Genomgångna kurser: IS311F Sociologi I med minst 12 hp med minst betyget godkänd. Eller motsvarande.

.

Kursens syfte är studenten fördjupar sina kunskaper både teoretiskt och metodologiskt. I kursen behandlas mikro- och makrosociologiska perspektiv på samhällsrelevanta ämnen samt kritiska perspektiv på arbetsliv, genus, migration, skola och utbildning. Studenten tränar också på att formulera sociologiska frågor och diskutera relationen mellan forskningsfråga, teori och metod genom att genomföra en mindre empirisk undersökning.

Delkurs 1: Sociala interaktioner och identitet (7,5 hp)

I delkursen behandlas centrala teorier inom studier av sociala interaktioner med fokus på identitetsskapande processer. Det handlar om hur jaget formas och förändras, hur olika sociala identiteter överlappar varandra samt hur vi kan förstå individers handlingar och emotionshantering i sociala interaktioner. Kursen innefattar mikrosociologiska perspektiv på samtida sociala och vardagliga fenomen, samt sociala interaktioner i relation till sociala identiteter (t.ex. kön, sexualitet, klass, etnicitet, generation). Teman som behandlas inkluderar mening och interaktion, makt, roller, grupprocesser, känslor och attityder.

Delkurs 2: Välfärd, arbete och familj (7,5 hp)

I delkursen introduceras kritiska perspektiv på relationen mellan arbete, välfärd och sociala villkor med fokus på välfärdsregimer och familjepolitik. I delkursen ingår en översikt av välfärdsstaters historiska utveckling samt social- och familjepolitiken i Sverige i jämförelse med andra välfärdsmodeller. Kursens innehåll ger inblick i debatter om aktuella institutionella förändringar inom välfärdsstat, familj och arbetsliv.

Delkurs 3: Utbildningssociologi (7,5 hp)

I delkursen behandlas centrala teman inom utbildningssociologi med fokus på svenska och internationella utbildningssystem. Utöver utbildningssociologisk analys ger kursen inblick i utbildningspolitik, skolan och utbildningssystemets reproducerande funktion. Dessutom behandlas utbildningssystemets konsekvenser för sociala strukturer och mikromakt i klassrummet. Studenten förväntas ta en aktiv roll genom att välja och presentera aktuell forskning om ett ämne av utbildningssociologisk relevans.

Delkurs 4: Att undersöka sociologiska frågor (7,5 hp)

I delkursen fördjupar studenten sina kunskaper i samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, med tonvikt på övningar av olika metoder. Under kursen behandlas forskningsprocessens olika delar samt hur empiriskt material kan samlas in och analyseras. Studenten får träna på att formulera sociologiska frågor och diskutera relationen mellan forskningsfråga, teori och metod genom övningsexempel. Kursen avslutas med att studenten genomför en mindre empirisk undersökning.

Delkurs 1: Sociala interaktioner och identitet (7,5 hp)

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

1. redogöra för hur sociala interaktioner samspelar med individers vardagsliv
2. analysera identitetsskapande processer i relation till makt och ojämlikhet
3. självständigt söka information om och analysera ett relevant vardagssociologiskt fenomen

Delkurs 2: Välfärd, arbete och familj (7,5 hp)

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

1. beskriva och problematisera den svenska välfärdsstatens historia och nutida utveckling
2. kritiskt diskutera och problematisera välfärdsforskning
3. tillämpa sociologiska teorier för att analysera arbete, social ojämlikhet och förändringar i välfärdsstaten

Delkurs 3: Utbildningssociologi (7,5 hp)

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

1. analysera samband mellan utbildning och politiska, ekonomiska och kulturella samhällsstrukturer
2. använda utbildningssociologisk teori för att analysera utbildningsfrågor
3. formulera forskningsbaserade argument i frågor som rör skola och utbildning

Delkurs 4: Att undersöka sociologiska frågor (7,5 hp)

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

1. diskutera teorins roll i forskningsprocessen
2. resonera om olika metodologiska alternativ i kvalitativ respektive kvantitativ forskning
3. planera och argumentera för val av forskningsmetod i en empirisk undersökning
4. genomföra och presentera en mindre empirisk undersökning

Delkurs 1: Sociala interaktioner och identitet (7,5 hp)

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarium och workshops. Studenten förväntas att aktivt bidra med reflektion och perspektiv till undervisningen.

Delkurs 2: Välfärd, arbete och familj (7,5 hp)

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarium och workshops. Studenten förväntas att aktivt bidra med reflektion och perspektiv till undervisningen.

Delkurs 3: Utbildningssociologi (7,5 hp)

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarium och workshops.

Delkurs 4: Att undersöka sociologiska frågor (7,5 hp)

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarium och workshops

Delkurs 1: Sociala interaktioner och identitet (7,5 hp)

Prov 1: Skriftlig hemtentamen (Written Take-Home Exam), 5 hp. Detta prov examinerar Lärandemål 1–2.

