Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2.

Kursen ingår i examensfordringarna för tandhygienistexamen

Kursen omfattar studier i oral hälsa från ett biomedicinskt och psykosocialt perspektiv, tandhygienistens profession samt lagar och förordningar som styr tandvården.

Under kursen läggs grunderna för att uppnå ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenten inhämtar kunskap om betydelsen av vetenskap och beprövad erfarenhet för yrkesutövningen.

Kroppens uppbyggnad, funktioner och viktiga organsystem studeras översiktligt. Särskilt fokus läggs på strukturer i huvud- och halsregionen samt munhålans mikrobiella ekologi, salivens funktioner, tandanatomi och tandutveckling. Patientförberedande kliniska övningar ingår.

Dessutom beaktas interprofessionell samverkan i tandvården, genus och jämställdhet ur ett samhällsperspektiv samt gruppdynamik i ett genus och etniskt perspektiv.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• beskriva tandhygienistprofessionen och dess yrkesroll ur ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv
• beskriva de olika yrkena inom tandvårdsteamet
• redogöra för struktur och innehåll av vetenskaplig artikel inom oral hälsa
• redogöra för relevanta lagar och förordningar som styr tandvården
• redogöra för tandhygienistens yrkesetiska riktlinjer
• redogöra för definitionen av oral hälsa
• beskriva hur oral hälsa kan förstås som ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer
• definiera begreppen hälsofrämjande och förebyggande tandvård
• beskriva relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet
• ange principer för värdering och kritisk granskning av vetenskaplig litteratur
• identifiera grundläggande statistiska begrepp
• beskriva uppbyggnad och funktion av munhålans olika strukturer
• beskriva tändernas anatomi, uppbyggnad, funktion och utveckling
• beskriva anatomiska strukturer inom huvud-halsregionen av särskild relevans för professionen
• beskriva salivens bildning, sammansättning och funktion samt hur salivsekretion regleras
• beskriva munslemhinnans uppbyggnad och funktion
• beskriva det orala mikrobiomet och dess relation till värdorganismen vid oral hälsa
• beskriva tanden och parodontiets uppbyggnad och hur de bildas
• beskriva hur saliv, slemhinnor, tänder, parodontiet och mikrobiomet samverkar
• redogöra för den normala orala mikrofloran
• redogöra för mikroorganismers morfologi och egenskaper
• beskriva människokroppens grundläggande anatomi och fysiologi
• identifiera olika aspekter och betydelsen av hållbar utveckling inom tandvården
• beskriva innebörden av begreppen mänskliga rättigheter, genus och jämställdhet ur ett samhällsperspektiv
• beskriva hur genus och etnicitet har betydelse för relationer mellan människor
• redogöra för gällande hygienriktlinjer i tandvården, grundläggande principer om ergonomi samt översiktligt om arbetsmiljöföreskrifter

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• söka, inhämta, sammanfatta och förmedla vetenskaplig litteratur inom området oral hälsa samt muntligen och skriftligen presentera det väsentliga innehållet i textavsnitt med ett tydligt och korrekt språkbruk
• identifiera skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa studier respektive litteraturöversikter
• samverka i studentgrupper och analysera steg i gruppens utveckling
• tillämpa gällande hygienriktlinjer i samband med klinisk verksamhet
• utföra klinisk inspektion av munhålan och identifiera normalstrukturer i munhålan
• utföra salivtest
• utföra plackinfärgning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• reflektera över den egna insatsen i gruppsamverkan
• reflektera över det egna lärandet
• reflektera över vad professionellt förhållningssätt innebär
• reflektera över goda hygienriktlinjers betydelse i tandvården
• uppträda respektfullt i relation till studenter, lärare och personal på utbildningen

Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom självstudier, gruppaktiviteter, föreläsningar, obligatoriska seminarier samt obligatorisk praktisk och klinisk färdighetsträning. För att uppnå kursens lärandemål behöver du använda icke-schemalagd tid för självstudier. Utbildningens övergripande principer utgår från utmaningsbaserat lärande. Det innebär att kursveckorna omfattar studentaktiva moment, med samarbete i studiegrupper och eget ansvar för förberedelser. Utmaningar som studenterna ställs inför kan utgå från professionsrelaterade patientfall, casemetodik eller problemlösning. Studenten arbetar både enskilt och tillsammans i grupp, till exempel genom självständiga litteraturstudier, gemensam informationsbearbetning, problemidentifiering, teorikoppling och reflektion. Studenterna genomför aktiviteter för att utveckla både akademiskt och målgruppsanpassat skrivande. Både muntliga och skriftliga presentationsformer förekommer genom övningsrapporter och arbetsuppgifter som kamratgranskas. Kursens kompletterande föreläsningar bygger på studentens tidigare baskunskaper och kan antingen vara inspelade filmer eller ske på campus.

