Behörighetskrav

Avklarat minst 15 hp inom kursen KK501A (30 hp) eller motsvarande.

Huvudområde

KSKST Kulturstudier

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i huvudområdet kulturstudier på fortsättningsnivå (31-60 hp) och ingår i examensfordringarna för kandidatexamen i kulturstudier.

Innehåll

Kursen består av fyra delkurser om vardera 7,5 högskolepoäng.

Delkurs 1: Samhällsomvandlingar och kulturell förändring, 7,5 hp

Delkursen ger en övergripande orientering i modernitetens idéhistoria och de teknologiska, ekonomiska, politiska och ekologiska utvecklingskrafter som format det moderna samhället. Fokus ligger på de kulturella mönster som uppkommit i takt med samhällets stora strukturomvandlingar, där samspelet mellan industriell utveckling, samhällsorganisation och förändrade relationer till naturen har spelat en betydande roll. Även senare förskjutningar av modernitetstanken, som ingår i teorier om det senmoderna eller postmoderna samhället, behandlas utifrån ett likartat kulturperspektiv. Teoretiskt sett tar delkursen utgångspunkt i olika materialistiska och poststrukturella angreppssätt på kulturbegreppet. Dessa tillämpas på analyser av kulturella praktiker och artefakter baserat på text- och bildtolkning i vid bemärkelse, där särskild uppmärksamhet ägnas åt hur kulturella uttryck speglar och förhandlar modernitetens samhällsomvandlingar.

Delkurs 2: Samtiden i ett kulturperspektiv, 7,5 hp

Delkursen introducerar centrala begrepp och frågeställningar inom kulturstudier, såsom socialisering, subjektskonstruktioner och hegemoni. Utifrån detta behandlas olikartade politiska, sociala och kulturella förutsättningar baserat på faktorer som klass, kön och ras, samt deras intersektionella samband. Här inkluderas även hur maktrelationer formas genom diskurser om hållbarhet, teknologisk utveckling och global resursfördelning. Delkursen fokuserar särskilt på globaliseringens påverkan på den lokala kulturen, där även frågor om hybriditet, kulturellt kapital och ekologisk förändring beaktas. Genom analyser av kulturella praktiker och materiell kultur diskuteras hur normer förhandlas och reproduceras. Som del av kursen ingår reflektioner kring hur teori och metod, tillsammans med kunskapsteoretiska perspektiv, påverkar vilka frågeställningar som hamnar i förgrunden respektive bakgrunden i kulturanalyser.

Delkurs 3: Kulturpolitik och kulturkritik, 7,5 hp

Delkursen behandlar formella och informella ramverk för kulturproduktion och deltagande, med fokus på den svenska kulturpolitiken och dess relation till europeisk och global kulturpolitik. Särskild uppmärksamhet ges till hur strukturomvandlingar, såsom digitalisering, globalisering och förändrade arbetsvillkor inom kultursektorn, påverkar kulturpolitiska beslut och kulturens organisering. Delkursen undersöker dessa frågor genom en studie av en befintlig kulturorganisation, där teoretiska perspektiv som exempelvis ideologikritik, diskursanalys, aktörs- och nätverksteori tillämpas. Studenterna utvecklar metodkunskaper i att arbeta med empiriskt material, inklusive både kvalitativa och kvantitativa data, för att analysera aktuella kulturpolitiska frågor och de organisatoriska förutsättningarna för kulturproduktion och deltagande, med ett särskilt fokus på hur sociala rörelser och globala faktorer påverkar kulturpolitiska beslut.

