Grundläggande behörighet och de särskilda antagningskrav som gäller för antagning till polisprogrammet.

Kursen utgör termin 1 och 2 på Polisprogrammet, deltidspolisutbildningen.

Kursen introducerar studenten till polisyrket ur olika perspektiv med fokus på, men inte begränsat till, följande teman: polisens organisation, uppdrag och aktuella utmaningar, juridiska grunder och polisrätten, det brottsutredande uppdraget, det brottsförebyggande uppdraget samt akut omhändertagande. Kursens inledande tema diskuterar polisens organisation och uppdrag och de krav och förväntningar som finns på polisen som organisation och på den enskilda polisen. Olika dilemman som polisen kan ställas inför och där olika perspektiv ställs mot varandra diskuteras. Polisrätten samlar rättsliga normer från olika rättsområden som offentlig rätt, straffrätt, förvaltningsrätt och processrätt med gemensam utgångspunkt i den polisiära verksamheten. Även konstitutionella aspekter liksom gränsdragningen mot och samspelet med civilrätten är viktiga beståndsdelar i polisrätten. Målet är att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om principer för rättssäker myndighetsutövning, juridikens uppbyggnad och lagstiftningsprocessen samt juridisk metod.

Därefter fokuseras på brottsutredningens olika delar med utgångspunkt i bl.a polisens nationella utredningsstöd. Studenten förvärvar grundläggande kunskap om brottsutredningsprocessen från tidig bevissäkring fram till och med huvudförhandling. Den misstänktes rättigheter och vad som gör en brottsutredning effektiv och rättssäker diskuteras särskilt. Studenten förvärvar färdigheter i hur handläggning av brottsutredningar genomförs och dokumenteras på ett rättssäkert sätt. Härvid belyses särskilt polisens metoder vid tidig bevissäkring och förhör, inklusive psykologiska aspekter i mötet med olika aktörer. De kriminaltekniska momenten introducerar ämnesområdet forensik. Studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om och färdigheter i att planera och genomföra en brottsplatsundersökning, analysera platsen, söka och samla spår samt sammanställa ett brottsplatsprotokoll, generellt och i relation till specifika brottstyper. Särskild vikt läggs vid straffrätt och straffprocessrättsliga regler gällande brott som faller under allmänt åtal men även de särskilda regler som gäller vid vissa brott behandlas. Under delkursen belyses brottsofferperspektivet med fokus på den informationsskyldighet polisen har till brottsoffer avseende möjlighet till stödåtgärder och ekonomisk ersättning. Löpande diskuteras polisiär yrkesetik och ett professionellt förhållningssätt i relation till brottsutredningens olika moment och bemötandets betydelse för ärendets vidare gång i rättskedjan.

Ett annat fokusområde är brottslighetens omfattning, mönster, förklaringar och konsekvenser. Studenten ska förvärva grundläggande kunskap för att förstå hur brottsligheten i samhället ser ut för att senare kunna koppla detta till kunskapsbaserat, problemorienterat brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Teoretiska grunder för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt polisens möjligheter att förebygga brott och öka tryggheten, som enskild aktör och i samverkan med andra aktörer på kort såväl som på lång sikt diskuteras. Särskilt fokuseras på problemorienterat polisarbete och situationellt brottsförebyggande arbete. Studenterna arbetar med kartläggning och analys av olika problemområden, diskuterar åtgärder och dess kunskapsbas samt hur dessa kan följas upp. Betydelsen av digitaliseringen för brottsligheten och brottsbekämpningen diskuteras löpande.

Under kursen förvärvar studenten även grundläggande kunskaper i akutsjukvård. Detta omfattar grundläggande kunskaper i människokroppens anatomi och fysiologi med relevans för akut omhändertagande i polisiära situationer. Studenten förvärvar även teoretiska kunskaper och förmågor att praktiskt tillämpa principen S-CABCDE i samband med omhändertagande av person med akut sjukdom eller skada. Som en del i detta genomför studenten även livräddning i vatten.

