Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkända kurser SC111C, SC112B, SC113A, SC121B, SC122A, SC123D, SC131D, SC141D, SC142A, SC143A och SC151C på Socionomprogrammet.

Huvudområde

HSSAA Socialt arbete

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen är en valbar huvudområdeskurs på avancerad nivå inom socionomprogrammets termin 7.

Innehåll

Kursen syftar till att studenten utvecklar fördjupade kunskaper och en ökad förmåga till analys och kritisk reflektion kring socialt arbete inom funktionshinderområdet. Ett centralt mål är att studenten ska utveckla en analytisk och problematiserande förståelse för hur funktionshinderspolitik och socialt arbete formar förutsättningarna för livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Detta sker genom att studenten tillägnar sig fördjupade teoretiska kunskaper och perspektiv som bidrar till en bredare förståelse av dessa livsvillkor. Kursen behandlar olika teoretiska perspektiv på funktionsnedsättning och funktionshinder, liksom centrala begrepp såsom tillgänglighet och delaktighet. Vidare står frågor om hälsa och livsvillkor för personer med funktionsnedsättning i fokus. Socialt arbete definieras i kursen i vid bemärkelse och omfattar både verksamhet inom myndigheter och frivilligsektorn. Särskild vikt läggs vid socialt arbete inom kommuner och regioner, med fokus på områden som socialpsykiatri, LSS-verksamhet samt habilitering och rehabilitering för barn och vuxna. Kursen belyser även samverkan mellan olika professioner samt mellan professionella och brukare och deras organisationer. Vidare uppmärksammas de etiska dilemman som kan uppstå i mötet mellan yrkesverksamma och personer med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på frågor om makt, delaktighet och självbestämmande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för, tillämpa och kritiskt värdera teoretiska perspektiv och aktuell forskning inom funktionshinderområdet samt kritiskt reflektera över dessa perspektiv,
2. reflektera över olika individuella erfarenheter av att leva med funktionsnedsättning med fokus på hur kön, klass, ålder, etnicitet, sexualitet och funktionsnedsättning samspelar,
3. analysera och kritiskt reflektera över sociala interventioner inom funktionshinderområdet utifrån ett professions- och samverkans- makt- och brukarperspektiv perspektiv, samt hur dessa formas av lagstiftning, organisatoriska strukturer och professionella praktiker,
4. visa fördjupad kunskap om och förståelse för socialpolitiska interventioner inom funktionshinderområdet samt kunna analysera och kritiskt granska hur dessa interventioner konstrueras, legitimeras och implementeras i relation till välfärdspolitik, rättighetsdiskurser och maktstrukturer, och
5. kritiskt granska egna och andras förhållningssätt till frågor som rör funktionsnedsättning och funktionshinder samt analysera vilka konsekvenser dessa kan få i det sociala arbetet.

Arbetsformer

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer och syftar till att stödja studenternas utveckling av både teoretisk förståelse och analytisk förmåga i relation till kursens lärandemål. Arbetet sker både individuellt och i grupp, och innefattar föreläsningar, seminarier, samt olika former av skriftliga uppgifter. Föreläsningar introducerar och fördjupar centrala teoretiska perspektiv, begrepp och forskningsläget inom funktionshinderområdet, och ger därmed en grund för att uppnå lärandemål 1–4. De examinerande seminarierna är utformade för att utveckla studenternas förmåga till analys och kritisk reflektion. Här behandlas bland annat frågor om sociala interventioner, professionsroller, samverkan, makt och brukarperspektiv samt socialpolitiska sammanhang. Lärandemål 1-5 tränas och fördjupas särskilt genom ett individuellt paper där studenterna analyserar en vald social intervention inom funktionshinderområdet, exempelvis en verksamhet, metod eller ett professionellt förhållningssätt. I detta arbete integrerar studenterna teoretiska perspektiv, aktuell forskning och empiriska exempel. En central del av arbetsformen är att studenterna också läser och kritiskt granskar varandras arbeten. Genom denna kollegiala granskning utvecklas förmågan att analysera och värdera både egna och andras resonemang, vilket är centralt för lärandemål 5. De individuella papren diskuteras därefter i tvärgrupper vid examinerande seminarier, där olika perspektiv möts och fördjupas i dialog. Dessa moment syftar till att stärka studenternas förmåga att sätta enskilda fall i relation till bredare strukturer som lagstiftning, organisation och socialpolitik, samt att reflektera över etiska dilemman och maktförhållanden i socialt arbete. De texter som studenten producerar under kursens gång utgör en successiv förberedelse för det avslutande skriftliga arbetet, där studenten självständigt fördjupar sin analys och visar att kursens lärandemål har uppnåtts.

Bedömningsformer

Kursens lärandemål examineras både genom individuella skriftliga uppgifter och genom muntliga prestationer vid seminarier. Lärandemål 1–4 examineras genom en individuell skriftlig uppgift samt muntligt genom aktivt deltagande i examinerande seminarier. I dessa moment läggs särskild vikt vid studentens förmåga att använda teoretiska perspektiv och aktuell forskning inom funktionshinderfältet för att analysera och kritiskt reflektera över sociala interventioner. Analysen ska omfatta professions-, samverkans-, makt- och brukarperspektiv, samt visa förståelse för hur interventionerna formas av lagstiftning, organisatoriska strukturer och professionella praktiker. Vidare bedöms studentens förmåga att visa fördjupad kunskap om och kritisk förståelse för socialpolitiska interventioner inom området. Lärandemål 1–5 examineras även genom att studenten granskar och opponerar på en annan students skriftliga arbete vid ett seminarietillfälle. I detta moment bedöms studentens förmåga att kritiskt värdera såväl innehåll som analys, samt att föra ett självständigt och välgrundat resonemang i dialog med andra. Bedömningsformerna är utformade för att stödja en progression från teoretisk förståelse till självständig analys och kritisk reflektion, i enlighet med kursens övergripande mål.

Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.
För att erhålla betyget godkänt krävs godkänt på samtliga muntliga och skriftliga examinationer. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs dessutom betyget Väl godkänd på de individuella skriftliga uppgifterna.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Kurslitteratur

Egard H, Runesson I, Svensson Chowdury M, (2024) Funktionsförmåga, funktionshinder och socialt arbete. Malmö: Gleerups. (100 s).

Lindqvist R, (2020) Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder. Medborgarskap, delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Lund: Studentlitteratur (195 s).

Shakespeare T, (2014) Disability Rights and Wrongs Revisited. London: Routledge. (150 s). Finns som e-bok

Strandberg T, Matérne M, Udo C, (2024) Socialt och kurativt arbete med personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Liber. (200 s.).

Tillkommer rapporter och vetenskapliga artiklar om cirka 500 sidor.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.