Delkurs 4: Eget projekt i kulturell och kritisk praktik, 7,5 hp

Delkursen är ett projektarbete där studenten i grupp utvecklar och genomför ett kulturprojekt med utgångspunkt i kritiska och kreativa praktiker. Projektet bygger vidare på kunskap från tidigare delkurser och fördjupas genom en reflekterande och experimentell arbetsprocess. Syftet är att skapa ett kulturprojekt som inte bara analyserar samtidskulturen ur ett kritiskt perspektiv, utan också utmanar den och genererar konkreta handlingar för social förändring, exempelvis genom gemensamt skapande, alternativa narrativ och inkluderande mötesplatser.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Beskriva övergripande samhällsförändringar, ekonomiska förhållanden, politiska idéer, konstnärliga strömningar och kulturella mönster utifrån ett brett definierat modernitetsbegrepp där även frågor om hållbarhet ingår.
2. Redogöra för och diskutera de kulturella innebörderna av olika politiska, sociala och kulturella rörelsers sätt att organisera sig och förhandla om inflytande i samhället genom kulturella uttryck av olika slag.
3. Tillämpa centrala perspektiv inom ämnet kulturstudier för att diskutera hur kulturella processer och artefakter förhåller sig till genomgripande samhällsförändringar, historiska såväl som samtida.
4. Förklara och tillämpa centrala begrepp och perspektiv inom kulturstudier för att analysera hur olika kulturella former, artefakter och praktiker samverkar i intersektionella maktrelationer, samt undersöka hur ekologiska och miljömässiga faktorer påverkar och omförhandlar dessa dynamiker på både lokal och global nivå.
5. Tillämpa centrala begrepp och perspektiv i självständig analys av kulturella uttryck och praktiker inkluderat att bedöma och värdera de sociala och etiska aspekterna av det analytiska tillvägagångssättet.
6. Analysera och kritiskt reflektera över social rättvisa, ekologisk hållbarhet och maktrelationer i olika politiska, geografiska och kulturella kontexter, samt förklara hur dessa faktorer samverkar och formar varandra på både lokal och global nivå.
7. Redogöra för och diskutera såväl etablerade som alternativa kulturpolitiska idéer och system.
8. Genomföra egna empiriska undersökningar av befintliga kulturverksamheter med kunskap om metodval och tillvägagångssätt samt förståelse för redan existerande kunskapsunderlag.
9. Värdera och kritiskt förhålla sig till olika individers och gruppers förutsättningar och möjligheter för kulturellt skapande och deltagande satt i relation till kulturpolitiska ramar, målsättningar och aktiviteter inom befintliga kulturverksamheter.
10. Formulera och planera ett eget kulturprojekt som integrerar teori och metod från terminens övriga delkurser, med särskilt fokus på att adressera samhällsutmaningar genom kritiska och kreativa praktiker.
11. Presentera och reflektera över det egna kulturprojektet inför tänkta samarbetsaktörer och målgrupper, samt diskutera projektets potentiella påverkan och relevans i relation till social förändring.
12. Reflektera över förutsättningar för kulturellt skapande och deltagande utifrån både egen kunskapsposition och projektets genomförande, samt identifiera behov av ytterligare kunskap och kompetens för att utveckla projektet vidare.

Arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, studiebesök och grupparbeten, där varje undervisningsform syftar till att utveckla studentens förståelse och analytiska förmåga. Föreläsningarna introducerar centrala begrepp och teoretiska perspektiv, medan seminarier och grupparbeten ger utrymme för diskussion, reflektion och tillämpning. Studiebesök möjliggör en praktisk och kontextuell förankring av kursens teman. Genom denna variation får studenterna successivt fördjupa sina kunskaper, träna sin analytiska skärpa och utveckla ett självständigt förhållningssätt till ämnet.

Bedömningsformer

Delkurs 1: Samhällsomvandlingar och kulturell förändring, 7,5 hp

• Individuell skriftlig examination (7,5hp) som examinerar lärandemål 1, 2 och 3. Denna bedöms U/G/VG.

Delkurs 2: Samtiden i ett kulturperspektiv, 7,5 hp

• Individuell skriftlig examination (7,5hp) som examinerar lärandemål 4, 5 och 6. Denna bedöms U/G/VG.

