Kursplan hösten 2012
Kursplan hösten 2012
Benämning
Specialpedagogiska perspektiv
Engelsk benämning
Perspectives of Special Education
Kurskod
SP611G
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2012-08-20
Gäller från
2012-09-03
Behörighetskrav
Se utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde
Specialpedagogik
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kurs inom specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskap om det specialpedagogiska forskningsfältet och olika verksamhetsområden. Vidare syftar kursen till att studenterna ska analysera sin professionella utveckling i relation till frågeställningar i den pedagogiska praktiken.
Innehåll
Kursen behandlar specialpedagogik och dess kontextuella och individuella villkor. Vidare behandlas komplexiteten inom det specialpedagogiska området ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Barns/ungas/vuxnas lärande och utveckling behandlas ur såväl ett forsknings som ett verksamhetsperspektiv.I denna kurs påbörjas reflektion över kunskapsutveckling, värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom behandlas olika datainsamlingsmetoder och det akademiska skrivandet
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten
• redogöra för olika specialpedagogiska perspektiv samt granska och reflektera över forskning inom området
• beskriva och analysera lärandemiljöer för alla barn/unga/vuxna i relation till specialpedagogiska teorier och begrepp
• visa förmåga att samarbeta och samverka med andra i de basgruppsmoment som ingår i kursen
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten som t.ex. spanarverkstad och debatt samt portfolio. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. I kursen ingår även enskilda uppgifter på campus och deltagande i nätbaserat arbete samt att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår verksamhetsknutna studier.
Bedömningsformer
I en individuell skriftlig uppgift bedöms studenten utifrån sin förmåga att analysera lärandemiljöer för alla barn/unga/vuxna i relation till specialpedagogiska teorier och begrepp. I två muntliga gruppuppgifter bedöms studentens förmåga att redogöra för olika specialpedgogiska forsknings- och verksamhetsperspektiv samt kritiskt granska och diskutera vetenskapliga artiklar. I två basgruppsmoment under kursen bedöms genom löpande protokoll studentens förmåga att samarbeta och samverka. Vidare kompletteras denna bedömning med en individuell skriftlig självvärdering och värdering av basgruppens process.
Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteratur och övriga läromedel
Eriksson Gustavsson, Anna-Lena Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (176 s)
FN. (2005). FN:s Standardregler. www.ho.se (38 s.)
Gustafsson, Lars, H. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (170 s)
Heimdahl Mattsson, Eva (2007) Segregated Groups or Inclusive Education? An Interview Study with Students Experiencing Failure in Reading and Writing. Scandinavian Journal of Educational Research 2007 vol 51:3, 239 -252.
Lang, Lena. (2008). Ungas röster om övergången till högskole- och universitetsstudier. Ungdomsforskning. Center för ungdomsforskning, Institutet för pedagogik, Aarhus Universitet, Danmark (s. 39-44).
Lorentz, Hans & Ladenperä, Pirjo (Red.) (2010). Möten i mångfaldens skola: Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur (202 s)
Lutz, Kristian (2009) Kategorisering av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa processer. Malmö högskola: Lärarutbildningen (doktorsavhandling) (236 s)
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s)
Orlenius, Kennerth & Bigsten, Ari (2006) .Den värdefulla praktiken – Yrkesetik i pedagogernas vardag. Stockholm: Runa Förlag (157 s)
Salamancadeklarationen. (2006). www.unesco-sweden.org (47 s.)
Sandberg, Anette (red.), (2009). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (304 s). Valda delar: Kap 1, 2, 6, 7, 10, 14
SFS 2010:800.Skollag.
Skolverket. (2007). Kategorisering av elever med funktionshinder i Skolverkets arbete. PM 2007-11-26, www.skolverket.se (24 s.)
Skolverket. (2011). Kursplaner och betyg för obligatoriska och frivilliga skolan. www.skolverket.se
Socialdepartementet. (2007). Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. www.regeringen.se/content/1/c6/01/85/27/49a6ecf6.pdf (52 s.)
Solvang, Per (1999) Medikalisering av problem i skolan. LOCUS 1999:2, ss 16-29
http://www.buv.su.se/cintent/1/c6/03/37/Locus2_99.pdf
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)
Svenska skrivregler. (2005). Stockholm: Liber. (220 s.)
Svenska skrivregler. (2005). Stockholm:Liber. (220 s)
Tetler, Susan & Langager, Sören (Red.).(2009). Specialpedagogik I skolen – en grundbog. Köpenhamn: Gyldendahls Laererbibliotek (402 s)
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forsknings fronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2007, www.vr.se (114 s.)
