Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog- läkar- eller lärarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade eller pedagogiska program.

Förklarande tillägg
Detta förkunskapskrav syftar till att fånga upp kunskaper och färdigheter som tillägnas genom studier och arbete/praktik med människor i professionella relationer som exempelvis patient/vårdare, klient/behandlare och/eller elev/lärare.

Kursen ingår som valbar periodiserande kurs i termin 3 eller termin 4 i mastersprogrammet i sexologi. Kursen kan även läsas som fristående kurs.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om sexualupplysande arbete och didaktik gällande sexualitetsfrågor, framförallt i skola och inom hälso-och sjukvård. Vidare ger kursen ökad kunskap om sexualitetens roll under hela livet utifrån aktuell forskning, och en ökad beredskap för sexualundervisning i olika verksamheter. I kursen presenteras teorier, modeller och metoder för arbete med sexualundervisning med olika målgrupper inom olika verksamhetsområden. Kursen diskuterar aktuell forskning gällande sexualitet utifrån ett livsloppsperspektiv, sexuell hälsolitteracitet, kommunikativa processer och färdigheter kopplat till sexualitetsfrågor.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och diskutera aktuella teorier, modeller och metoder för sexualundervisning i olika verksamhetsområden utifrån ett livsloppsperspektiv,
2. analysera och diskutera sexualupplysning och didaktik gällande sexualitetsfrågor utifrån aktuell forskning, och
3. tillämpa kunskap om sexualundervisning utifrån studentens yrkesroll.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, obligatoriska pedagogiska rollspel, projektarbete samt enskilda studier. Lärandemål 1–3 uppnås genom deltagande i angivna arbetsformer samt bearbetning av kursens innehåll såväl i grupp som enskilt. Vid seminarier sker diskussioner i såväl smågrupper som helgrupp utifrån ett interprofessionellt lärande. I arbetet med enskild skriftlig tentamen tillämpas kurslitteratur och även annan vetenskaplig litteratur av relevans för arbetet.

Lärandemål 1–3 examineras genom projektarbete samt individuell skriftlig tentamen. Projektarbetet examineras muntligt och bedömningen fokuserar på aktivt deltagande där studenten visar förmåga att kunna redogöra för sexualupplysande/eller rådgivande sexologiskt arbete. Fokus i bedömningen för den individuella skriftliga tentamen ligger på förmågan att kunna redogöra för och analysera tillämpat sexualupplysande arbete med fokus på teorier och modeller för sexualupplysning, där analysen görs med hjälp av vetenskapliga källor.
Specifika bedömningskriterier för de enskilda examinationerna framgår i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

Seminarierna, rollspel och projektarbete betygssätts med G/U. Den individuella skriftliga tentamen betygssätts med VG/G/U. För godkänt på hela kursen krävs godkänt på projektarbete, minst godkänt på den individuella skriftliga tentamen samt att samtliga obligatoriska moment är uppfyllda. För väl godkänt på hela kursen krävs dessutom väl godkänt på skriftlig tentamen.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schema.

Allen L, (2012) Pleasure´s perils? Critically reflecting on pleasure´s
inclusion in sexuality education. Sexualities, 15(3/4), 455–471.

Allen L, Rasmussen ML, (2016) The Palgrave handbook of sexuality education. London: Plagrave Macmillan. (Kapitel 5, 7, 15, 17, 25, 27). (126 s.)

Annon J, (1976) The PLISSIT Model: a proposed conceptual scheme for the behavioural treatment of sexual problems. Journal of Sex Education and Therapy, 2(1): 1–15. (15 s.)

Bahner J, Stenqvist K, (2020) Motivational Interviewing as evidence-based practice? An example from sexual risk reduction interventions targeting adolescents and young adults. Sexuality research & Social policy, 17, 301-313 (13 s.)

Bramhagen A-C, Lundström M, (2022) Teachers´and nurses´perspective regarding sex education in primary school and influencing factors. Scandinavian Journal of Educational Research, Sept, DOI: 10.1080/00313831.2022.2116484 (12 s.)

Bredström A, Bolander E, (2018) Strategies for inclusion and
equality – ‘norm-critical’ sex education in Sweden. Sex Education,
20(2), 154–169.

Ceder S, Gunnarsson K, Planting-Bergloo S, Öhman L, Orlander AA, (2021) Sexualitet och relationer: Att möta ett engagerande och föränderligt kunskapsområde i skolan. Lund: Studentlitteratur (s. 13-88; 115-130).

