Behörighetskrav

Kandidatexamen inom samhällsvetenskap eller humaniora, samt Engelska 6

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår inte i något huvudområde

Innehåll

Den här kursen erbjuder djupgående kunskap om centrala teman i internationell migration och etniska relationer (IMER). Den vilar på pågående forskning vid institutionen och de undervisande forskarnas expertis. Syftet är både att utveckla kunskap om forskningsfronterna inom fältet och att undersöka hur sådan kunskap produceras och kan produceras. För att nå det syftet kombineras genomgående teoretiska och metodologiska frågeställningar. Kursen är indelad i två moduler (15 + 15 hp) som var och en omfattar ett avgränsat område i aktuell IMER-forskning.

Kursens underliggande pedagogiska filosofi är att generiska intellektuella förmågor till kritiskt tänkande och självständig analys utvecklas bäst i avgränsade tematiska kontexter, där kopplingen mellan kunskap om och kunskap hur är mest synliga och öppna för granskning. För det ändamålet fokuserar kursen på centrala problem och frågor i samtida IMER-forskning, och drar nytta av den expertis och forskning som finns på institutionen. Förutom att erbjuda studenterna djuplodande kunskap inom utvalda ämnen inom IMER-fältet, utvecklar kursen också en mer ingående och generell förståelse för vad det innebär ”att veta” något och hur sådan kunskap produceras i IMER-forskning.
För höstterminen 2026 erbjuds följande moduler:

Modul I**: Kritiska perspektiv på migrationsforskningens analytiska verktyg**

Med utgångspunkt i att teoretiskt språk formas av de sociala, historiska och politiska sammanhang där det produceras och används, bjuder modulen in studenterna att kritiskt arbeta med analytiska verktyg inom samtida migrationsforskning. Särskild uppmärksamhet ägnas åt begreppen identitet, kultur, mångfald och integration. Dessa begrepp diskuteras i relation till relevanta metodologiska överväganden, liksom till de politiska logiker som ligger till grund för processer av homogenisering och problematiseringen av migranter som “de andra”. Modulen behandlar vidare försök att omdefiniera migrationsforskningens studieobjekt genom att rekonceptualisera samhället och samhällelig förändring i relation till migration.

**Modul II: **Modulens titel: Migration i ett globalt historiskt perspektiv

Kursen behandlar migration som en central del av världshistorien och hur samhällen och kulturer har formats av människors förflyttningar, från tidiga imperier och slaveri till 1800-talets massmigration, postkolonial migration samt migration och flykt i modern tid. Vissa delar av kursen fokuserar på Sverige i relation till omvärlden, från 1800-talets utvandring till senare invandring och samernas historia.

Kursen bygger främst på historiska och vetenskapliga texter, men kompletteras med studier av litteratur och film. Tillsammans används dessa för att belysa både migrationens strukturella villkor och människors erfarenheter, samt hur migration har tolkats och skildrats i olika sammanhang. Studenterna utvecklar därigenom en jämförande förståelse för hur migration har format samhällen förr och fortsatt påverkar dem i dag.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten visa:

1. God kunskap om två samtida forskningsområden i IMER.
2. Och mycket god kunskap om två väl avgränsade ämnen inom dessa forskningsområden.
3. Förmåga att kritiskt identifiera centrala frågor och debatter inom forskningsområdena såväl som blinda fläckar och svagheter.
4. Förmåga att jämföra och kritiskt granska olika teoretiska och metodologiska ansatser inom forskningsområdena.
5. Förmåga att sammanfatta och kritiskt granska befintlig forskning i de valda forskningsämnena.
6. Förmåga att formulera och utveckla originell forskning om de valda forskningsämnena på basis av sekundära källor.
7. Förmåga att genomföra en självständig analys på basis av ett utvalt relevant material av sekundära källor.
8. Förmåga att presentera och kritiskt diskutera forskning på god akademisk engelska.

Arbetsformer

Kursen baseras på aktivt och informerat deltagande av studenten. Kursen blandar föreläsningsorienterade element med studentledda presentationer och diskussioner. Den inkluderar också handledningsseminarier i grupp. Seminarier har obligatorisk närvaro. Studenten kommer att spendera merparten av tiden med självständigt arbete och förväntas komma väl förberedd till varje lektion.

Bedömningsformer

Kursen består av två moduler på vardera 15 hp. Varje modul examineras via en individuell portfölj av muntliga och skriftliga uppgifter (5 hp) som betygsätts godkänt eller underkänt (G eller U) samt ett individuellt kurspaper (10 hp) som betygsätts A-U. Portföljen bedöms på basis av lärandemål 1 och 3-5, och kurspapret på basis av lärandemål 1-8. Godkänt på båda delarna i båda modulerna krävs för godkänt resultat på hela kursen.

