Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP613G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning - profil språk- och kommunikationsutveckling (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad förmåga att leda professionella samtal samt att verka som kvalificerade samtalspartners i olika pedagogiska sammanhang.

Kursen fokuserar på kunskaper och förmågor som krävs för att leda professionella samtal där kunskaper om barns språk- och kommunikationsutveckling är av betydelse. Likheter och skillnader mellan olika former av pedagogiska samtal lyfts fram. Samtalsmetodik och övningar i att leda samtal utgör en stor del av kursen. Grupprocesser behandlas utifrån teorier och övningar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren. Fältstudier ingår i kursen.

Samtliga lärandemål examineras genom ett paper .

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ahlefeld Nisser, Désirée (2021). Professionella pedagogiska samtal för en inkluderande skola. Lund: Studentlitteratur (122 s.)

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2018). Uppskattande samtalskonst – om att skapa möjligheter i samtalets värld. Lund: Studentlitteratur (138 s.)

Bladini,Kerstin. (2005) Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avd. för pedagogik Univ., (280 s.)

Gjems, Liv. (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Granström, Kjell (2006). Dynamik i arbetsgrupper - om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur (195 s.)

Hedegaard Hein, Helle (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning. Stockholm: Liber. (275 s.)

Heimer, Maria & Ohlsson, Maria (2023). Språka för livet: nycklar och strategier för alla barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur

Killén, Kari (2008). Professionell utveckling och handledning - ett yrkesövergripande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (271 s.)

Leo, Ulf & Amundsdotter, Eva (red.) (2020). Perspektiv på handledning - för ledare i förskola och skola. Malmö: Gleerups (179 s.)

Melander, Jan (2021). Trygghet och studiero: en skola fri från kränkningar. Stockholm: Nordstedts juridik. (126 s.)

Nilsson, Björn & Anna-Karin Waldemarson. (2011) Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur. (159 s)

Sandberg, Anette (2021). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (200 s.)

Svedberg, Lars (2021). Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. (326 s)

Sverige. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2014). AKK i lärandet - för allas rätt att kommunicera: skrift om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Malmö: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Whorrall, Jennifer & Cabell, Sonia Q. (2016). Supporting children’s oral language development in the preschool classroom. Early childhood education journal, 44(4), 335–341(6 s.)

Ytterligare vetenskapliga texter tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.