Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog- eller läkarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade program.

Kursen ingår i termin 4 i mastersprogrammet i sexologi.

Kursen behandlar förhållandet mellan politiska värderingar, kulturella normer, samhällsutveckling och sexuallagstiftning, både ur ett historiskt och samtida perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt aktuell lagstiftning gällande sexualiteten, såsom t.ex. lagstiftning som reglerar sexuellt våld och tvång, sexköpslagen samt genitala ingrepp. Kursens teoretiska huvudbegrepp är diskurs och anspråksformering. Studenten använder dessa begrepp i en självständig analys på ett eget valt tema.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera förhållandet mellan politiska värderingar, kulturella normer, samhällsutveckling och sexuallagstiftning,
2. redogöra för aktuell lagstiftning gällande sexualitet, och
3. analysera hur sexuallagstiftningen har förändrats ur ett historiskt perspektiv.

Kursen bedrivs i form av heldagar som innehåller föreläsningar samt obligatoriska moment med diskussionsövningar, seminarier och projektredovisningar.

Lärandemål 1 och 3 behandlas genom föreläsningar och seminarier på olika teman samt i studentens självständiga arbete på eget valt tema, vilket ska utmynna i en skriftlig och muntlig presentation med förankring i kurslitteraturen. Lärandemål 2 behandlas genom föreläsning och seminarium på temat.

Lärandemål 1 och 3 bedöms genom individuell examination av den muntliga och skriftliga presentationen av projektarbetet där fokus för bedömningen är studentens förmåga att göra en analys av förhållandet mellan politik, kultur och sexuallagstiftning, samt att redogöra för historiska förändringar, på ett område som studenten själv valt.

Lärandemål 2 examineras genom en individuell skriftlig examination där fokus för bedömning ligger på studentens förmåga att korrekt redogöra för aktuell sexuallagstiftning.

Specifika bedömningskriterier för de enskilda examinationerna framgår i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

För godkänt betyg på kursen krävs att studenten har genomgått kursens obligatoriska moment, fått godkänt på projektarbetet samt på den individuella skriftliga examinationen. För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på den individuella skriftliga examinationen.

Rätt till omprov

Student som har underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Cameron D, Kulick D, (2003) Language and sexuality. Cambridge: Cambridge University Press. 15- 43. (29 s.)

Carabine J, (2009) Unmarried motherhood 1830-1990: A genealogical analysis. Discourse as Data: A Guide for Analysis. London: Sage. 267-307. (44 s.)

Diorio JA, (2016) Changing discourse, learning sex, and non-coital heterosexuality. Sexuality and Culture, 20, 841-861. (21 s.)

Halley J, (2016) The move to affirmative consent. Signs: Journal of Women in Culture and Society, 42(1): 257-279. (23 s.)

Holmström C, Skilbrei M-L, (2017) The Swedish Sex Purchase Act: Where does it stand? Oslo Law Review, 2, 82-104. (23 s.)

Johnsdotter S, (2011) Diskurs och claims making i sexuallagstiftningsprocesser. I: Plantin L, Månsson S-A (red). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 85–106. (31 s.)

Johnsdotter S, (2020) The growing demand in Europe for reconstructive clitoral surgery after Female Genital Cutting: A looping effect of the dominant discourse? Droit et Cultures. Revue Internationale Interdisciplinaire, 79, 141-166. (26 s.)

Lagen.nu (1997) NJA 1997 s. 359. Sexuellt ofredande.

Lagen.nu (2015) NJA 2015 s. 536. Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.

Lagen.nu (2018) NJA 2018 s. 1091. Sexuellt ofredande.

Lagen.nu (2019) NJA 2019 s. 668. Oaktsam våldtäkt.

Lennartsson M, (2009) Hävdande och hustrubröst: Sexualitet, kropp och identitet i det tidigmoderna Sverige. Historisk Tidskrift, 129(3), 361-380. (20 s.)

Loseke D, (2003) Evaluating constructionist perspectives on social problems. Kapitel i Thinking about social problems. New York: Aldine de Gruyter. 3-24. (19 s.)

Rydström J, (1997) Panoptikon. Övervakning och kontroll av manlig homosexualitet i Sverige på 1930- och 1940-talet.I: Bergenheim L, Lennerhed L, (red). Seklernas sex:

Bidrag till sexualitetens historia. Stockholm: Carlsson. 513-521. (13 s.)

Skilbrei M-L, Holmström C, (2013) Is there a Nordic prostitution regime? Prostitution Policy in the Nordic Region. Farnham, Surrey: Ashgate. 479-517. (39 s.)

Svanström Y, (2004) Criminalising the john – a Swedish gender model? In: Outshoorn J (red). The Politics of Prostitution, Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce. Cambridge: Cambridge University Press. 225-244. (19 s.)

Wegerstad L, (2015) När lagen möter sexualitet – Straffrätt och tonåringars sexuella självbestämmanderätt. I: Lukkerz J, (red), Inkludera sexualitet! Malmö: RFSU. 72 – 87. (17 s.)

Wendt M, (2010) Våldtäkt som demokratiproblem. Förändring och stabilitet i politik och debatt. Sju perspektiv på våldtäkt, red. U. Helldén. Uppsala universitet: NCK. 132-152. (21 s.)

Cirka 200 sidor texter kan tillkomma under kursens gång. Ytterligare kurslitteratur väljs av studenten i samråd med kursansvarig.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14)

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringarna har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.