Kursplan våren 2026
Kursplan våren 2026
Benämning
Lärande, utveckling och pedagogisk utredning
Engelsk benämning
Learning, Development and Educational Inquiry
Kurskod
SP712G
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för speciallärar- och specialpedagogprogrammen
Fastställandedatum
2023-10-11
Gäller från
2024-01-15
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kurs inom speciallärarprogrammet.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupad kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter, samt kunskap om funktionsnedsättningar däribland neuropsykiatriska svårigheter med särskilt fokus på vald specialisering. Vidare ska studenterna utveckla förmåga att analysera pedagogiskt utredningsarbete på nivåerna organisation, grupp och individ samt analysera faktorer i lärmiljön med utgångspunkt i individuella förutsättningar och den valda specialiseringen. Studenterna ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av samarbete, samverkan och etik inom skola.
Innehåll
Kursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala, emotionella och etiska aspekter med särskilt fokus på vald specialisering. Vidare belyses samspel mellan individuella förutsättningar, kunskapssyn och lärmiljö. En del av kursen innebär att undersöka, och granska en pedagogisk utredning samt ge relevanta utvecklingsförslag . Med utgångspunkt i det pedagogiska utredningsarbetet identifieras och motiveras hälsofrämjande och förebyggande insatser. . Dessutom ingår, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, reflektion över kunskapsutveckling, och etiska förhållningssätt
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera och analysera pedagogiska möjligheter och svårigheter i lärandemiljön för elever i behov av stöd, inbegripet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utifrån olika aspekter av lärande och utveckling med särskilt fokus på vald specialisering.
- granska, analysera och föreslå hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser utifrån olika aspekter av lärande och utveckling med särskilt fokus på vald specialisering
- problematisera arbetsprocesser och rutiner i arbetet med pedagogiska utredningar utifrån ett systemteoretiskt perspektiv
- dokumentera och reflektera över den egna kunskaps-och professionsutvecklingen samt över samverkan och etiska förhållningssätt i relation till andra aktörer
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Samtliga lärandemål bedöms i form av ett paper (15 hp
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Björndahl, Cato R.P. (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (145 s.)
Bruce, Barbro (red.) (2022). Att vara speciallärare: med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, matematikutveckling samt intellektuell funktionsnedsättning. Malmö: Gleerups (207 s.)
Dockrell et al (2015). Capturing communication supporting classrooms : The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy. 31:3, 271–286 (16 s.)
Edfelt, David & Karlsson, Annelie & Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019) Autism och ADHD i gymnasiet : tydliggörande pedagogik Stockholm; Natur och Kultur (203 s.) – kan ersättas av Sjölund m.fl. (2017) Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca 200 s.)
Hirsh, Åsa (2016). Skolans dokumentation: ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Stockholm: Liber (153 s.)
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021) Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling Malmö; Gleerups (280 s.)
Hoeg, Peter (2015). De kanske lämpade. Stockholm: Nordstedts förlag. (250 s.)
Hwang, Philip, and Björn Nilsson (2019). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur (valda delar, ca 200 s.)
Ljungblad, Ann-Louise (2018). Relationellt lärarskap: och pedagogiska möten. Lund: Studentlitteratur (173 s.)
Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerup (159 s.)
Sjölund, A.; Jahn, C.; Lindgren, A.; Reuterswärd, M. (2017) Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. (207 s.)– kan ersättas av Edfelt m.fl. (2019)
Tay, H.Y. & Kee, K.N.N. (2019) Effective questioning and feedback for learners with autism in an inclusive classroom. Cogent Education, 6:1, 1-19 (19 s.)
Von Wright, Moira (2002). "Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse." In: Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv (pp. 9-20). Stockholm: Skolverket
Öhman, A. (red.) (2022). Etiska perspektiv på specialpedagogers yrkesroll och värdepedagogiska praktik. Lund: Studentlitteratur. Kap 5, 6,7 och 8 (ca 80 s.)
Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning (136 s.)
Dessutom tillkommer aktuella styrdokument två obligatoriska titlar per specialisering samt litteratur omfattande cirka 300 s. som väljs i samråd med specialiseringsansvarig.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).