Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Idrott och hälsa 1 + Matematik 2a/2b/2c + Naturkunskap 1

och

förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 7–9 eller gymnasiet lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Innehåll

Delkurs: Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Delkursens syfte

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande förståelse för idrottens praktiker och logiker ur ett samhällsperspektiv. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla kunskaper om didaktikens centrala begrepp, med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Studenten ska dessutom utveckla kunskaper om lekteori och idrottslära med särskilt fokus på friluftsliv, att orientera sig med karta, bollspel och dans. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla sina kunskaper om hälsa och folkhälsa i relation till skolämnet idrott och hälsa.

Delkursens innehåll

Delkursen ger en introduktion till akademiska studier i en idrottsvetenskaplig kontext. I kursen diskuteras olika perspektiv på idrott, hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur ur ett samhällsperspektiv och hur uppfattning om dessa, liksom dess historia, har betydelse för förståelsen av skolämnet idrott och hälsa. Didaktikens centrala begrepp och modeller, aktuella styrdokument och lärarprofessionens kompetenser med särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa diskuteras. I kursen studeras idrottslära dels utifrån bakomliggande idéer, normer och värderingar, dels utifrån specifik metodik, teknik, taktik och säkerhet samt de krav och regler som finns i olika miljöer för idrottsutövande. Fokus är på grunder i friluftsliv, att orientera sig med karta, bollspel och dans. I kursen behandlas ett vidgat språkbegrepp med särskilt fokus på kroppsspråk. I kursen behandlas hälsa och folkhälsa ur ett brett perspektiv. I detta ingår att granska läromedel i relation till skolans styrdokument i idrott och hälsa. Studenterna arbetar med att didaktiskt planera ett tema inom hälsoområdet.

Delkurs: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp

Delkursens syfte

Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla kunskap om människokroppens byggnad och funktion och om hur krafter påverkar kroppen i rörelse. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper i grundläggande motorik, kroppsligt lärande och förmåga att analysera funktionella rörelsemönster i olika rörelseaktiviteter. Kursen syftar vidare till att studenten utvecklar förståelse för gymnastik och skridsko och hur lärandesituationer iscensätts och dokumenteras liksom säkerhetsaspekter och progression i samband med undervisning i idrott och hälsa.

Delkursens innehåll

I delkursen studeras människokroppens byggnad och funktion med fokus på rörelseapparaten, hur olika krafter påverkar kroppen samt människokroppens anpassning till fysisk aktivitet. Vidare bearbetas ergonomi samt behandling och förebyggande av skador. Motorisk utveckling och kroppsligt lärande behandlas och systematisk observation och analys av rörelser genomförs. Gymnastik och skridsko tillämpas, lärandesituationer iscensätts, filmas, analyseras och diskuteras varvid metodisk progression och säkerhetsaspekter i samband med undervisning i idrott och hälsa belyses.

Lärandemål

Delkurs: Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika förklaringsmodeller relaterade till idrott, rörelse, fysisk aktivitet och hälsa ur ett samhällsperspektiv
2. identifiera och redogöra för egna skol- och idrottserfarenheter samt diskutera dessa i relation till lärarprofessionen och ett vetenskapligt förhållningssätt
3. redogöra för lekteorier och didaktikens centrala frågor i ämnet idrott och hälsa, i relation till aktuella styrdokument
4. självständigt kunna leda och utföra idrottslära i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta, bollspelsform och dansform
5. redogöra för och problematisera vetenskapliga perspektiv på hälsa och folkhälsa
6. värdera och kritiskt granska läromedel i hälsa samt utifrån detta didaktiskt planera ett tema inom hälsoområdet

Delkurs: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

7. beskriva och redogöra för människokroppens byggnad och funktion med fokus på rörelseapparaten, hur krafter påverkar kroppen samt analysera funktionella rörelsemönster

8. behandla och förebygga skador på ett grundläggande sätt samt redogöra för och planera ergonomi i relation till skolämnet idrott och hälsa

9. redogöra för och kontrastera olika teoretiska perspektiv på motorisk utveckling och kroppsligt lärande samt observera och iscensätta lärandesituationer för motorisk utveckling.

10. planera, organisera och genomföra lärandesituationer i idrottslärans former gymnastik och skridsko med utgångspunkt i motorisk utveckling och kroppsligt lärande samt analysera och kommunicera metodisk progression med digital teknik. Därtill utföra rörelsekunnande inom skridsko och gymnastik

11. redogöra för säkerhetsaspekter i samband med undervisning i idrott och hälsa

Arbetsformer

Delkurs: Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter, praktiska moment och föreläsningar.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I delkursen ingår obligatoriska praktiska moment och seminarier. Frånvaro vid obligatoriska moment innebär en uppgift vars innehåll motsvarar det obligatoriska momentet.

**Delkurs: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp**

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, portfolio, teamaktiviteter och föreläsningar.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I delkursen ingår obligatoriska praktiska moment och seminarier. Frånvaro vid obligatoriska moment innebär en uppgift vars innehåll motsvarar det obligatoriska momentet.