Studenterna söker själva vetenskapliga artiklar kring funktionsnedsättning och dess konsekvenser inom förskola, skola och vuxenutbildning.
Valbar litteratur
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (173 s)
Andersson. Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering. Specialpedagogiska institutet, www.spsm.se, (175 s).
Anderson, Lotta & Bruce, Barbro (2011). Överbryggande specialpedagogik: goda möten för gemenskap och lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen.
http://dspace.mah.se/handle/2043/11400 (183 s).
Aspán, Margareta (2009). Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande. Stockholms universsitet: Pedagogiska institutionen (doktorsavhandling)
Barrow, Thomas & Östlund, Daniel (red.), (2012). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad University press (247 s).
Berglund, Lars, Malmgren, Lise-Lotte, Riddersporre, Bim & Sandén, Ingrid. (2007). Profession, forskning och praktik: 30 rektorers syn på specialpedagogisk professionalitet. I Educare 2007(2), ss 39-51, www.dspace.mah.se/handle/2043/4269
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2003). I problembarnens tid: Förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlssons förlag.
Erdis, Mare. (2007). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (133 s).
Göransson, Kerstin (2004). Barn som blir elever – Om olikheter, undervisning och inkludering. Stockholm: Stiftelsen ala, www.ala.fub.se, (235 s.)
Helldin, Rolf (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan: En granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur. (128 s)
Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Umeå universitet. (doktorsavhandling)
Möllås, Gunvie (2009). "Detta ideliga mötande": En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Högskolan i Jönköping (doltorsavhandling)
http://www.skolporten.com/art.aspx?id=8rdNi
Olsson, Staffan (2006). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola : Vägar för samverkan med hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (valda delar kap 3-4, 123 s.)
Persson, Sven (2008). Forskning som villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets Rapportserie, 11:2008, www.vr.se (119 s)
Sandén, Ingrid (2000). Skoldaghem- ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Malmö högskola: Lärarutbildningen (doltorsavhandling) (205 s)
Skolinspektionen (2009). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Kvalitetsgranskning, Rapport 2009:6 (24 s)
Skolinspektionen (2010). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan. Kvalitets granskning, Rapport 2009:6 (24 s)
Skolverket (2009). Vi värderar kvalitet - om självvärdering och lärares utvecklingsarbete, http://skolverket.se/content/1/c6/01/66/24/Vi_varderar_kvalitet_maj_09.pdf
Tetler, S. Ferguson, D., Baltzer, K & Boye, C. (2011). Inkluderet i skolens laerfelleskab: En fortlöpende problemindenitifikations - og lösningsstrategier. Fredrikshavn: AS Dafolos (94 s)
Von Alefeld Nisser, Désirée (2009). Vad kommunikation vill säga. En icensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholms universitet: Ped inst (doktorsavhandling)
Zetterqvist Nelson, Karin (1999). Dyslexi - en diagnos i tiden? Locus 1999:2, ss 30-43, http://www.buv.su/content/1/c6/03/07/37/Locus2_99.pdf
Åhs, Olle (2007) På spaning efter värdegrunden - i en globaliserad värld. Stockholm: Runda Förlag (159 s)
Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
De olika utbildningsinslagen inom både specialpedagog- och speciallärarprogrammet bygger bland annat på erfarenhetsutbyte mellan pedagoger med olika grundutbildningar och lång verksamhetserfarenhet. Barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande behandlas ur olika perspektiv beträffande mångfald, variation, normalitet och individualisering, och blir naturliga inslag i dessa erfarenhetsutbyten. Malmö högskolas perspektivområden gällande genus och etnicitet analyseras utifrån studenternas nya yrkesroller och funktion med fokus på specialpedagogisk verksamhet. Genus, migration och etnicitet behandlas i relation till individ, grupp och samhälle. Områdena behandlas i föreläsningar, grupparbeten och individuella uppgifter samt i litteraturstudier. Litteratur som behandlar perspektiven är bl.a. Egelund, Haug & Persson (2006), Asplund Carlsson, Pramling Samuelsson & Kärrby (2001), Ahlberg (2001), Myndigheten för skolutveckling (2006), FN:s standardregler (1995), Salamancadeklarationen (2001), Orlenius (2008), Socialdepartementet (2007), Vetenskapsrådet (2007) och Skolverket (2007). Miljöperspektivet är inte relevant för denna kurs.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.