Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om lärande och utveckling utifrån kognitiva, kommunikativa, sociala och emotionella aspekter samt utifrån kunskap om funktionsnedsättningar. Vidare ska studenten utveckla förmåga att genomföra och analysera pedagogiskt utredningsarbete på nivåerna organisation, grupp och individ med särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling. Studenten ska också fördjupa sin kunskap om betydelsen av förebyggande arbete, samverkan och etik inom verksamheten.

Kursen behandlar olika teoretiska perspektiv gällande pedagogiskt utredningsarbete. Vidare problematiseras relationen mellan olika lärmiljöer och barns/elevers olika förutsättningar att lära och utvecklas med ett särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling. Studenten får öva sin analytiska förmåga genom att både utforma och granska pedagogiska utredningar med påföljande handlingsplan/åtgärdsprogram med ett särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling samt genom att utifrån ett organisationsperspektiv föreslå ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ur ett jämställdhetsperspektiv behandlas och problematiseras Skolverkets statistik över skillnader när det gäller antalet åtgärdsprogram för respektive pojkar och flickor i behov av stöd. I kursen behandlas även vetenskaplig analys i forskningsprocessen genom att studenten identifierar mönster och kategorier. Vidare tar kursen upp, som ett led i den fortsatta professionsutvecklingen, specialpedagogens färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

Samtliga lärandemål examineras muntligt.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Det första och det andra lärandemålet examineras muntligt och det tredje och fjärde lärandemålet examineras skriftligt.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Red. Björck, Eva & Sjöman, Madeleine. Förskolan som lärandemiljö : för barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 2, 6, 7, 8, 9 och 10)

Björndahl, Cato R.P. (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber (192 s.)

Borg, Anna & Carlsson Kendall, Gunilla (2023) NPF för lärare: fokus på pedagogiskt arbete. Lund; Studentlitteratur AB (173 s.)

Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola - barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (264 s.)

Dockrell, Julie E., Bakopoulou, Ioanna, Law, James, Spencer, Sarah & Lindsay, Geoff (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy, 31(3), 271-286 (16 s.)

Hadley, Elizabeth B., et al.? (2019). Building semantic networks: The impact of a vocabulary intervention on preschoolers’ depth of word knowledge. Reading Research Quarterly, 54(1), 41-61 (21 s.)

Hallin, Anna Eva & Reuterskiöld, Christina (2021). Förskolepocket: Värt att veta om språkstörning. Stockholm: Liber. (84 s.)

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber (valda delar, ca. 200 s.)

Hejlskov Elvén, Bo & Edfelt, David (2017). Beteendeproblem i förskolan – om lågaffektivt bemötande. Stockhom: Natur & Kultur (207 s.)

eller

Hejlskov Elvén, Bo; Veje, Hanne, & Beier, Henning (2013). Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur (275 s.)

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021) Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling. Malmö; Gleerups (280 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)

Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas, & Säljö, Roger (red.) (2020). Förskolan och barns utveckling. Malmö: Gleerups Utbildning (290 s).

eller

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2019). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & kultur (valda delar, ca 200 s.)

Ohlsson, Maria (2022) Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan – förståelse, bemötande och pedagogiska strategier. Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 6, 7, 8 och 9)

Plantin, Ewe & Aspelin, Jonas (2021) Relational competence regarding students with ADHD – An intervention study with in-service teachers. European Journal of Special Needs Education, 36.1-16. Tillgänglig via internet. (17 s.).

Roos, Helena (2022). Students’ meanings of inclusion in mathematics – implication for practice. MADIF13. The thirteenth research seminar of the Swedish Society for Research in Mathematics Education. Vol. 16 (10 s).https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1688114/FULLTEXT01.pdf.

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. (Fjärde upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning. (159 s.)

Öhman, Margareta (2019). Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (320 s.)

Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia Fortbildning AB (136 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, Skolverkets statistik samt ytterligare vetenskapliga texter.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.