Behörighetskrav

1. Kandidatexamen inom kemi, biokemi, biomedicinsk teknik, biomedicinsk laboratorievetenskap eller andra naturvetenskapliga, medicinska, tekniska eller ingenjörsvetenskapliga områden av relevans för utbildningens för utbildningens mål och innehåll och som innehåller minst 15 hp kemi och/eller biokemi.

2. Engelska B, engelska 6 i svensk gymnasieutbildning eller motsvarande.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ges under första terminen på masterprogrammet Biomedicinsk ytvetenskap. Den ingår i huvudområdet och är en obligatorisk kurs i examensfordringarna för masterexamen i biomedicinsk ytvetenskap.

Innehåll

Kursens syfte är att studenten ska utveckla de kunskaper gällande ytkemi som krävs för att teoretiskt kunna tillgodogöra sig akademisk och industriell biomedicinsk och bioteknologisk forskning och utveckling.

I kursen behandlas sådana kolloidala och yt- kemiska strukturer som finns i naturen, till exempel strukturer som finns i levande celler, samt yt- och kolloidala system som används i tillämpningar inom biomedicinska, livsmedels, farmaceutiska och laboratoriemetodologiska sammanhang. Kolloidala och yt-kemiska strukturer beskrivs genom principer och mekanismer som avgörs av de molekylära interaktionerna. Intermolekylära krafter och termodynamiska relationer presenteras och diskuteras för att ge en teoretisk förståelse för spontana ordnande förlopp i cellbiologiska och biotekniska sammanhang samt för att förklara molekylära interaktioner på en yta (t.ex. adsorption). Tensider, lipider och biopolymerer yt-kemiska egenskaper beskrivs för att påvisa de faktorer som definierar reologiska egenskaper och stabilitet i polymera och dispergerade system.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera betydelsen av ytkemiska egenskaper i biologiska och artificiella gränsytor,
2. beskriva principer och mekanismer som avgör spontant ordnande av molekylära strukturer som till exempel flytande kristallina system med hjälp av parametrar som krökning och kritisk packning,
3. analysera teoretiskt krafter som verkar i kolloidala system,
4. presentera och diskutera principer för adsorption av ytaktiva ämnen på olika gränsytor,
5. förklara de centrala faktorer som påverkar reologiska egenskaper i biopolymera system, och
6. identifiera och förklara parametrar som avgör dispergerade systems stabilitet.

Arbetsformer

För att uppnå lärandemål 1-6 används föreläsningar, seminarier, problembaserat lärande och självständiga litteraturstudier. Självständigt laboratoriearbete, muntliga och skriftliga redovisningar och laboratorieförsök används för att stimulera studentens aktiva deltagande och reflektion i syfte att uppnå lärandemålen 2, 4, 5 och 6.

Bedömningsformer

Lärandemålen 1-6 examineras genom skriftlig tentamen och individuella projekt med rapportering. Resultat från den praktiska metoddelen tillsammans med muntliga presentationer och skriftliga inlämningsuppgifter utgör underlag för examination av lärandemålen 2, 4, 5 och 6

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Kurslitteratur

Hamley IW, (2007) Introduction to soft matter: synthetic and biological self-assembling materials. Chichester: John Wiley & Sons, pp. 328.

Holmberg K, Jönsson B, Kronberg B, Lindman B, (2003) Surfactants and polymers in aqueous solution. Chichester: John Wiley & Sons, pp. 545.

Vetenskapliga artiklar relevanta för ämnet tillkommer.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.