Kurslitteratur

Modul I:

• Amelina, A. (2022) Knowledge production for whom? Doing migrations, colonialities and standpoints in non-hegemonic migration research, Ethnic and Racial Studies 45(13), 2393–2415.
• Anderson, B. (2019) New directions in migration studies: towards methodological denationalism, Comparative Migration Studies 7, 36.
• Borrelli, L. M. & D. Ruedin (2024) Towards a precise and reflexive use of migration-related terminology in quantitative research: Criticism and suggestions, Comparative Migration Studies 12, article number 10.
• Brubaker R. (2013) Categories of analysis and categories of practice: a note on the study of Muslims in European countries of immigration, Ethnic and Racial Studies 36, 1–8.
• Crawley, H. & D. Skleparis (2018) Refugees, migrants, neither, both: categorical fetishism and the politics of bounding in Europe’s ‘migration crisis’, Journal of Ethnic and Migration Studies 44(1), 48–64.
• Dahinden, J. (2016) A plea for the ‘de-migranticization’ of research on migration and integration, *Ethnic and Racial Studies *39(13), 2207–2225.
• Dahinden, J. & A. Pott (eds) (2026) Reflexivities and Knowledge Production in Migration Studies: Pitfalls and Alternatives. IMISCOE Research Series. Cham: Springer. (selected chapters)
• Gaonkar, A. M., A. S. Øst Hansen. H. C. Post & M. Schramm (eds) (2021) *Postmigration: Art, Culture, and Politics in Contemporary Europe. *Bielefeld: transcript. (selected chapters)
• Glick Schiller, N. (2012) Situating identities: towards an identities studies without binaries of difference, Identities: Global Studies in Culture and Power 19(4), 520–532.
• Hadj Abdou, L. (2019) Immigrant integration: the governance of ethno-cultural differences, Comparative Migration Studies 7, article number 15.
• Khosravi, S. (2024) Doing migration studies with an accent, Journal of Ethnic and Migration Studies 50(9), 2346–2358.
• Klarenbeek, L. M. (2019a) Relational integration: a response to Willem Schinkel, *Comparative Migration Studies *7, article number 20.
• Klarenbeek, L. M. (2021) Reconceptualising ‘integration as a two-way process’, Migration Studies 9(3), 902–921.
• Korteweg, A. C. (2017) The failures of ‘immigrant integration’: the gendered racialized production of non-belonging, Migration Studies 5(3), 428–444.
• Marotta, V. (2019) The ‘migrant experience’: an analytical discussion, European Journal of Social Theory 23(4), 591–610.
• Petersen, A. R. (2024) *Postmigration, Transculturality and the Transversal Politics of Art. *New York and London: Routledge. (selected chapters)
• Raghuram, P. (2021) Democratizing, stretching, entangling, transversing: four moves for reshaping migration categories, Journal of Immigrant & Refugee Studies 19(1), 9–24.
• Römhild, R. (2017) Beyond the bounds of the ethnic: for postmigrant cultural and social research, *Journal of Aesthetics & Culture *9(2), 69–75.
• Schinkel, W. (2018) Against ‘immigrant integration’: for an end to neocolonial knowledge production, Comparative Migration Studies 6, article number 31.
• Åkesson, L. (2025) Digitally mobile Swedes and their experiences: a contribution to the de-exceptionalization of migrants, Global Networks 25(1): e12495.
• Articles and chapters may be added to this list.

Modul II:

• Anderson, B. (1983/2006). Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism. London: Verso. (Selected chapters)
• Bhat, K. S. (2025). Cultural Studies: Theory and Methodology. London: Routledge/Taylor & Francis Group. (Selected chapters)
• Gatrell, P. (2013). The making of the modern refugee. Oxford: Oxford University Press. (Selected chapters)
• Gilroy, P. (1993). The Black Atlantic: Modernity and Double Consciousness. London: Verso. (Selected chapters)
• Goldin, I. (2024). The Shortest History of Migration. London: Old Street Publishing.
• Hall, S. (1997). The work of representation. In: Hall, S. (ed.) Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. London: Sage/Open University, pp. 13–64.
• Hoerder, D. (2002). Cultures in contact: World migrations in the second millennium. Durham & London: Duke University Press. (Selected chapters)
• The core literature will be complemented by additional scholarly readings on specific topics, as well as selected works of fiction and films relevant to the themes of the course.

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.