Grundläggande behörighet

Fristående kurs.

Kursen innehåller en introduktion till det sociala arbetets perspektiv på samhällskriser där krig, som väpnade konflikter, utgör en ytterlighet samt på riskreducering och (kris)beredskap. Även konsekvenser för människor introduceras vid sidan av de roller det sociala arbetet kan ha grundat i dess perspektiv. Kursens innehåll tar sin utgångspunkt i att området uppvisar stor variation och är under utveckling. Kursens innehåll delas in i fyra moment. Det första momentet introducerar området samhällskriser, riskreducering och (kris)beredskap ur det sociala arbetets perspektiv samt ger en överblick av det aktuella svenska sammanhanget, dess centrala aktörer och det sociala arbetets roller och ansatser. Även central lagstiftning och policy introduceras. Det andra momentet behandlar på motsvarande sätt den roll det sociala arbetet inom civilsamhället har samt gör en internationell utblick. Det tredje momentet introducerar centrala begrepp med ett särskilt intresse för maktrelationer samt granskar dessa i förhållande till det sociala arbetet. Det fjärde momentet introducerar det sociala arbetet i förhållande till krig, både i ett svenskt och internationellt sammanhang.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för centrala begrepp inom området riskreducering, samhällskriser och krig samt kunna diskutera dessa utifrån det sociala arbetets perspektiv,
2. diskutera det sociala arbetets roller inom området riskreducering, samhällskriser och krig i relation till ett historiskt, svenskt och internationellt sammanhang, och
3. beskriva och kritiskt granska ett praktiskt exempel på socialt arbete inom det aktuella området med stöd av de centrala begreppen.

Lärandemål 1–3 uppnås genom varierande nätbaserade arbetsformer såsom föreläsningar, gästföreläsningar och gruppdiskussioner. Även seminarier och nyttjande av digitala källor (tex. videos) kan förekomma. Kursens genomförande bygger på kursdeltagarnas aktiva deltagande för ett enskilt och ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Aktivt deltagande inkluderar att delta i nätbaserad undervisning, bidra med erfarenheter, exempel och reflektioner. För lärandet erbjuds möjlighet att nyttja digitalt media för samarbete.

Lärandemål 1–2 examineras genom individuella skriftliga uppgifter. Fokus vid bedömningen är studentens förmåga att redogöra för centrala begrepp inom området riskreducering, samhällskriser och krig samt förmåga att diskutera dessa begrepp utifrån det sociala arbetets perspektiv. Vidare är fokus studentens förmåga att diskutera det sociala arbetets roller inom området i relation till ett historiskt, svenskt och internationellt sammanhang. Lärandemål 3 examineras genom en avslutande individuell skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen ligger vid studentens förmåga att beskriva och kritiskt granska ett praktiskt exempel på socialt arbete inom det aktuella området med stöd av de centrala begreppen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på individuella skriftliga uppgifter samt på den avslutande individuella skriftliga uppgiften. För väl godkänt betyg krävs dessutom väl godkänt på den avslutande individuella inlämningsuppgiften.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Addams J, (1915) The revolt against war. Address of miss Addams at Carnegie Hall. I Bethke Elshtain J, (2002) (red.). The Jane Addams Reader. New York: Basic Books. s. 327-341. (s. 14).

Alston M, Hazeleger T, Hargreaves D, (2019) Social Work and Disasters: A Handbook for Practice. London and New York: Routledge. Kap. 3, 5-13. (152 s.)

Austin D W, (2016) Hyper-masculinity and disaster: The reconstruction of hegemonic masculinity in the wake of calamity. In Enarson E, Pease B, (red.). Men, masculinities and disaster. London: Routledge. s. 45–55. (10 s.)

Baez Ullberg S, Becker P, (2016) Katastrofriskreducering: ett mångvetenskapligt forskningsfält och ett tvärsektoriellt politikområde. I Baez Ullberg S, Becker P (red.). Katastrofriskreducering: Perspektiv, praktik, potential. Lund: Studentlitteratur. s. 21–49. (22 s.)

Black W G, (1991) Social Work in World War I: A Method Lost. Social Service Review, 65(3), 379–402. (23 s.)

Boetto H, Bell K, Ivory N, (2021) Disaster preparedness in social work: A scoping review of evidence for further research, theory and practice. The British Journal of Social Work, 51(5), 1623-1643. (20 s.)

