Grundläggande behörighet + Engelska 6.

Kursen ingår i huvudområdet Genusvetenskap på nivå 1-30 hp

Kursen syftar till att ge och utveckla grundläggande kunskaper i ämnet genusvetenskap inom samhällsvetenskap och humaniora, dess centrala begrepp, teorier och metoder. Genom hela kursen relateras till multipla strukturella maktordningar som klass, etnicitet/rasifiering, sexualitet, maskulinitet.

Ett annat syfte med kursen är att studenter ska utveckla sitt vetenskapliga tänkande och sina grundläggande analytiska färdigheter inom fältet genusvetenskap. I de tre delkurserna tränas studenter i att applicera teoretiska begrepp för att belysa strukturella orättvisor och förtryck i nutid och historiskt, inom såväl som bortom staten och nationen i en global kontext.

Kursen introducerar och tränar även grundläggande förmågor i akademiska studier och forskning, exempelvis kritiskt tänkande i seminarieform, litteratursök, vetenskapligt skrivande, läsande och kommenterande.

Kursen är indelad i tre lika stora delkurser:

Delkurs 1: Kropp/förkoppligande (10 hp)

Delkursen syftar till att ge olika perspektiv på kropp och socialt förkroppligande med hjälp av feministisk/genusvetenskaplig teori. Vi fokuserar på kropp/förkroppsligande och maktrelationer som till exempel funktionalitet, sexualitet och stigma. Efter delkursen skall studenterna ha fått kunskap om kroppen och förkroppsligande ur ett socialt, historiskt och kulturellt perspektiv samt fått inblick i olika forskningsområden kring kropp och sexualitet (queer-teori, kritiska maskulinitetsstudier, post- och dekoloniala studier). Studenten kommer också att kunna använda centrala teorier och begrepp samt ha kännedom om genusvetenskapens historiska och samtida utveckling.

Centrala teman är exempelvis genus och nation, rösträttsrörelsen, feminismens olika vågor samt framväxten av olika feministiska/genusvetenskapliga tankeskolor i relation till liberalism och marxism.

Delkursen examinerar lärandemål 1-5 och 9-12.

Delkurs 2: Rum, plats och makt (10 hp)

Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskap om olika analytiska ramverk inom genusvetenskapen, knutet till rum, plats och makt. Feministisk/genusvetenskaplig teoribildning om rum och plats, från lokal till global kontext i fred och krig, är centralt i genom delkursen.

Delkurs 2 ger teoretiska och analytiska verktyg för att finna och förstå skilda maktordningar vad gäller kön, klass, sexualitet, etnicitet, rasifiering och funktionalitet i olika samhällssfärer globalt. Efter avslutad delkurs skall studenterna ha erhållit kunskap om hur individer och grupper innesluts och utesluts i olika rum på lokal, statlig och global nivå.

Delkursen examinerar lärandemål 1-4, 6, 7 och 9-12.

Delkurs 3: Arbete (10 hp)

Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskap och förståelse för hur arbetets organisering har förändrats historiskt och idag genom kolonialisering, industrialisering och världshandel i det globala Syd och Nord. Teman som delkursen behandlar är diskriminering och ojämlikhetsregimer på arbetsmarknaden i ljuset av globalisering.

Efter avslutad delkurs skall studenterna uppvisa kunskap om innebörden av förändringarna i arbetets organisering för enskilda individer och grupper. Studenterna ska kunna använda centrala begrepp och teoretiska perspektiv inom fältet för genusvetenskaplig forskning om kön, intersektionalitet och arbete.

Delkursen examinerar lärandemål 1-4 och 8-12.

Efter genomgången kurs skall studenten visa grundläggande kunskap och förståelse om

1. begreppet genus, dess teoretiska ursprung, historia och förändring över tid.

2. genusvetenskapens multidisciplinära och internationella profil.

3. centrala begrepp inom genusvetenskapen, som beskriver samverkande strukturella förtryck som genus, sexualitet, klass, rasifiering och funktionalitet.

4. och kunna applicera vetenskapliga regelverk, akademiskt skrivande och etik, och metoder för källkritik.

5. framväxten av politiskt tänkande och filosofi om kropp och förkroppsligande i relation till nationen.

6. genusteoretiskt tänkande om rum, plats och makt.

7. genusvetenskaplig perspektiv på global politik.

8. kopplingarna mellan arbete, ojämlikhetsregimer, kolonialisering, av- och postkolonialisering under samtidens globaliseringsprocesser.

Följande lärandemål behandlar förmågor och tillägnade kompetenser:

9. att skriva kortare texter baserade på samhällsvetenskaplig och humanistisk praktik.

10. att framföra kortare presentationer.

11. att slutföra övningar och examinationer inom avsatt tid.

12. att söka efter, utvärdera och sammanställa information och tolkningar angående delkursernas olika temata, med utgångspunkt i presenterade problem och uppgifter.

Självstudier individuellt och i grupp

Föreläsningar

Temastudier/individuellt essäskrivande

Seminarier

Grupphandledningar (s k tutorials)

Modul 1 examineras genom individuella tentamina och seminarieaktiviteter.

Modul 2 examineras genom en individuell essä och en portfolio av seminarieaktiviteter.

Modul 3 examineras genom en individuell essä och en portfolio av seminarieaktiviteter.

Litteratur för hela kursen:

• Burton, Antoinette (2024) Gender History: A very short introduction. Oxford: Oxford University Press.
• Gandhi, Leela (1998/2020) Postcolonial theory. A critical introduction. New York: Routledge.
• hooks, bell (2000) Feminism is for everybody. Passionate politics. London: Pluto Press

Tillägg för Modul 1

• Taylor, Yvette (2023) Working-Class Queers. Time, Place and Politics. London: Pluto Press.
• Articles, reports and other materials may be added up to 400 pages

Tillägg för modul 2

• Fitz-Gibbon, Kate and Sandra Walklate (2024) What is to be done about violence against women? Gendered violence(s) in the twenty-first century. New York: Routledge.
• Shepherd, Laura J. and Caitlin Hamilton (2022) 3rd ed. Gender matters in Global Politics. A feminist introduction to IR. New York: Routledge.
• Articles, reports and other materials may be added up to 400 pages

Tillägg för modul 3

• Acker, Joan (2006). “Inequality regimes: Gender, class, and race in organizations ”,Gender & Society, Vol 20 (4): 441-464.
• Fitzsimons, Annette (2002/2019) Gender as a Verb. Gender segregation at work. New York: Routledge.
• Articles, reports and other materials may be added up to 400 pages

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.