Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Ingeet huvudområde.

Innehåll

I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla teoretiska och praktiska färdigheter i att utforma berättande texter som på ett reflekterat och medvetet sätt gestaltar det förflutna. Genom studier i historiebruk, narrativ teori samt fiktionens estetiska och etiska dimensioner arbetar studenterna med att analysera och tillämpa centrala begrepp inom fältet. Under kursens gång ges studenterna möjlighet att fördjupa sin kritiska förståelse av relationen mellan fakta och fiktion, och granskar hur denna relation påverkar litterär trovärdighet, historisk representation och konstruktionen av fiktiva världar.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och kritiskt analysera hur historiska skeenden, personer och miljöer kan användas, omformas och gestaltas i fiktion,
2. reflektera över centrala etiska och estetiska aspekter av historiebruk,
3. utifrån insamlat bakgrundsmaterial självständigt kunna skapa en grund för historiskt informerade narrativa texter,
4. tillämpa berättartekniska principer i analys av andras texter och i reflektion över den egna skrivprocessen,
5. självständigt utveckla och genomföra ett längre berättarprojekt, samt ge och ta emot kvalificerad respons.

Arbetsformer

Kursen ges genom föreläsningar, seminarier, skrivuppgifter, handledning och kamratrespons. Kursens arbetsformer innefattar egen skrivpraktik, där studenterna bearbetar och omformar historiskt material i olika berättande format.

Bedömningsformer

Prov 1: Skriftlig analys (Written Analysis) 4 hp
I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Researchportfölj (Research Portfolio) 4 hp
I detta prov examineras lärandemål 2 och 3.

Prov 3: Skriftlig text och respons (Written Text and Response), 7 hp. I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Fjelkestam, Kristina (2025). Begäret efter det förflutna. Retrofili och queer temporalitet i 2000-talets historievurm. Göteborg/Stockholm: Makadam. 232 s.

Granwald, Therése (2019). Kreativt skrivande: Grundbok i litterärt skapande. Lund: Studentlitteratur. 208 s.

de Groot, Jerome (2022). The Historical Novel. London: Routledge. 224 s.

Gustavsson, Martin & Svanström, Yvonne (red.) (2022). Metod: guide för historiska studier. Lund: Studentlitteratur. 360 s.

Akademisk och skönlitterär litteratur på totalt ca 2 000 sidor tillkommer.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.