Behörighetskrav

Yrkesexamen avsedd för undervisning samt dokumentation som styrker två års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskola eller skola på minst halvtid.

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

-

Innehåll

Kursens syfte är dels att studenten ska utveckla fördjupad kunskap om och förmåga att leda kollegiala lärprocesser, dels att deltagaren ska få verktyg och kompetens att leda, genomföra, analysera och utvärdera ett systematiskt kvalitetsarbete i egen verksamhet.

I kursen möter studenten olika exempel på arbetssätt för systematiskt kvalitetsarbete. I innehållet ingår även styrdokument som gäller för kvalitetsarbete samt olika typer av organisering och ledarskap som främjar ett kollegialt lärande. I kursen får deltagaren utveckla och tillämpa sådana vetenskapliga förmågor, metoder och modeller som krävs för att systematiskt kunna följa upp, reflektera över och utvärdera undervisningens och utvecklingsarbetets processer och resultat på individ-, grupp- och organisationsnivå. Med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet genomför sedan studenten ett utvecklingsarbete i skolverksamhet. Detta arbete kommuniceras i både tal och skrift till olika målgrupper.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för det systematiska kvalitetsarbetets vetenskapliga grund och dess betydelse för yrket
2. med grund i ämneskunskap och didaktisk kunskap argumentera för ett identifierat utvecklingsbehov i skolan eller förskolan
3. identifiera, formulera och avgränsa ett utvecklingsområde med relevans för skolans eller förskolans verksamhet
4. planera, genomföra, dokumentera och kritiskt granska ett utvecklingsarbete i skolverksamhet utifrån elevers och verksamhetens behov, med fokus på undervisning
5. välja och tillämpa olika redskap för att leda kollegialt lärande med fokus på kvalitetsutveckling
6. reflektera över hur mandat, legitimitet och skolkulturer påverkar möjligheter att leda kollegialt lärande
7. kritiskt granska och problematisera olika tillvägagångssätt för kvalitetsutvecklande arbete

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, seminarier och arbete i grupp. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. I kursen ingår även enskilda uppgifter och deltagande i möten för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår fältstudier.

Bedömningsformer

Prov 1: Skriftlig hemtentamen (Written Take-Home Examination), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 2, 3, 4 och 5.

Prov 2: Muntlig examination (Oral Examination), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 6 och 7.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Almqvist, Jonas, Hamza, Karim & Olin, Anette (2017). Undersöka och utveckla undervisning. Professionell utveckling för lärare. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Blossing, Ulf & Wennergren, Ann-Christine (2019). Kollegialt lärande – Resan mot framtidens skola. Lund: Studentlitteratur. (144 s.)

Gyllander Torkildsen, Lisbeth & Nehez, Jaana (2020). Att leda utvecklingsprocesser i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (184 s.)

Hirsh, Åsa & Olin, Anette (red.) (2025). Skolutveckling i teori och praktik. Malmö: Gleerups (384 s.)

Håkansson, Jan (2021). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: Strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur (232 s.)

Jarl, Maria, Blossing, Ulf & Andersson Klas (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur och Kultur. (184 s.)

Lelinge, Balli (2019). *Att manifestera sin kunskap: ett systematiskt kvalitets-arbete om delaktighet och kunskapsutveckling på fyra förskolor i Vellinge kommun. *Malmö: Holmbergs. (100 s.)

Scherp, Hans-Åke (2013). Lärandebaserad skolutveckling: Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Lund: Studentlitteratur (299 s.)

Skolverket (2020). Att ställa frågor och söka svar. Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Tillgänglig via internet.)

Skolverket (2020). Fördjupning i systematiskt kvalitetsarbete. Skolverkets lärportal. (Tillgänglig via internet.)

Utöver detta tillkommer 3-4 vetenskapliga artiklar, en forskningsöversikt eller en avhandling inom det didaktiska område som väljs för utvecklingsarbetet samt litteratur utifrån valbar inriktning (ca.150 sidor), enligt följande:

Bunar, Nihad (2016). Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa – likvärdighet och kvalitet genom stödjande skolkultur och stödbaserad inkludering. Socialmedicinsk tidskrift,* 93*(5), 564-573.

Edvik, Anders, Erlandsson, Magnus, Muhonen, Tuija & Serder, Margareta (2025). Performing systematic quality work in Sweden: Frontstage and backstage practices in local education authorities. Educational Management Administration & Leadership. (18 s.; tillgänglig via internet.)

Katz, Steven & Ain Dack, Lisa (2017). Professionsutveckling & kollegialt lärande. Framgångsstrategier och utvecklande motstånd. Stockholm: Natur och kultur. (140 s.)

Persson, Sven (2008). Forskningscirklar – en vägledning. Malmö: Malmö Stad. (46 s.)

Robinson, Vivian (2019). Förbättring i en förändringstrött skola. Ett undersökande tillvägagångssätt. Lund: Studentlitteratur. (171 s.)

Wennergren, Ann-Christine & Nehez, Jaana (2020). Drivkraft för kollegialt lärande. Observationer med MOSO och kritiska vänner. Fem undersökningar om att göra skillnad för elever. Ängelholm: EnABLE Education. (110 s.)

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.