Studenten introduceras vidare till polisiära tjänstefärdigheter med fokus på taktiskt förhållningssätt och utgångspunkterna för polisens våldsanvändning Kursen är även en introduktion till polisutbildningen och akademiska studier, akademiskt skrivande och förmågan att självständigt söka, värdera och använda information.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för polisens uppdrag, organisation, styrning, och vägledande etiska principer,
2. diskutera förväntningarna på polisen som organisation och på en enskild polis,
3. redogöra för grundläggande kunskaper om rättssystemet och rättsprocessen, rättskällor samt juridisk metod,
4. redogöra för samt skilja mellan olika rättsområden som offentlig rätt, förvaltningsrätt, civilrätt, processrätt och straffrätt,
5. redogöra för formell rättssäkerhet och dess påverkan på polisiärt arbete,
6. redogöra för de mänskliga fri- och rättigheterna och dess betydelse för polisiärt arbete,
7. redogöra för straffprocess, straffmätning, straff och andra påföljder samt resonera kring påföljdens funktion,
8. identifiera brottsliga gärningar,
9. tillämpa juridisk metod för att lösa straffrättsliga frågor,
10. redogöra för grundläggande polisiär juridik som polislag och annan relevant lagstiftning för upprätthållande av ordning, trygghet och säkerhet,
11. tillämpa polisiär juridik för att upprätthålla ordning, trygghet och säkerhet,
12. redogöra för hur en brottsutredning går till,
13. tillämpa regler om förundersökning i rättegångsbalken, förundersökningskungörelsen samt andra relevanta författningar på ett rättssäkert och effektivt sätt i praktiskt utredningsarbete,
14. tillämpa relevanta delar av polismyndighetens nationella utredningsdirektiv i praktiskt utredningsarbete,
15. redogöra för olika typer av bevis och tillämpa grundläggande bevisvärderingsregler,
16. förklara vikten av tidig bevissäkring och sambandet mellan förundersökning och huvudförhandling,
17. redogöra för olika typer av tvångsmedel och tillämpa regler om tvångsmedel,
18. identifiera målsägandes rättigheter och redogöra för möjliga stödåtgärder,
19. redogöra för vilka metoder som ska tillämpas och vilka material som ska samlas in och analyseras vid brottsplatsundersökningar samt kunna planera och genomföra en brottsplatsundersökning,
20. på en grundläggande nivå planera, genomföra och utvärdera förhör i enlighet med rättslig reglering och baserat på kunskap om psykologiska aspekter,
21. redogöra för betydelsen av rättssäker dokumentation och tillämpa grunderna i polisiärt skrivande genom att upprätta olika typer av handlingar i polisiära system,
22. redogöra övergripande för brottslighetens och otrygghetens omfattning, utveckling och konsekvenser och på en övergripande nivå diskutera hur digitaliseringen av samhället påverkat brottslighet och brottsbekämpning,
23. redogöra för några förklaringsmodeller till brott och otrygghet,
24. kartlägga och analysera problem som utgångspunkt för förslag på brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder samt ge exempel på hur dessa åtgärder kan implementeras och följas upp,
25. redogöra översiktligt för människokroppens anatomi och fysiologi med relevans för akut omhändertagande vid polisiärt arbete,
26. beskriva och tillämpa lämpliga åtgärder vid akuta livshotande tillstånd eller skada såsom blödning, förgiftning, luftvägsproblem och cirkulationssvikt utifrån principen S-CABCDE samt visa kunskap om alternativa orsaker till olika symtom och åtgärder för att förhindra smittspridning,
27. redogöra för innebörden av den grundläggande taktiska förklaringsmodellen och taktisk kommunikation och samband samt grundläggande principer för polisiära ingripanden och konflikthantering,
28. diskutera hur mentala tekniker kan användas som förberedelse inför, vid genomförande av och som mental bearbetning efter situationer relevanta för yrket,
29. diskutera polisiär yrkesutövning, makt och etik utifrån styrande regelverk, etik och aktuell forskning, och
30. genomföra livräddning i vatten.

För att uppnå samtliga lärandemål bedrivs undervisningen i form av föreläsningar, handledningar och seminarier, grupparbete och praktiska övningar där studenten tränar på att tillämpa sina kunskaper i olika case och praktiska övningar där studenten agerar i olika polisiära scenarion och tränar på att dokumentera i polisiära system. För att uppnå lärandemål 26 tränar studenten praktiskt på att hantera akuta tillstånd. För att uppnå lärandemål 27 deltar studenten i praktiska övningar som introducerar studenten till polisiära tjänstefärdigheter med fokus på polisiär konflikthantering och hantering av polisens samband och olika terminaler. För att uppnå lärandemål 30 tränar studenten på livräddning i vatten.

Av de schemalagda momenten är praktiska övningar med fokus på polislagens tillämpning och brottsutredningens olika faser obligatoriska samt de praktiska moment som introducerar studenten till polisiär tjänstefärdighet.

Kursen examineras genom grupparbete, seminarieuppgifter, skriftliga tentamina och praktiska prov.

Lärandemål 1–2 fokuserar på polisens organisation och uppdrag. Lärandemål 1–2 examineras individuellt i form av ett grupparbete (3hp) som redovisas muntligt där studenterna gemensamt redogör för polisens uppdrag, organisation och styrning och utifrån detta gör individuella kopplingar till förväntningar på polisen som organisation och på den enskilda polisen. Fokus i bedömningen av den enskilda studentens prestation är förmågan att utifrån polisens uppdrag, organisation och styrning diskutera förväntningar på organisationen och den enskilda polisen.

