Fullgjorda studier om minst 60 hp i en utbildning som leder till en Specialpedagog- eller en Speciallärarexamen.

Kursen syftar till att studenterna fördjupar sina kunskaper om barns och ungas språkutveckling, samt utvecklar kompetens att pedagogiskt kartlägga språklig förmåga och genomföra pedagogiska åtgärder för att förebygga språkliga svårigheter. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar sin förmåga att ge stöd och vägledning till kolleger i den pedagogiska verksamheten.

Barns språkutveckling belyses ur ett språkvetenskapligt perspektiv med avseende på språklig form, innehåll och användning. Med typisk språkutveckling som bakgrund görs jämförelse med, och analys av, försenad eller annorlunda språkutveckling. Olika sätt att följa och bedöma språklig och kommunikativ utveckling belyses liksom evidensbaserade metoder för att stödja språk- och kommunikationsutvecklingen i förskola och skola. Lärmiljöns betydelse för språkutveckling och måluppfyllelse diskuteras, både avseende fysisk miljö, språkutvecklande arbetssätt, och pedagogernas interaktion med barnet/ungdomen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen utgörs av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och individuella uppgifter. I kursen ingår universitetsförlagda dagar och nätburen kommunikation.

Prov 1: Skriftlig tentamen, Språkutveckling, 7,5 hp Written Examination, Language Development, 7,5 credits

I en skriftlig tentamen bedöms studentens kunskaper om språkutveckling (lärandemål 1).

Prov 2: Skriftlig rapport, kartläggning och åtgärdsförslag, 7,5 hp

Written Report, Assessment and Intervention, 7,5 credits

Genom en skriftlig rapport bedöms studentens förmåga att självständigt kartlägga språkutveckling, tolka resultat och föreslå evidensbaserade åtgärder (lärandemål 2, 3, 4).

God språkbehandling och presentationsform förväntas vid båda proven.

För betyg Väl godkänd på kursen krävs Väl godkänd på både prov 1 och 2.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin, & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Språket, barnet och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (260 s.)

Bruce, Barbro (red.) (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur. (240 s.)

Dockrell, J., Lindsay, G., Roulstone, S., & Law, J. (2014). Supporting children with speech, language and communication needs: an overview of the results of the Better Communication Research Programme. International Journal of Language & Communication Disorders, 49(5), 543-557.

Dockrell, J. E., Bakopoulou, I., Law, J., Spencer, S., & Lindsay, G. (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy, 31(3), 271-286.

Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2021). Bedömning av svenska som andraspråk: en analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. (160 s.)

Glogic Saima & Löthagen Holm, Annika (2021). Likvärdig utbildning i mångkulturella klassrum. Lund: Studentlitteratur. (392 s.)

Hallin, Anna Eva (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Stockholm: Natur & Kultur. (79 s.)

Hallin, Anna Eva & Reuterskiöld Wagner, Christina. (2021). Värt att veta om språkstörning. (Första upplagans första tryckning). Stockholm: Natur & kultur.

Hasson, Natalie. (2017). The dynamic assessment of language learning. Routledge. (150 s.)

Heister Trygg, Boel, Andersson, Ida., Hardenstedt, Lisa, & Sigurd Pilesjö, Maja. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik (3. uppl.). Ljungby: Hjälpmedelsinstitutet.

Håkansson, Gisela (2014). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur. (150 s.)

Larsson, Karolina. (2016). Att få barnets språk att växa: strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. Stockholm: Stefan Hertz utbildning.

Salameh, Eva-Kristina (Red.) (2012). Flerspråkighet i skolan: Språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur. (267 s.)

Ukrainetz, Teresa A. (red.) (2015). School-age language intervention: evidence-based practices. Austin, Texas: PRO-ED, Inc. (kap 5, 7 och 9 samt övriga valda delar, ca 200 s.)

Artiklar (ca 50 s.) enligt anvisningar från kursansvarig.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.