Delkurs 3: Kulturpolitik och kulturkritik, 7,5 hp

• Fallstudie av kulturorganisation (7,5hp) som examinerar lärandemål 7, 8 och 9. Denna bedöms U/G/VG.

Delkurs 4: Eget projekt i kulturell och kritisk praktik, 7,5 hp

• Projektbeskrivning i grupp (4hp) som examinerar lärandemål 10. Denna bedöms U/G.
• Presentation i grupp (1hp) som examinerar lärandemål 11. Denna bedöms U/G.
• Individuell reflektion (2,5hp) som examinerar lärandemål 12. Denna bedöms U/G/VG.

Godkänt helkursbetyg kräver att samtliga examinationer bedöms som minst G. För helkursbetyget VG krävs VG på examinationsuppgifter motsvarande minst 17 högskolepoäng.

Tre examinationstillfällen erbjuds under den termin kursen ges eller i nära anslutning till den aktuella terminen. Studenter som inte har avslutat kursen har möjlighet att delta i examinationer när kursen ges igen. I dessa fall gäller litteratur och examinationsuppgifter som är giltiga för kursen under det tillfälle när examinationen genomförs.

Särskilda omständigheter gäller för kurser med produktionsuppgifter eller redovisning av grupparbeten, eftersom bedömningen är beroende av att studenten deltar i specifika projekt under givna tidsperioder. Den specifika uppgiften kan komma att anpassas vid omexamination eftersom den inte kan utföras på samma sätt som vid den ordinarie examinationen.

Course literature

Barker, Chris, and Emma A. Jane. 2016. Cultural Studies: Theory and Practice. Los Angeles: SAGE.

Bennett, Jane. 2010. Vibrant Matter: A Political Ecology of Things. Durham, NC: Duke University Press.

Bennett, Tony; Grossberg. 2013. New Keywords: A Revised Vocabulary of Culture and Society. Hoboken: Wiley.

Bertens, Johannes Willem. 2024. Literary Theory: The Basics. Abingdon, Oxon; Routledge, Taylor & Francis Group.

Erlanson, Erik, Jon Helgason, Peter Henning, and Linnéa Lindsköld. 2024. Litteratur, Konst Och Politik i Välfärdsstatens Sverige. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien.

Foucault, Michel, C. G. Bjurström, and Sven-Erik Torhell. 2011. Vetandets Arkeologi. Lund: Arkiv.

Hall, Stuart, Sean Nixon, and Jessica Evans. 2025. Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. London: Sage Publications Ltd.

Jonsson, Stefan. 2022. Den Otyglade Skönheten: 5 Saker Konsten Vet Om Demokratin. Norstedts.

Löfgren, Mikael. 2021. Kulturstrider & Statskonst: Historiska Perspektiv och Kulturpolitiska Utmaningar. Göteborg: Daidalos.

Lykke, Nina. 2014. Writing Academic Texts Differently: Intersectional Feminist Methodologies and the Playful Art of Writing. London: Routledge.

Malm, Andreas, and Manne Svensson. 2020. Stormens Utveckling. Stockholm: Modernista.

Mbembe, Joseph-Achille, and Steve Corcoran. 2019. Necropolitics. Durham: Duke University Press.

Morris, Rosalind C. 2010. Can the Subaltern Speak? Reflections on the History of an Idea. New York: Columbia University Press.

Schottenius Cullhed, Sigrid, Andreas Hedberg, and Johan Svedjedal. 2020. Litteraturvetenskap II. Lund: Studentlitteratur.

Trinh, T. Minh-ha, Göran Dahlberg, and Elin Talje. 2012. Någon Annanstans, Här Inne: Immigrationen, Flyktingskapet och Gränshändelsen. Göteborg: Glänta produktion.

Ytterligare artiklar, texter och annat undervisningsmaterial kan tillkomma (omfattande max 300 sidor).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.