Lärandemål 3–9 fokuserar på juridiska grunder för polisiärt arbete. Lärandemål 3–6 examineras individuellt genom en enskild skriftlig tentamen (3hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och besvara frågor om juridikens grunder. Lärandemål 7–9 examineras genom en enskild skriftlig tentamen (7,5 hp) där fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa juridisk metod för att besvara straffrättsliga frågor.

Lärandemål 10–11 fokuserar på grundläggande polisrätt. Lärandemål 10–11 examineras individuellt genom en enskild skriftlig tentamen (5 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att göra bedömningar av polisiära situationer utifrån grundläggande polisiär juridik, särskilt utifrån polislag och specialstraffrätt.

Lärandemål 12–21 fokuserar på polisens brottsutredande uppdrag. Lärandemål 12–18 examineras individuellt genom två enskilda skriftliga tentamina (4 hp respektive 7,5 hp). Fokus i bedömningen av den första tentamen är studentens förmåga att redogöra för och tillämpa regler för brottsutredningens inledande fas. Fokus i bedömningen av den andra tentamen är studentens förmåga att redogöra för och tillämpa regler för brottsutredningens fortsatta fas fram till och med rättegång. Fokus är även studentens förmåga att redogöra för förutsättningar för att inleda en förundersökning inklusive primärutredning och vikten av tidig bevissäkring. Lärandemål 10–16 examineras även individuellt genom praktiskt prov där fokus i den individuella bedömningen är studentens förmåga att granska och analysera utredningsmaterial (1,5 hp). Lärandemål 19 examineras genom en gruppuppgift där fokus i den individuella bedömningen är studentens förmåga att analysera platsen, söka och samla spår samt sammanställa ett brottsplatsprotokoll, och redogöra för kriminalteknikens betydelse för brottsutredningen (1,5 hp). Lärandemål 20–21 examineras genom praktiska prov där fokus i den individuella bedömningen är studentens förmåga att genomföra förhör (1,5 hp) och att tillämpa rättssäker dokumentation (1,5 hp).

Lärandemål 22–24 fokuserar på polisens brottsförebyggande uppdrag. Lärandemål 22–23 examineras individuellt genom att studenterna muntligt för andra studenter redogör för grundläggande kunskap om brottslighetens mönster och utveckling och på så vis bidrar till övriga studenters lärande. Fokus i bedömningen av den enskilda studenten är förmågan att redogöra för brottsmönster och förklaringsmodeller (1,5 hp). Lärandemål 24 examineras genom en skriftlig gruppuppgift som studenterna även redovisar muntligt (4,5 hp). Fokus i bedömningen av den enskilda studenten är förmågan att genom ett problemorienterat arbetssätt kartlägga och analysera problem, föreslå åtgärder och planera för implementering och uppföljning.

Lärandemål 25–26 fokuserar på grunder i akutsjukvård för poliser. Lärandemål 25 och 26 examineras med en enskild skriftlig tentamen med fokus på studentens förmåga att redogöra för kroppens anatomi och fysiologi av relevans för akut omhändertagande vid polisiärt arbete (3hp). Lärandemål 26 bedöms även individuellt genom deltagande i praktiska prov (1hp) där studentens förmåga att tillämpa relevanta och lämpliga åtgärder vid akuta tillstånd är i fokus vid bedömningen.

Lärandemål 27–28 introducerar studenten till polisära tjänstefärdigheter. Lärandemål 27 och 28 examineras genom en enskild skriftlig tentamen (1 hp). Fokus i bedömningen av den skriftliga tentamen är studentens förmåga att redogöra för grundläggande taktiska förhållningssätt, principer för ingripanden och konflikthantering samt hur mentala och fysiska tekniker kan användas som förberedelse inför, vid genomförande av och som mental bearbetning efter situationer relevanta för yrket.

Lärandemål 29 examineras genom deltagande i seminarier om polisens yrkesutövning och maktanalys samt en individuell skriftlig inlämningsuppgift (1 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att resonera kring polisens yrkesutövning ur olika perspektiv.

Lärandemål 30 examineras genom att studenten genomför livräddning i vatten (0hp).

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom genomförande av ny praktisk övning. Om ny övning inte kan erbjudas inom terminstid kompletteras momentet genom skriftlig uppgift.

Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga examinerande uppgifter och att obligatoriska moment är genomförda.

