För tillträde till kursen krävs godkänd kurs KG111B och KG131C.

Nivå 31-60. Kursen ingår i termin fem i kriminologiprogrammet

Kursen syftar till att studenten ska kunna redovisa grunderna, förutsättningarna och möjligheterna för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Kursen inleds med en diskussion om frågeställningar som rör samhällets brottspreventiva och trygghetsskapande verksamhet. Vidare behandlas brottspreventionens grunder och inriktningar samt olika samhällsaktörers möjligheter att förebygga brott och öka tryggheten, som enskild aktör och i samverkan med andra aktörer. Med utgångspunkt i kriminologisk forskning och utvärderingar av strategier och åtgärder reflekterar studenten över samhällets brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet och analyserar möjliga effekter av sådana åtgärder.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. kritiskt bearbeta de problem och utmaningar det brottspreventiva och trygghetsskapande arbetet står inför,
2. redogöra för olika steg och inriktningar i preventionsprocessen,
3. redogöra för centrala aktörers förutsättningar i det brottspreventiva och trygghetsskapande arbetet,
4. tillämpa teoretisk och empirisk kriminologisk kunskap på brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och redogöra för detta inom ramen för en individuell rapport, och
5. analysera effekter av brottsförebyggande och trygghetsskapande strategier och åtgärder på individ, områdes- och samhällsnivå.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, enskilda studier, grupparbete och handledning i grupp. För att studenten ska kunna uppnå lärandemålen presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i föreläsningsform. Studenterna diskuterar de frågor som tagits upp till behandling under föreläsningarna i seminarieform. Lärandemål 1, 2 och 3 stöds även genom att problem och utmaningar samt centrala aktörers förutsättningar i det brottspreventiva och trygghetsskapande arbetets olika steg diskuteras inom ramen för ett grupparbete. Lärandemål 4 och 5 stöds genom att studenten skriver en individuell rapport som granskas av en annan student samt granskar en annan students arbete. Lärandemål 4 och 5 stöds även genom handledning i grupp.

Av de schemalagda momenten är seminarier obligatoriska och utgör tillsammans med ett grupparbete och individuellt skriftligt arbete underlag för kursens examination. Lärandemål 1, 2 och 3 examineras genom deltagande vid seminarier och genom ett grupparbete som redovisas muntligt. Till seminarierna hör individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Lärandemål 4 och 5 examineras genom enskild skriftlig uppgift. Fokus i bedömning för inlämningsuppgifterna och grupparbetet är studenternas förmåga att kritiskt bearbeta problem och utmaningar i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, att redogöra för olika steg och inriktningar i preventionsprocessen samt redogöra för centrala aktörers förutsättningar i arbetet. Fokus i bedömning av den enskilda skriftliga uppgiften är studentens förmåga att tillämpa teoretisk och empirisk kriminologisk kunskap på brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt analysera effekter av dessa strategier. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment delas ut vid kursstart. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera muntligt eller genom enskilda skriftliga inlämningsuppgifter enligt beslut av examinator.

För betyget Godkänd på kursen krävs att studenten har godkänt betyg på samtliga prov. För betyget Väl godkänd krävs att studenten har betyget Väl godkänd på den enskilda skriftliga uppgiften.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Brottsförebyggande rådet (2018) CCTV and crime prevention. A new systematic review and meta-analysis. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 88 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2008) Grannsamverkans effekter på brottsligheten. En systematisk forskningsgenomgång. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 48 sidor.

Brottsförebyggande rådet (2010) Platsens betydelse för polisarbete. Empiriskt stöd och policyrekommendationer. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 73 sidor.

Eisner, M (2009) No effects in independent prevention trials: can we reject the cynical view? Journal of Experimental Criminology, 5: 163-183, 21 sidor.

Ivert, A-K, Torstensson-Levander, M, Mellgren, C (2015) Den ojämlika otryggheten – Stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig tidskrift, 3-4(22): 211-229, 19 sidor.

Lorenc, T, Petticrew, M, Whitehead, M, Neary, D, Clayton, S, Wright, K, ... Renton, A. (2013). Environmental interventions to reduce fear of crime: systematic review of effectiveness. Systematic reviews, 2(1), 30, 10 sidor.

Mellgren C, Väfors Fritz M, Tiby E, (2018) Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Sherman LW, MacKenzie DL, Farrington DP, Welsh CB, (2006) Evidence Based Crime Prevention. London: U.K.:Taylor & Francis Books, 350 sidor.

Torstensson M, Wikström P-O, (1999) Local Crime Prevention and It´s National Support: Organisation and Direction. European Journal on Criminal Policy and Research, 4: 459-481, 23 sidor.

Welsh BC, Farrington DP, (2012) The Oxford handbook of crime prevention. Oxford: University Press. 560 sidor.

Welsh BC, Farrington DP, Douglas S, (2021) Effectiveness of Street Lighting in Preventing Crime in Public Places. An Updated Systematic Review and Meta-Analysis. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 54 sidor.

Wikström P.-O H, (2007) Doing without knowing: Common pitfalls in crime prevention. I: Farrell G, Bowers K, Johnson S, Townsley M (red.). Imagination for Crime Prevention: Essays in Honour of Ken Pease. Monsey, N.Y.: Criminal Justice Press, s. 59-80. 22 sidor.

Vetenskaplig litteratur om ca 200 sid tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.