Bedömningsformer

Delkurs: Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Prov 1: Skriftlig hemtentamen (Written Report) 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-3.

Prov 2: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration (Paper, Oral Presentation and Laboratory Work) 7 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

Prov 3: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration (Paper, Oral Presentation and Laboratory Work) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 5 och 6.

**Delkurs: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp**

Prov 4: Salstentamen och laboration (Sit in Exam and Laboraty Work) 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 7 och 8.

Prov 5: Skriftlig salstentamen och laboration (Written Sit in Exam and Laboratory Work) 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 9.

Prov 6: Portfolio, skriftligt arbete och laboration (Portfolio, Paper and Laboration Work) 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 10 och 11.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Kurslitteratur

Delkurs: Lärare i idrott och hälsa, 15 hp

Tema 1

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Multicare Förlag AB (kap. 1–3). (55 s.). Finns som PFD på Canvas.

Adamsson, Lena (2017). Undervisning på vetenskaplig grund*. I Vetenskap och beprövad erfarenhet Skola*. Lunds universitet (s. 19–27) (8 s.). (Tillgänglig på internet).

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering - En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. (Doctoral dissertation). Malmö: Malmö högskola (kap. 2) (26 s.). (Tillgänglig på internet).

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholms universitets förlag (s. 7–77) (70 s.).

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap. 2, 3, 5) (40 s.).

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Liber (kap. 1, 2, 3, 7) (67 s.).

Tema 2

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Multicare Förlag AB (kap. 3–5). (58 s.) (Finns som PDF på Canvas.

Brügge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2018). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. (5. uppl). Liber (s. 7–78, 175–202, 256–257, 263–268) (163 s.).

Eiberg, Stig & Siggaard, Peder. (2007). Boldbasis: en praktisk håndbog. Højbjerg: Forlaget Hovedland (15 s.). (Finns som PDF på Canvas).

Halling, Anders; Andersen, Bjarne; Skov Agergaard, Charlotte & Worm, Charlotte (2005). Bolden i spil – teambold i teori och praksis. Odense: Syddansk Universitetsforlag (s. 35–85) (50 s.). (Finns som PDF på Canvas)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. SISU Idrottsböcker (s. 15–39) (24 s.).

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar (2 uppl.). Liber (kap. 7–10) (61 s.).

Mattsson, Torun & Lundvall, Suzanne (2015). The position of dance in physical education. Sport, Education and Society, 20(7). (s. 855–871) (16 s.). (Tillgänglig på internet)

Sandell, Klas; Arnegård, Johan & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Studentlitteratur. (kap 1, 3) (32 s.).

Wehlin, Anita (2015). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.).

**Tema 3**

Ahlberg, Annika (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa. Några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Holmbergs (s. 16–24, 25–35, 36–46, 92–115) (51 s.). (Tillgänglig på internet).

Bergenfeldt Fabri, Anna (2019). Hälsoarbete i rörelse: ett aktionsforskningsprojekt inom etableringsreformens samhälls- och hälsoinformation. (Doctoral dissertation) Malmö: Malmö universitet (kap. 1, 3) (24 s.). (Tillgänglig på internet).

Brolin, Magnus (2017). Perspektiv på hälsa: att bredda vägen. (1. uppl.). Liber (s. 21–49, 63–87, 141–148) (60 s.).

Folkhälsomyndigheten (2023). Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2023 (s. 3–7, 10–43) (41 s.). (Tillgänglig på internet).

Quennerstedt, Mikael (2019). Healthying physical education: on the possibility of learning health. Physical Education and Sport Pedagogy, 24(1), s.1-15. https://doi.org/10.1080/17408989.2018.1539705 (15 s).

Styrdokument och stödmaterial från Skolverket tillkommer.

Kompendium och PDF-filer tillkommer ca 100s.

**Delkurs: Kroppsligt lärande och rörelseförutsättningar, 15 hp **

Behnke, Robert S. (2015). Anatomi för idrotten: fakta om rörelseapparaten. 2., [utök.] uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker (320 s)

Ericsson, Ingegerd (2019). Rör dig – Lär dig! Stockholm: SISU Idrottsböcker. (s.47-54) (8 s.).

Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen (s 11-90 och 191-198) (86 s.)

Thomeé, Roland., Swärd, Leif. & Karlsson, Jon. (2011). *Nya Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering *1. uppl. SISU idrottsböcker. (kap. 1-3) (55 s.)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl. Stockholm: Liber (kap. 5, 6, 14) (44 s.)

McMorris, Terry (2014). Acquisition and performance of sports skills. Second edition. Chichester: Wiley-Blackwell. (kap. 1, 7, 8, 9) (150 s) Tillgänglig på internet.

Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker (56 s)

Sigmundsson, Hermundur & Haga Monika (2004). Motorikk og samfunn. Oslo: SEBU Forlag (kap. 2) (17 s)

Svenska gymnastikförbundet (2015). Metodik i matta och hopp. Stockholm: Svenska gymnastikförbundet (82 s)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. 4., utökade och omarb. uppl. Bjursås: Harpoon Publication (150 s)

Kompendier och artiklar (ca 100 s)

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.