Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.

Kursen ingår i mastersprogrammet i kriminologi i termin 1 och är en kurs inom huvudområdet som kan ingå i examensfordringarna för magister-/masterexamen i kriminologi. Kursen ges även som fristående kurs.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar och tillämpar kunskap om datainsamlings- och analysmetoder som används inom kriminologin. Huvudfokus är på kvantitativa metoder och statistisk analys som kan används för att studera individ- respektive miljöfaktorers betydelse för kriminalitet och ohälsa.

Olika kvantitativa och kvalitativa forskningsdesigner och datainsamlingsmetoder som används för att studera individ och miljöfaktorer presenteras. Introduktion till grundläggande statistik och enkel och multipel regressionsanalys är också inkluderat i kursinnehållet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. planera en studie av relevans för kursens innehåll,
2. bedöma olika designer och datainsamlingsmetoder, kvalitativa och kvantitativa, som används för att studera individ- och miljöfaktorer, enskilt och i samspel,
3. genomföra statiska analyser samt tolka och presentera resultaten.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, grupparbete, diskussioner (lärandemål 1, 2 och 3) och självständigt arbete (lärandemål 1, 2 och 3). Seminarier som inkluderar bedömning av en annan students paper och presentationen av grupparbetet (lärandemål 1 och 2) är obligatoriska.

Bedömningen av studentens prestation sker utifrån muntlig presentation av grupparbetet och två självständiga skriftliga arbeten samt studentens muntliga opposition av en annan students arbete. Kursens examineras utifrån prestation på följande moment: ett individuellt paper adresserar lärandemål 1 och 2, ett individuellt paper som adresserar lärandemål 3, bedömning av en annan students paper – adresserar lärandemål 1 och 2 och muntlig presentation av grupparbete – adresserar lärandemål 1-3.

Fokus för bedömning av det självständiga arbetet och students bedömning av en annan students arbete är studentens förmåga att identifiera en kriminologisk frågeställning och formulera en lämplig undersökningsdesign (lärandemål 1 och 2). Fokus för bedömning av det andra självständiga arbetet är studentens förmåga att genomföra och tolka statistisk analys (lärandemål 3). Fokus för bedömning av grupparbetet är dels studentens förmåga att bedöma olika designer och datainsamlingsmetoder som används för att studera individ- och miljöfaktorer (lärandemål 2). Den individuella insatsen bedöms genom att studenterna under kursen för loggbok som beskriver varje students insats i det gemensamma arbetet. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom individuell skriftlig uppgift enligt beslut av examinator.

För betyget Godkänd (C, D eller E) på kursen krävs det att studenten har godkänt betyg på samtliga examinerande och obligatoriska moment. För betyget Väl godkänd (A och B) krävs att studenten har betyget godkänt på den obligatoriska gruppresentationen och på den kritiska granskningen av en annan students arbete samt att de självständiga arbetena uppvisar originalitet och djup förståelse för de datainsamlings- och analys metoder som används inom kriminologi och har bedömts med betyget A eller B.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Field A, (2013) Discovering statistics using IBM SPSS statistics. (4th edition). Thousand Oaks, California: Sage Publications. 952 p.

Janson C-G, (2000) The longitudinal study. In: Janson C-G, (Ed), Seven Swedish longitudinal studies in behavioral sciences. Stockholm: Forskningsrådsnämnden, s 29-43. 15 sidor.

King R, Wincup E, (2007) Doing research on crime and justice (2d edition). Oxford: Oxford University Press. 500 sidor.

Nagin D, Farrington D, Moffitt T, (1995) Life-course trajectories of different types of offenders. Criminology, 33: 111–139. 27 sidor.

Raudenbush S, Johnson C, Sampson R J, (2003) A Multivariate, Multilevel Rasch Model with Application to Self-Reported Criminal Behavior. Sociological Methodology, 33: 169-211. 40 sidor.

Raudenbush S W, Sampson R J, (1999) Ecometrics: toward a science of assessing ecological settings, with application to the systematic social observation of neighborhoods. Sociological methodology, 29:1-41. 40 sidor.

Sampson R J, (2008) Moving to Inequality: Neighborhood Effects and Experiments Meet Social Structure. American Journal of Sociology, 114(1):189–231. 40 sidor.

Singer J D, Willet J B, (2003) Applied Longitudinal Data Analysis. Modeling change and event occurrence. New York: Oxford University Press, s 3-15. 13 sidor.

Wikström P-O H, Ceccato V, Hardie B, Treiber K, (2010) Activity Fields and the Dynamics of Crime. Advancing knowledge about the role of the environment in crime causation. Journal of Quantitative Criminology, 26(1):55-87. 30 sidor.

Vetenskapliga artiklar ca 100 s. tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.