Godkända kurser:

KS141F Didaktisk-metodisk kurs för verksamma modersmålslärare II eller 4 utav följande kurser, KS176F Olika vägar till kunskap i modersmålsundervisningen, KS180F Läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga barn i ett didaktiskt perspektiv, KS205F Specialpedagogiskt förhållningssätt i modersmålsundervisning alternativt (KS204F), KS188F Elevtexter – Bedömning och språkutveckling i modersmålsundervisningen, KS189F Studiehandledning och språket i ämnet i modersmålsundervisning

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Kursens syfte är att studenterna skall tillägna sig fördjupade kunskaper om vad lärande på modersmålet respektive ett andraspråk samt stöd av studiehandledning kan innebära för individens språkutveckling. Studenterna skall dessutom utveckla sin kunskap om och skicklighet i att stödja och analysera elevers språkutveckling utifrån det egna språkets förutsättningar.

Kursens innehåll behandlar modersmålet och svenska språket i ett mångkulturellt samhälle. Språkutveckling studeras ur ett kontrastivt perspektiv dessutom uppmärksammas social, dialektal och könsmässig variation avseende språk. I kursen ingår att studenterna genomför textanalyser för att kunna följa, stödja och vidareutveckla elevernas språk. Vidare ingår tematisk litteraturläsning och studier av de skapande processernas betydelse för barns och ungas språkutveckling och kulturella kompetens. Kursen tar upp hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras. NO- och SO-ämnena relaterade till studiehandledning på modersmål ingår i kursen. I samband med detta studeras de styrdokument som modersmålslärare kommer i kontakt med i sitt uppdrag. Olika möjligheter att skapa goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barn och ungdomar utifrån en medvetenhet om elevers olika bakgrund, förutsättningar och villkor lyfts fram och diskuteras utifrån studenternas arbetserfarenhet och sätts i relation till aktuella teoribildningar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• tolka skönlitteratur ur ett språksociologiskt perspektiv med fokus på kulturell heterogenitet samt beskriva begreppet tematisk litteraturläsning och de skapande processernas betydelse för elevens förmåga att hantera terminologi och symboler i No- och So-ämnen
• jämföra och ta ställning till hur man organisatoriskt och pedagogiskt genom studiehandledning och modersmålsundervisning kan stödja elevers kunskapsutveckling i skolans olika ämnen
• analysera och tolka de styrdokument som ligger till grund för modersmålslärarens arbete
• utifrån analys av barn- och ungdomars textproduktion bedöma deras språkutveckling och organisera lämpligt stöd åt den enskilde elevens fortsatta utveckling av modersmålet
• diskutera sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena skolan

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, basgruppsarbete, seminarier och självstudier samt arbete i nära anknytning till studenternas tjänstgöring, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Kursen examineras i tre delar:

Den första delen består av en muntlig gruppredovisning där studenterna utifrån skönlitterära texter ska presentera ett tematiskt arbete inom No- och So-ämnena, där de skapande processerna ska ges särskilt utrymme.

Den andra delen består av en individuell skriftlig text där studenten utifrån en analys av barns och ungdomars skriftliga textproduktion dels redogör för språkutvecklingen dels beskriver strategier för att inom modersmålets ram stödja den fortsatta språk- och kunskapsutvecklingen.

Den tredje delen består av en skriftlig text, individuell eller i grupp, där studenterna ska redogöra för modersmålslärarens uppdrag och villkor med utgångspunkt i styrdokumentens och den kulturellt heterogena skolans förutsättningar.

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (2005). Tankarna springer före… Att bedöma ett andraspråk i utveckling. HLS Förlag (148 s)

Aldén, Kristina & Bigestans, Aina (red) (2018). Litteracitet och flerspråkighet. Symposium 2018, Liber (280 s)

Elmeroth, Elisabeth (2017). Möte med andraspråkselever. Studentlitteratur (150 s)

Fast, Carina (2019). Literacy- i familj, förskola och skola. Studentlitteratur (153 s)

Gibbons, Pauline (2018).  Stärk språket, stärk lärande. Hallgren & Fallgren (222 s)

Henricsson Ola & Lundgren, Michael (2016). Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum. Studentlitteratur (170 s)

Källström, Roger (2012). Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Studentlitteratur (200s)

Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (2018).  Skolans möte med nyanlända . Liber (240s)

Svensson, Gudrun (2018). Transspråkande i teori och praktik. Natur och Kultur (230s)

Svensson, Gudrun m.fl. (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Skolverket (158s)

Paulslund, Beth Anne m.fl. (red) (2018). Transspråkande i svenska utbildningssammanhang. Studentlitteratur (280s)

Sheikhi, Karin & Ucar, Tamar (2018). Studiehandledning och flerspråkiga elever. Ghotia (100 s)

Straszer, Boglàrka & Wedin, Åsa (red) (2020). Modersmål, minoriteter och mångfald. Studentlitteratur (230 s)

Sheikhi, Karin & Ucar, Tamar (2018). Studiehandledning och flerspråkiga elever. Ghotia (100 s)

Aktuella styrdokument för förskola, grundskola och gymnasium

Kursplaner i modersmål och svenska som andraspråk.

I övrigt ingår litteratur om ca 900 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.