Campbell J, Ioakimidis V, Maglajlic R A, (2019) Social work for critical peace: A comparative approach to understanding social work and political conflict. European Journal of Social Work, 22(6), 1073-1084. (11 s).

Cuadra C B, Wallengren-Lynch M, Kokoiachuk Y, Rapeli M, (2024) Social work students and teachers responding to internally displaced persons’ need of shelter in Ukraine in spring 2022: Service learning and recognition. International Social Work, s. 1–15.

Cuadra C B, (2023) Erfarenheter av socialt arbete i Malmö under det första året med covid-19: Katastrofriskreducering, resiliens och hållbarhetens "hur". Malmö universitet. HS FoU- rapport (65 s).

Cuadra C B, (2018) En scenariobaserad analys av ett IT-avbrott i socialtjänsten – anpassningar och social redundans. Socialvetenskaplig tidskrift, 25(3–4):287–307 (21 s).

Cuadra C B, (2019) Socialtjänst i ofred: resiliens, beredskap och planering. Malmö universitet. HS FoU rapport. (146 s).

Cuadra C B, (2017) Kunskapsunderlag för socialtjänstens delaktighet i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser (Sorsa). Research Report in Social Work 2017:2. Lund University (133 s).

Denov M, Shevell M C, (2019) "Social work practice with war-affected children and families: the importance of family, culture, arts, and participatory approaches." Journal of Family Social Work 22(1): 1-16. (15 s).

Duman N, Snoubar Y, (2016) Importance of school social work in war and conflicts zone.
European Journal of Social Science Education and Research, 3(2), 191-194. (4 s).

Ericson M, (2018) Genus, risk och sårbarhet. en populärvetenskaplig sammanfattning av resultat från ett postdoktoralt forskningsprojekt. MSB. (19 s).

Mathbor G M, (2007) “Enhancement of Community Preparedness for Natural Disasters: The Role of Social Work in Building Social Capital for Sustainable Disaster Relief and Management.” International Social Work, 50(3), 357–69 (12 s.).

McCandless E, Rogan J, (2013) Bringing peace closer to the people: The role of social services in peacebuilding. Journal of Peacebuilding & Development, 8(3), 1-6. (5 s.).

Newburn T, (1993) Footing the bill after disaster. Policy Studies, 14(3), 41-49 (8 s.)

Kafula S C, (2016) The role of social work in peace, human rights, and development in Africa. Journal of Education & Social Policy, 3(5), 115–121. (6 s).

Olofsson A, Giritli Nygren K, Öhman S, (2016) Samhällets sårbarhet och resiliens: en kritisk begreppsgranskning ur ett intersektionellt perspektiv. I Baez Ullberg S, Becker P,
Katastrofriskreducering: Perspektiv, praktik, potential (s. 61–89) (28 s).

Park Y, (2008) Facilitating injustice: Tracing the role of social workers in the World War II internment of Japanese Americans. Social Service Review, 82(3), 447–483. (36 s).

Röda Korset, (2021) Lokal kraft i krisen – erfarenheter av coronapandemin i
socioekonomiskt utsatta områden. (35 s).

Seifert R, (2021) Social Work, Armed Conflict and Post-War Reconstruction. In Social Work in Post-War and Political Conflict Areas: Examples from Iraqi-Kurdistan and beyond (pp. 25-43). Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden (19 s).

Stalker K, (2003) Managing risk and uncertainty in social work: A literature review. Journal of Social Work, 3(2), 211-233. (20 s.).

Truell R, (2019) Understanding the social work role in war and conflict. Towards global validation, shared learning and policy development. I Duffy J, Campbell J, Tosone C, (red.) International perspectives on social work and political conflict. London: Routledge. Kap 13. (13 s).

Wahlstrom M, (2017) Social work and the Sendai Framework for Disaster Risk Reduction. European Journal of Social Work, 20(3): 333–336. (3 s).

Wester M, (2016) Mänskligt beteende i katastrofer. I Baez Ullberg S, Becker P (red.) Katastrofriskreducering: Perspektiv, praktik, potential. Lund: Studentlitteratur (s.105-122) (17 s).

Zaviršek D, (2024) Transnational Solidarity in Rough Times: Documenting and Engaging for Peace. Journal of Human Rights and Social Work, 1–12 (12 s.)

Maximalt 200 sidor kan tillkomma i form av vetenskapliga artiklar och kapitel.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.