Behörighetskrav

Genomgångna kurser IS301F Kulturarvstudier I, med minst 12 hp med minst betyget godkänd. Eller motsvarande.

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

-

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om kulturarv som begrepp och funktion, fältets villkor och styrfunktioner, samt de värderings-, urvals-, och hållbarhetsfrågor som utgör centrala inslag i kulturarvsfältet för såväl privata som offentliga aktörer. Ett andra syfte är att studenten utvecklar färdighet att kritiskt tolka och förmedla kulturarv genom olika medier och till varierande publiker med hänsyn till institutionella och infrastrukturella förutsättningar. Syftet är vidare att studenten utvecklar kunskap om att utveckla, driva och utvärdera verksamhet i kulturarvssektorn.

Kursen innehåller följande delkurser:

Tillämpad arkivkunskap, 9 hp

Digital humaniora, 12 hp

Entreprenörskap i kulturarvsfältet och kulturarvspolitik, 9 hp

Lärandemål

Tillämpad arkivkunskap, 9 hp

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

redogöra för arkivteorins grunder och utveckling över tid samt relatera denna till nutida arkivverksamhet,

förklara arkivinstitutioners syfte, funktion och organisationsstruktur med stöd i de lagar och regelverk som styr arkivverksamhet,

redogöra för principer för klassificering och kategorisering av arkivmaterial,

tillämpa kulturarvspedagogiska metoder samt kritiskt analysera strategier för att förmedla och öka tillgängligheten till arkivinformation för olika användargrupper.

Digital humaniora, 12 hp

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

redogöra för digital humanioras vetenskapshistoriska utveckling och aktuella praktiker,

kritiskt diskutera och jämföra olika definitioner och avgränsningar av digital humaniora i relation till andra vetenskapliga fält,

analysera sociala mediers och digitala plattformars betydelse för kulturarvsförmedling utifrån relevanta teoretiska perspektiv,

identifiera och reflektera över digitala metoder och verktyg för tolkning och förmedling av kulturarv.

Entreprenörskap i kulturarvsfältet och kulturarvspolitik, 9 hp

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

redogöra för de styrande villkor som påverkar entreprenörskap i kulturarvssektorn,

reflektera över och kritiskt diskutera entreprenörskapets villkor samt värderings-, urvals- och hållbarhetsfrågor inom kulturarvsverksamhet,

identifiera och diskutera olika aspekter av entreprenörskap, såsom ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner, i relation till kulturarvsfältet,

utveckla och motivera idéer för att starta, driva och utvärdera entreprenöriell verksamhet i kulturarvssektorn.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningsformer

Tillämpad arkivkunskap, 9 hp

Samtliga lärandemål examineras genom en portfolio.

Digital humaniora, 12 hp

Samtliga lärandemål examineras genom en multimodal presentation med skriftligt underlag.

Entreprenörskap i kulturarvsfältet och kulturarvspolitik, 9 hp

Samtliga lärandemål examineras genom en portfolio.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Tillämpad arkivkunskap, 9 hp

Callahan, Sara (2022). Art + Archive: Understanding the Archival Turn in Contemporary Art. Manchester: Manchester University Press (356 s.)

Dingwall, Glenn (2004). ”Trusting Archivists: The Role of Archival Ethic Codes in Establishing Public Faith,” The American Archivist, vol. 67, s. 11–30 (20 s.) [Elektronisk resurs]

Edquist, Samuel (2019). Att spara eller inte spara: De svenska arkiven och kulturarvet 1970–2010. Uppsala: Uppsala universitet (urval i samråd med lärare, ca 75 s.)

Hagström, Charlotte & Anna Ketola (red.) (2018). Enskilda arkiv. Lund: Studentlitteratur (192 s.)

Popple, Simon, Prescott, Andrew & Mutibwa, Daniel (red.) (2020). Communities, Archives and New Collaborative Practices. Bristol: Policy Press (296 s.)

Ridener, John (2009). From Polders to Postmodernism: A Concise History of Archival Theory, Duluth MN: Litwin Books LLC (208 s.)

Smedberg, Staffan (2008). Att ordna och förteckna arkiv. Stockholm: Föreningen för arkiv och informationsförvaltning (58 s.)

Sjöberg, Karin (2007). Krumelurer i arkiven: en pedagogisk resurs, Lund: Skånes arkivförbund (92 s.)

Swain, Ellen D. (2005). “Oral History in the Archives: Its Documentary Role in the Twenty-first Century”, The American

Archivist 66:1, s. 139–158 (19 s.) [Elektronisk resurs]

Ett urval av aktuella vetenskapliga artiklar, ca 150 s.

Digital humaniora, 12 hp

Berry, David M. & Fagerjord, Anders (2017). Digital humanities: knowledge and critique in a digital age. Cambridge, UK: Polity (248 s.)

Champion, Erik (2021). Rethinking Virtual Places. Bloomington: Indiana University Press. Kapitel: Introduction, 1, 2, 4, 6, 9, Conclusions (122 s.)

Giaccardi, Elisa (red.) (2012). Heritage and social media: understanding heritage in a participatory culture. New York: Routledge (251 s.)

Miller, Vincent (2020). Understanding Digital Culture. London: Sage Publications (344 s.)

Schreibman, Susan, Siemens, Ray & Unsworth, John (red.) (2004). A New Companion to Digital Humanities. Oxford: Blackwell (urval i samråd med lärare, ca 75 s.)

Winesmith, Keir & Anderson, Suse (2020). The Digital Future of Museums. London: Routledge (240 s.)

Ett urval av aktuella vetenskapliga artiklar, ca 300 s.

Entreprenörskap inom kulturarvssektorn och kulturarvspolitik, 9 hp

Gillette Boyd, Maris (2022). ”Theorizing Heritage in the Post-Industrial City” i Hammami, Feras, Daniel Jewesbury & Chiara Valli (red.) Heritage, Gentrification and Resistance in the Neoliberal City. [Elektronisk resurs] (15 s.)

Eid, Haitham (2019). Museum Innovation and Social Entrepreneurship. London: Taylor & Francis (192 s.)

Håkansson, Julia, Jonsson Malm, Carolina, Ketola, Anna & Nyzell, Stefan (red.) (2025). Kulturarv som politik och pedagogik. Lund: Nordic Academic Press (urval i samråd med lärare, ca 150 s.)

Kolb, Bonita M. (2020). Entrepreneurship for the Creative and Cultural Industries. London: Routledge (258 s.)

Labrador, Angela M. & Silberman, Neil Asher (red.) (2018). The Oxford handbook of public heritage theory and practice. Oxford: Oxford University Press (urval i samråd med lärare, 150 s.)

Landström, Hans & Löwegren, Marie (red.) (2009). Entreprenörskap och företagsetablering: från idé till verklighet, Lund: Studentlitteratur (453 s.)

Macdonald, Sharon (red.) (2011). A Companion to Museum Studies. Hoboken: John Wiley & Sons, (valda delar, i samråd med lärare, 150 s.) [Elektronisk resurs]

Schug, Alexander (2010). History marketing: använd företagets historia i kommunikation och marknadsföring. Stockholm: Ekerlid, s. 8–134 (126 s)

Stenström, Emma (2008). Konstiga företag [Stockholm: Natur & kultur (217 s.)

Österåker, Maria (2010). Ta betalt!: om prissättning i skapande branscher, Malmö: Liber (119 s.)

Artiklar ur vetenskapliga tidskrifter och projektrapporter, ca 500 sidor.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.