Grundläggande behörighet

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sitt kommunikativa ledarskap och sin kompetens att leda samtal.
Inom kursen studeras teorier och metoder med inriktning mot ledarskap, kommunikation och samtal. Reflektion kring och medvetenhet om egna och andras reaktioner och förhållningssätt som påverkar det professionella samtalet är ett viktigt inslag i kursen. Grupprocesser behandlas också i kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. förklara teorier om kommunikation, ledarskap och professionella samtal
2. analysera och reflektera över sin egen kompetens i att leda samtal i rollen som ledare
3. redogöra för hur samtalsledarrollen i professionella sammanhang kan situationsanpassas

Kursen innehåller undervisning och varierande arbetsformer. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål. Litteraturstudier, självstudier och undersökande arbete sker mellan undervisningstillfällena.

Kursens lärandemål examineras i form av en skriftlig portfolio.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bergman, Susanne och Blomkvist, Camilla. (2018). Uppskattande samtalskonst: om att skapa**möjligheter i samtalets värld. Lund: Studentlitteratur. (138 s). ISBN 9789144122359.

Bie, Kristin. (2009). Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (96 s). ISBN 9789140666352.

Engquist, Anders. (2013). Om konsten att samtala. Lund: Studentlitteratur. (296 s). ISBN 9789144095080.

Granström, Kjell. (2006). Dynamik i arbetsgrupper - om grupprocesser i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. (197 s). ISBN 9789144008523.

Holm, Ulla. (2021). Empati. Stockholm: Natur och Kultur läromedel. (240 s). ISBN 9789127460904.

Steinberg, John. (2008). Professionella samtal - Konsten att leda medarbetarsamtal. Sigtuna: Steinbergs utbildning. (127 s). ISBN 9789188822505.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.