Prov 2: Seminarium (Oral seminar), 2,5hp. Detta prov examinerar Lärandemål 3.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 2: Välfärd, arbete och familj (7,5 hp)

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig hemtentamen (Written Take-home Exam).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 3: Utbildningssociologi (7,5 hp)

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig hemtentamen (Written Take-home Exam).

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 4: Att undersöka sociologiska frågor (7,5 hp)

Lärandemål 1–4 examineras genom ett skriftligt arbete samt en muntlig presentation av detsamma.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 1: Sociala interaktioner och identitet (7,5 hp)

Collins, Randall (1981). On the Microfoundations of Macrosociology. American Journal of Sociology, 86(5), s. 984–1014.

Charmaz, Kathy, Harris, Scott R. & Irvine, Leslie (2019). The Social Self and Everyday Life: Understanding the World Through Symbolic Interactionism. Hoboken NJ: Wiley-Blackwell. (288 s.)

Goffman, Erving (2020 [1959]). Självframställning i vardagslivet. Lund: Studentlitteratur. (341 s.)

Hochschild, Arlie Russell (2012). The Managed Heart: Commercialization of Human Feeling. Oakland: University of California Press. (352 s.)

Illouz, Eva (2020). Därför tar kärleken slut: de negativa relationernas sociologi. Göteborg: Daidalos. (412 s.)

Roberts, Brian (2019). Micro Social Theory. London & New York: Bloomsbury Publishing. (178 s.)

Scheff, Thomas. J. (2003). Shame in Self and Society. Symbolic Interaction, 26(2), s. 239–262.

Scott, Susie (2016). Negotiating Identity: Symbolic Interactionist Approaches to Social Identity. Hoboken NJ: Wiley & Sons. (263 s.)

Skeggs, Beverley (2000). Att bli respektabel. Göteborg: Daidalos. (310 s.)

Delkurs 2: Välfärd, arbete och familj (7,5 hp)

Acker, Joan (2006). Inequality regimes: Gender, Class, and Race in Organizations. Gender & Society, 20(4), s. 441–464.

Alfonsson, Johan (2020). Alienation och arbete: unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen. Avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, (321 s.)

Borchorst, Anette & Siim, Birte (2009). Woman-friendly policies and state feminism: Theorizing Scandinavian gender equality, Feminist Theory, 2, s. 207–224.

Esping-Andersen, Gösta (1990). The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press. (Kap. 1, totalt ca 26 s.)

Hochschild, Arlie Russel & Machung, Anne (2012). The Second Shift. London: Penguin. (352 s.)

Lundqvist, Åsa & Fink, Janet (2009) (red.). Välfärd, genus och familj. Stockholm: Liber. (248 s.)

Rao, Aliya Hamid (2017). Stand by your man: wives’ emotion work during men’s unemployment. Journal of Marriage and Family 79(3), s. 636–656.

Swärd, Hans, Edebalk, Per Gunnar & Wadensjö, Eskil (2013). Vägar till välfärd: Idéer, inspiratörer, kontroverser, perspektiv. Liber: Stockholm. (342 s.)

Willis, Paul E. (1993). Learning to Labour: How Working-class Kids Get Working Class Jobs. Hampshire: Ashgate. (204 s.)

Wood, Geof & Gough, Ian (2006). A Comparative Welfare Regime Approach to Global Social Policy. World development  34(10), s. 1696–1712.

Delkurs 3: Utbildningssociologi (7,5 hp)

Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. (2. uppl.). Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi. (29 s.)

Bosseldal, Ingrid & Anders Persson (2021). Skolsociologi: Studier av social interaktion i skolan. Lund: Studentlitteratur. (168 s.)

Leijnse, Emma (2021). I en annan klass: ett reportage om skillnaderna i den svenska skolan. Stockholm: Natur & kultur. (222 s.)

Marx, Sherry (2008). Not blending in. Latino Students In a Predominantly White School. Hispanic Journal of Behavioral Science, 30(1), s. 69–88.

Persson, Anders (2014). Skola och makt: om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. (3. rev. uppl.) Stockholm: Carlsson. (254 s.)

Raudenbusch, Stephen W. & Eschmann, Robert D. (2015). Does Schooling Increase or Reduce Social Inequality? Annual Review of Sociology, (41), s. 443–70.

Reay, Diane (2017). Miseducation: Inequality, Education and the Working Classes. Bristol: Policy Press. (236 s.)

Delkurs 4: Att undersöka sociologiska frågor (7,5 hp)

Djurfeldt Göran, Larsson Rolf & Stjärnhagen, Ola (2018). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder.(3. uppl.) Lund: Studentlitteratur (480 s.)

Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Stockholm: Liber. (320 s.)

Lamont, Michele & Swidler, Ann (2014). Methodological pluralism and the possibilities and limits of interviewing. Qualitative Sociology, 37, s. 153–171.

Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Malmö: Liber. (64 s.)

Thomsson, Heléne (2010). Reflexiva intervjuer. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur. (168 s.)

Trost, Jan (2016). Enkätboken. (5. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (178 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.