Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: EN415C Engelska och lärande: Språk och skrivande (genomgången) EN416C Engelska och lärande: Språk, text och kultur (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper och medvetenhet om lärande, språkutvecklingsteorier, språkförmågor, språkundervisning och bedömning i ett 7-9- eller ett gymnasieperspektiv samt om villkor och faktorer som påverkar lärande, språkutveckling, språkundervisning och bedömning i och utanför skolan.

I kursen behandlas olika språkutvecklingsteorier. Interaktionens och digitaliseringens betydelse för lärande och språkutveckling betonas. Vidare behandlas ordinlärningens, språkförmågornas och olika uttrycksformers betydelse för språk- och kunskapsutveckling. Med utgångspunkt från den gemensamma europeiska referensramen för språk och styrdokumenten i engelska fokuseras vidare språkundervisning och lektionsplanering med inriktning på uppgifters betydelse ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv med särskild betoning på tal och samtal. Dessutom behandlas bedömning ur ett ämnesperspektiv, särskilt bedömning av muntlig och skriftlig språkfärdighet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika centrala språkutvecklingsteorier
2. förklara ordinlärningens, samtalets, lyssnandets, läsningens, skrivandets samt digitaliseringens och olika texters betydelse för elevers språkutveckling
3. analysera och kritiskt värdera de styrdokument som gäller för skolans språkundervisning för årskurserna 7-9 respektive gymnasiet i relation till den gemensamma europeiska referensramen för språk samt språkundervisning
4. förklara och kritiskt värdera grunder för att bedöma språkförmåga
5. analysera skriftlig språkfärdighet utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling
6. utforma uppgifter för tal och samtal i enlighet med teoretiskt grundade principer
7. konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper medietexter och bedömning av elevers lärande.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i kollaborativa grupper. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Prov 1 Skriftligt prov (Written Exam), 7 hp - provkod 2001
Examinationen består av en individuell skriftlig tentamen som examinerar lärandemål 1–3.

Prov 2: Skriftligt och muntligt prov (Written and Oral Exam), 4 hp - provkod 2002

I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.

Prov 3 Muntligt prov: Uppgiftsbaserad lektionsplanering (Oral Exam: Task-based Lesson Planning), 4 hp - provkod 2003
I detta prov examineras lärandemål 6 och 7.

För samtliga prov gäller att antalet examenstillfällen är begränsat till högst fem.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar den obligatoriska föreläsningens. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar som är obligatoriska vid kursstart.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 1 samt minst ett av proven 2 eller 3.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Burns, Anne & Richards, Jack C. (red.) (2018). The Cambridge guide to learning English as a second language. Cambridge: Cambridge University Press. 354 s.

Council of Europe (2001). Common European Framework of Reference for Languages. Learning, teaching, Assessment. Strasbourg. Tillgänglig via internet. (i urval, s. 1–63.

Goh, Christine & Burns, Anne (2012). Teaching speaking: A holistic approach. Cambridge: Cambridge University Press. 281 s.

Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket, s. 90–112.

Green, Anthony (2014). Exploring language assessment and testing. London and New York: Routledge, s. 58–167. Tillgänglig som e-bok via Malmö Universitet.

Jones, Neil & Saville, Nick (2009). ‘European language policy: Assessment, learning and the CEFR’, Annual Review of Applied Linguistics, vol. 29, no. 3, pp. 51–63. (12 s.)

Lightbown, Patsy & Spada, Nina (2013). How Languages Are Learned. 4:e uppl. Oxford: Oxford University Press. (256 s)

Lundahl, Bo (2021). Engelsk språkdidaktik. Texter, kommunikation, språkutveckling. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 4–7, 9–13, ca 250 s.

Skolverket (2011, 2018), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. Del 1 och 2 samt kursplanen i engelska, ca 30 sidor.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Del 1 och 2 samt Ämnesplanerna i engelska för gymnasiet med kommentarer, ca 30 sidor.

Skolverket (2018). Bedömning och betygssättning. Skolverkets allmänna råd. Skolverket. (49 s.)

Slomp, David H. (2005), Teaching and assessing language skills. Defining the knowledge that matters. English Teaching: Practice and Critique, 4/3, 2005, 141–155.

Stagg Peterson, Shelley & McClay, Jill (2010). Assessing and providing feedback for student writing in Canadian classrooms. Assessing Writing, 15, 2010, 86–99.

Dessutom tillkommer artiklar och medietexter motsvarande ca 400 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.