Behörighetskrav

Grundläggande behörighet: Examen på grundnivå som omfattar minst 180 hp

Särskild behörighet: Högskoleutbildning 90 hp med ett för historiska studier relevant huvudområde såsom exempelvis etnologi, arkeologi, litteraturhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

A1N

Innehåll

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupade kunskaper i olika forskningstraditioner om historiebruk, historiekultur och historiedidaktik med särskild inriktning mot social förändring.

Kursen behandlar forskning om historiebruk, historiekultur och historiedidaktik.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

• självständigt kunna diskutera forskning om historiebruk i ett historiografiskt perspektiv;
• insiktsfullt och självständigt kunna problematisera de vetenskapliga sammanhang ur vilka olika teorier om historiebruk har utvecklats;
• kunna tillämpa olika teorier och metoder som används inom forskning om historiebruk på ett givet stoff och sedan problematisera sitt resultat;
• självständigt kunna diskutera forskning om historiebruk avseende olika kulturella och historiska kontexter.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar och litteraturseminarier, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Bedömningsformer

Studenterna gör en skriftlig hemtentamen i form av en analyserande och problematiserande essä utifrån kursens lärandemål.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Kurslitteratur

Alkarp, Magnus (2012) ”Vanhelgad helgedom: Gamla Uppsala och missbruket av forntiden”, i Nicklasson, Påvel & Petersson, Bodil, Att återupptäcka det glömda: aktuell forskning om forntidens förflutna i Norden. Lund: Lunds universitet. 28 s.

Cubitt, Geoffrey (2007).*History and memory.*Manchester: Manchester University Press. 263 s.

Ekström, Anders & Sörlin, Sverker (2012). Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle. Stockholm: Nordstedt. 288 s.

Ferro, Marc (2003). The Use and Abuse of Hstory, or, How the Past is Taught to Children. Rev. ed. London: Routledge. 390 s.

Johansson, Roger (2001). Kampen om historien: Ådalen 1931: sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk 1931-2000. 1. uppl. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. 557 s.

Kaye, Harvey J (1997). Why do ruling classes fear history?: and other questions. Basingstoke: Macmillan. 270p

Linderborg, Åsa (2001). *Socialdemokraterna skriver historia: historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000.*Diss. Uppsala. Stockholm: Atlas. 549 s.

Smith, Bonnie G (1998). The gender of history: men, women, and historical practice. Cambridge: Harvard University Press. 306 s.

Zander, Ulf (2001). *Fornstora dagar, moderna tider: bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte.*Diss. Lund. Lund: Nordic Academic Press. 650 s.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.