Goldfarb ES, Lieberman LD, (2021) Three Decades of Research: The Case for Comprehensive Sex Education. J Adolesc Health. Jan;68(1):13-27. (15 s)

Grandahl M, Bodin M, Stern J (2019) In everybody's interest but no one's assigned responsibility: midwives' thoughts and experiences of preventive work for men's sexual and reproductive health and rights within primary care. BMC Public Health. 30;19(1):1423. (8 s.)

Hammarström S, Nilsen P, Lindroth M, Stenqvist K, Bernhardsson S, (2019) Identifying young people exposed to or at risk of sexual ill health: pilot implementation of an evidence-informed toolkit (SEXIT) at Swedish youth clinics. European Journal of Contraception and Reproductive Health Care, 24:1, 45-53 (8 s.)

Herdt G, Marzullo M, Polen Petit N, (Eds) (2021). Critical Sexual Literacy. Forecasting Trends in Sexual Politics. Anthem Press: London. (Kapitel 1, 2, 12, 14, 30). (55 s.)

Ivarsson J, Larsson L, Olovsson S, Ratesregn RM, Salmson, K (2024) Kropp, känslor och relationer: om sexualitet, samtycke och rättigheter för förskola och grundskolans tidiga år. Lund: Studentlitteratur(kap 1,2, 7). (72 s.)

Lindroth M, (2014) Sex education and young people in group homes: balancing risks, rights and resilience in sexual health promotion. Sex Education: Sexuality, Society and Learning, 14:4, 400–413. (13 s.)

Lukkerz J, (2023) Sex på rätt sätt. Unga, sexualitet och svensk samtida sexualsyn. Doktorsavhandling, Örebro universitet. s. 15-42. (28 s.)

Lundström M, Ouis P, (2019) Middle-aged individuals´ sexual risk-taking: Analysis of Swedish research and prevention policies. Sexuality, Gender & Policy, 2:26-42. (16 s.)

Percat A, Elmerstig E, (2017) “We should be experts, but we´re not”-Sexual counselling at the antenatal care clinic. Sexual and reproductive Healthcare. 14:85-90. (6 s.)

Rakhshaee Z, Maasoumi R, Nedjat S, Khakbazan Z, (2020) Sexual Health Literacy, a Strategy for the Challenges of Sexual Life of Infertile Women: A Qualitative Study. Galen Med J. 28;9:e1862. (11 s.)

Redger K D, Quach A, Flynn B J, (2020) Sexual Health in the Neurogenic Patient. Current Bladder Dysfunction Reports, 15(4), 308-319 (11 s.).

Seidler ZE, Lawsin CR, Hoyt MA, Dobinson KA. (2016) Let's talk about sex after cancer: exploring barriers and facilitators to sexual communication in male cancer survivors. Psychooncology. 25(6):670-6. (6 s.)

Shobeiri F, Jenabi E, Khatiban M, Hazavehei SMM, Roshanaei G, (2017) The Effect of Educational Program on Quality of Life in Menopausal Women: A Clinical Trial. J Menopausal Med. 23(2):91-95. (5 s.)

Stella Graf A, Hicks Patrick J, (2015) Foundations of life-long sexual health literacy. Health Education, 115, 1:56-70. (14 s.)

Svensson P, Carlzén K, Agardh A, (2017) Exposure to culturally sensitive sexual health information and impact on health literacy: a qualitative study among newly arrived refugee women in Sweden. Cult Health Sex. 19(7):752-766. (14 s)

Taylor B, Davis S, (2007) The Extended PLISSIT model for addressing the sexual wellbeing of individuals with an acquired disability or chronic illness.
Sexuality & Disability, 25(3):135–139. (5 s.)

Wibowo E, Wassersug RJ, Robinson JW, Santos-Iglesias P, Matthew A, McLeod DL, Walker LM, (2020) An Educational Program to Help Patients Manage Androgen Deprivation Therapy Side Effects: Feasibility, Acceptability, and Preliminary Outcomes. Am J Mens Health. 14(1). (16 s.)

Aktuella rapporter, vetenskapliga artiklar och texter om ca 250 sidor tillkommer. Till litteraturlistan tillkommer också ett ospecificerat antal sidor som väljs av studenterna själva i relation till den individuella examinationen.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.