Under kursens seminarier bearbetas inhämtade kunskaper både självständigt och i grupp. Detta sker med hjälp av resonemang och metoder för aktivt lärande.

Lärare leder seminariet och stimulerar till att diskussionen fördjupas. Seminarierna bygger på att studenterna är aktiva, pålästa och väl insatta i de områden som ska bearbetas under seminariet.

Praktisk och klinisk färdighetsträning

Under terminen kommer du träna på medstudenter i olika patientförberedande kliniska moment.

Kursen omfattar tre provmoment:

• portfolio (10 hp) omfattar skriftliga och muntliga uppgifter, både individuellt och i grupp.
  Bedömningskriterier finns tillgängliga för studenterna på lärplattformen. Bedömningarna återkopplas regelbundet till studenten under kursen och vid kursens schemalagda utvecklingssamtal. Om ett moment i portfolion blir underkänt kan det kompletteras under pågående kurs. Portfolion betygssätt i sin helhet vid kursens slut.
• skriftlig individuell tentamen I (8 hp) avseende lärandemål om begreppen oral hälsa och förebyggande tandvård, människokroppens anatomi och fysiologi, mänskliga rättigheter, genus, etnicitet och jämställdhet, hållbar utveckling.
• skriftlig individuell tentamen II (12 hp) avseende lärandemål om mikrobiologi, saliv, slemhinna och parodontiet.

Student som underkänts i examination ges möjlighet till två omexaminationer på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel.

Samtliga provmoment måste vara godkända för att få betyget G på kursen. Portfolion måste vara godkänd för att få tillträde till terminskurs 2.

Student som underkänts i skriftlig individuell tentamen ges möjlighet till två omexaminationer på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel.
Student som underkänts i portfolion ges möjlighet till två omexaminationer på samma kursinnehåll och med samma krav inom ordinarie kurs. Om student underkänns i portfolio och därmed inte får tillträde till TV332A upprättas en individuell studieplan. Av den individuella studieplanen ska det framgå vilka aktiviteter som erbjuds och kunskapskontroller som krävs för godkänd portfolio. Studenten har möjlighet till ytterligare 3 omprov nästa gång kursen ges. Godkända portfoliomoment kan bara tillgodoräknas till och med nästa gång kursen ges. Därefter måste portfolion examineras om i sin helhet.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students kliniska och praktiska färdighetsträning om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för vården riskeras. När den kliniska och praktiska färdighetsträningen avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns i den kliniska och praktiska färdighetsträningen på aktuell kurs. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet att återuppta sin kliniska och praktiska färdighetsträning på denna kurs. Återupptagande av studierna på denna kurs kan ske efter godkänt genomförande av handlingsplan. I den individuella handlingsplanen begränsas antalet kunskapskontroller till tre tillfällen.

• Dahlén G, Fiehn NE, Olsen I, Dahlgren U. Oral Microbiology and Immunology. Munksgaard. Danmark, Copenhagen; 2012.
• Edgar WM, Dawes C, O'Mullane DM, editors. Saliva and oral health. Fourth edition. Duns Tew: Stephen Hancocks Limited; 2012.
• Edward, S. Odontologisk ordbok. Stockholm. Förlagshuset Gothia; 2016.
• Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; 2019.
• Erlanson-Albertsson C. Cellbiologi. Lund: Studentlitteratur; 2013.
• Fehrenbach MJ, Bath-Balogh M, Popowics T aut. Illustrated Dental Embryology, Histology and Anatomy. Links to an external site. ed. Elsevier Saunders; 2016
• Helgesson G & Kvist T. Tandvårdens etik. Andra upplagan. Stockholm: Gothia kompetens; 2021.
• Henriksson, O & Rasmusson, M. Fysiologi med relevant anatomi. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur; 2018.
• Scheid RC & Weiss G. Woelfel's dental anatomy. 9. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer; 2017.
• Zimmerman M & Sjöberg K. Hygien och smittskydd i tandvården: att förebygga infektioner. Tredje upplagan. Stockholm: Gothia Fortbildning; 2018.

Övrig litteratur i form av e-böcker, media och vetenskapliga artiklar tillhandahålles innan kursstart via separat bilaga.

Utöver detta förväntas studenten självständigt söka, samla in och bedöma relevant litteratur i enlighet med den pedagogiska modellen för utbildningen. Litteraturen är huvudsakligen på engelska.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.