För väl godkänt betyg på kursen krävs därutöver väl godkänt resultat på de tentamina som examinerar lärandemål 7–9 (7,5hp), 10-11 (5hp), 12-18 (4hp och 7,5hp), 25-26 (3hp) och den uppgift som examinerar lärandemål 24 (4,5hp).

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson S, (2017) Skälig misstanke: En handbok. Stockholm: Wolters Kluwer. 200 sidor.

Ask S, (2021) Skrivande polis. Lund: Studentlitteratur (2 uppl.). 118 sidor.

Berggren N-O, Munck J, (2023) Polislagen. En kommentar. 15:e upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB. 288 sidor.

Braga A A, Weisburd D, Turchan B, (2019) Focused deterrence strategies effects on crime: A systematic review. Campbell systematic reviews, 15(3). https://doi.org/10.1002/cl2.1051. Valda delar om cirka 15 sidor.

Brottsförebyggande Rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. BRÅ-rapport 2017:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 364 sidor. Valda delar omfattande cirka 50 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2016) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 98 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2014) Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”. Resultat och erfarenheter från två projekt mot personrån och misshandel. Brottsförebyggande rådet. 72 sidor.

Bärgman O, Danielsson S, (2022) Förundersökning i brottmål. 7:e uppl. Stockholm: Bruun Juridik (6 uppl.). 332 sidor.

Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2022) Brott och påföljder. 8 upplagan Stockholm: Bruun Juridik. 622 sidor.

Finstad L, Andersson J, Mellgren C, (2022). Polis – vad är det? Lund: Studentlitteratur. 140 sidor.

Fundberg J, (2022) Strukturell rasism och svensk polis. I: Maria Zackariasson, Magnus Öhlander, Oscar Pripp (red.), Polarisering och samexistens. Kulturella förändringar i vår tid. Tullinge: Borea förlag. 25 sidor.

Gerell M, Ivert A-K, Mellgren C, (2018) Kollektiv förmåga, brott och otrygghet i Stockholm. Stockholms stad. Sidorna 1-37.

Heber A, Roxell L, (2019) Att odla kriminologi. Perspektiv på brott och utsatthet: En festskrift till Eva Tiby. Går att ladda ner. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 307 sidor. Valda delar omfattande cirka 100 sidor.

Hed I, (2019) Sekretess: Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. Valda delar omfattande ca 50 sidor.

Kronkvist O, (2020) Polisförhör, metoderna, forskningen och lagen. Malmö: Gleerups (2 uppl) 256 sidor.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017). Akut omhändertagande – för räddningstjänstpersonal. 282 sidor.

Nationella Operativa Avdelningen, (2017) Utsatta områden, social oordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. 40 sidor.

Polishögskolan, (2014) Polisiär konflikthantering. Stockholm: Polishögskolan.

Ratcliffe J, (2019) Reducing crime. A companion for police leaders. New York: Routledge. 266 sidor.

Schneider Jacobsson A, Svensson B, (2023) Från spår till bevis. Kriminalteknik för poliser i yttre tjänst. Malmö: Gleerups. 288 sidor.

Thiblin I, (2011) Dödsfall vid polisingripande - Riskfall och rekommendationer. Stockholm: Polishögskolan, Sörentorp: EO Grafiska. 72 sidor.

Torstensson Levander M, (2013) Kronisk kriminalitet som livsstil. Stockholm: Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion. 2013:2. 40 sidor

Rönnblom M, Linander S, Sandberg L, (2021) (O)tryggt? Texter om makt, plats och motstånd. Stockholm: Premiss förlag. Valda delar ca 150 sidor.

Westerlund G, Hagstedt L, Wahlund M, (2018) Polisens Vapenanvändning. 3:e upplagan. Stockholm. Bruun Juridik AB. 252 sidor

Westerlund G, (2022) Straffprocessuella tvångsmedel. 7:e uppl. Stockholm: Bruun juridik. 260 sidor.

Wikström P-O H, (2006) Att handla utan kunskap. Vanliga fallgropar i det lokala brottsförebyggande arbetet. Stockholm: Polishögskolan. 35 sidor.

Wikström P-O H, (2011) Begreppet ”Brottsförebyggande Arbete” och dess tillämpning i polisarbetet. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. 20 sidor.

Zetterström S, (2022) Juridiken och dess arbetssätt. 4 uppl. Uppsala: Iustus. 176 sidor.

Zetterström S, Lind A-S, (2021) Offentlig rätt. 4 uppl., Malmö: Liber. 368 sidor.

Zila J, (2019) Specialstraffrätten: en introduktion. 9 uppl. Stockholm: Norstedts juridik. 103 sidor.

Aktuell lagsamling, exempelvis: Jörgensen J, (2023/2024) Författningssamling i polisrätt. Stockholm: Norstedts juridik. 975 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 300 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.