Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs 90 hp varav kurserna SF131C och SF141B skall vara godkända.

Huvudområde

HSHRA Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Nivå 61-90 hp. Kursen ingår i programmets femte termin.

Innehåll

Kursens syftar till att studenten utvecklar förmågor och färdigheter inom ramen för professionellt arbete med särskilt fokus på samverkansfrågor inom området handikapp och rehabilitering.

I kursen använder studenten sina tidigare kunskaper om personliga konsekvenser av funktionsnedsättning, det socialpedagogiska arbetet och samhällets resurser för personer med funktionsnedsättning, för att motivera tvärprofessionella habiliterande och rehabiliterande insatser. Studenten reflekterar över det professionella arbetets utförande med hänsyn till brukarens möjligheter till inflytande och medbestämmande över sitt liv. Betydelsen av att kunna omfatta en helhetssyn på brukarens livssituation penetreras.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. reflektera över hinder och möjligheter i habiliterande och rehabiliterande tvärprofessionellt arbete,
2. analysera och diskutera konsekvenser vid samverkan mellan professioner, brukare och andra aktörer,
3. diskutera dilemman som kan uppstå mellan brukarens krav på delaktighet och professionellt ansvar, och
4. utifrån egna erfarenheter reflektera över det socialpedagogiska arbetets roll vid tvärprofessionella habiliterande och rehabiliterande insatser.

Arbetsformer

För lärandemål 1-4 inhämtas kunskaper genom föreläsningar och dialogmöten mellan lärare, studenter och inbjudna gäster som kan vara brukarrepresentanter, yrkesverksamma eller tidigare mentorer som studenterna haft kontakt med. Studenterna arbetar i grupper kring bestämda frågeställningar. Lärandemål 4 stöds genom deltagande i PPU-grupp.

Bedömningsformer

Lärandemål 1 examineras genom individuell skriftlig examinationsuppgift där fokus ligger på studentens förmåga att reflektera över hinder och möjligheter i tvärprofessionellt arbete. Lärandemål 2 och 3 examineras genom gruppuppgifter knutna till dialogmötena, vilka redovisas muntligt i små grupper där varje student bedöms individuellt utifrån aktivitet. Fokus för bedömningen ligger på studentens förmåga att diskutera konsekvenser för professionella och brukare vid samverkan inom handikapp-och rehabiliteringsområdet. Lärandemål 4 examineras individuellt muntligt vid reflektionsgrupper för PPU. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att reflektera över samverkan inom socialpedagogiskt arbete med utgångspunkt i egna erfarenheter. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

För godkänt betyg på hela kursen krävs betyget godkänt på den individuella skriftliga uppgiften, samt godkänt betyg på de muntliga examinationerna i både reflektionsgrupperna för PPU och dialogmötena. För betyget väl godkänt på hela kursen krävs dessutom väl godkänt på den individuella skriftliga uppgiften.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Egard H, Runesson I, Svensson Chowdhury M, (Red.) (2024) Funktionsförmåga, funktionshinder och socialt arbete. Malmö: Gleerup. Kap. 5. 14 s.

Germundsson P, (2011) Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan. Doktorsavhandling. Örebro universitet. 169 s.

Germundsson P, Danermark B, (2012) Vocational rehabilitation, interagency collaboration and social representations. Work, 42,(4), 507-517. 11 s.

Germundsson P, Hillborg H, Danermark B, (2011) Interagency collaboration in vocational rehabilitation for persons with mental health problems: the perspective of the service users and the professionals. Disability & Society, 10, (26), 699-713. 15 s.

Hedberg Rundgren Å, Klinga C, Löfström M, Mossberg L, (Red.) (2022), Perspektiv på samverkan. Om utmaningar och möjligheter i välfärdens praktik. Anvisade delar, ca 200 s.

Liljegren A, (2008) Professionellt gränsarbete – socionomexemplet. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. 65 s.

Runesson I & Ahlström G, (2021) Samverkan i kristid – För och med äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Främjande och hindrande faktorer. Socialmedicinsk tidskrift, 2021, (4), s 705–716. 12 s.

Rökenes O H, Hanssen P-H, (2016) Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbetet med människor. Kap. 8. Malmö: Gleerups. 48 s.

Thuresson C, Liljegren A, (2025) ‘It’s like you are on autopilot’: a Swedish qualitative case study of frontline social workers’ perspectives on EIS. European Journal of Social Work, 28, (3). 590-602. 13 s.

Widmark C, (2015). Divergent Conceptions. Obstacles to Collaboration in Addressing the Needs of Children and Adolescents. Doktorsavhandling. Karolinska institutet. 71 s.

Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D, (2013). Parents' experiences of collaboration between welfare professionals regarding children with anxiety or depression - an explorative study. International Journal of Integrated Care, 13 (4). 11 s.

Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D, (2011) Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International Journal of Integrated Care, 11 (3). 9 s.

Vetenskapliga artiklar, rapporter och material från myndigheter tillkommer, ca 100 s.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.