Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: PY605G Pedagogik: Policy och styrning i yrkesutbildning– en internationell utblick (genomgången)

A1F

Kursen ingår i masterprogrammet Pedagogik och yrkeskunnande.

I kursen behandlas praktiknära forskning som belyser och problematiserar sociala kategorier såsom genus, klass och etnicitet i yrken, yrkesutbildning och därmed den yrkesdidaktiska relevansen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera och problematisera sociala kategorier i relation till yrkeskunnande och yrkesutbildning
2. identifiera och problematisera normer i yrkeskulturer och utbildningssammanhang
3. med utgångspunkt i intersektionella perspektiv analysera yrkesdidaktiska praktiker

Föreläsningar, seminarier, fältstudier och work-shops.

Prov 1: Paper (Paper) 5 hp.

I detta prov examineras mål 1

Prov 2: Fältstudie (Field Study) 10 hp.

I detta prov examineras mål 2 och 3

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För VG krävs VG på prov 2.

Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Diss. Stockholm: Univ., 2004. Stockholm. (361 s.)

Asplund, Stig- Börje, & Pérez Prieto, Hector (2018). Young working-class men do not read: or do they? Challenging the dominant discourse of reading. Gender and Education, 30(8), s 1048-1064.

Bredlöv, Eleonor (2018). Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry(Vol. 209). Linköping University Electronic Press. (83 s.)

Colley, Helen, James, David, Diment, Kim, & Tedder, Michael (2003). Learning as becoming in vocational education and training: class, gender and the role of vocational habitus. Journal of vocational education and training, 55(4), s 471-498.

Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca (2015). Om genus. (3., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Göteborg: Daidalos. (236 sidor)

Edling, Cristofer & Liljeros, Fredri (red.) (2016). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. (2. rev. och utök. uppl.) Stockholm: Liber. (219 s)

Grønborg, Lisbeth (2013). One of the boys: constructions of disengagement and criteria for being a successful student. International Journal of Qualitative Studies in Education, 26(9), s 1192-1209.

Hedlin, Maria, & Åberg, Magnus (2020). The glass funnel: A tool to analyse the gender regime of healthcare education and work. Journal of Vocational Education & Training, s 1-22.

Hjertström Lappalainen, Jonna. (red.) (2015). Klassiska texter om praktisk kunskap. Huddinge: Södertörns högskola. (30 s)

Klope, Eva (2020). Respektabla frisörer: femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, 2020. Växjö. (294 s.)

Kontio, Janne (2016). Auto mechanics in english: language use and classroom identity work. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2016. Uppsala (97 s.)

Ledman, Kristina, Nylund, Mattias, Rönnlund, Maria, & Rosvall, Per-Åke (2021) Being and becoming a female student and worker in gendered processes of vocational education and training. Gender and Education, 33:5,s 514-530

Rehn, Helena, & Eliasson, Eva (2015). Caring disposition and subordination. Swedish health and social care teachers’ conceptions of important vocational knowledge. Journal of Vocational Education & Training, 67(4), s 558-577.

Rosvall, Per-Åke (2015). ‘Lad’research, the reproduction of stereotypes? Ethnographic dilemmas when researching boys from working-class backgrounds. Ethnography and Education, 10(2), s 215-229.

Willis, Paul (1993). Learning to labour: how working class kids get working class jobs. Hampshire: Ashgate. (204 s).

Öhrn, Elisabet, & Holm, Ann-Sofie (2014). Att lyckas i skolan. Om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis (193 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen