Kursplan våren 2016
Kursplan våren 2016
Benämning
Svenska och lärande: Äldre texter i en föränderlig värld
Engelsk benämning
Swedish Studies and Education: Older texts in an Ever-Changing World
Kurskod
SL703C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2015-11-19
Gäller från
2016-01-18
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL205G Examensarbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig ett historiskt perspektiv på språk, kultur och litteratur från äldre tid fram till slutet av 1800-talet och utveckla sin förmåga att använda äldre texter i en samtida, kulturellt differentierad lärmiljö.
Innehåll
Studenterna läser äldre texter i olika genrer, i huvudsak från den västerländska kulturkretsen. Härvid utforskar de särskilt den historiska tillblivelsekontexten och litteraturens möjligheter att bidra till en historisk förståelse. Genom språkliga analyser av texter från olika genrer och tidpunkter fokuseras också svenska språkets utveckling och variation. Studenterna läser och diskuterar också några aktuella artiklar som behandlar språksituationen i Norden. Samtidigt gör studenterna tematiska, motiviska, stilistiska och andra relevanta jämförelser mellan olika texter, och omläsningar prövas ur ett samtida, pedagogiskt riktat och tematiskt perspektiv. I samband med det undersöker studenterna läromedel och granskar och värderar dessa kritiskt. Frågor som rör studiet av äldre svenska texter i ett kulturellt heterogent klassrum diskuteras med hjälp av relevanta inslag i litterär receptionsteori. I en seminarieserie, som även består av nätbaserade seminarier, tolkas äldre texter ur olika perspektiv och genom att undersöka kursplaner och använda teori diskuterar och problematiserar studenterna principer för kanonbildning och språknormering samt olika synsätt på skönlitteraturens potential för lärande. Något eller några seminarier i seminarieserien leds av studenterna.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och tolka ett urval äldre texter i olika genrer mot bakgrund av deras litteratur- och språkhistoriska placering och jämföra dem inbördes
- resonera kring svenska språkets utveckling fram till ca 2000 mot bakgrund av exempelvis förändringar i ordförråd, morfologi och syntax samt redogöra för hur den kulturella och samhälleliga kontexten påverkar språkutvecklingen
- beskriva och diskutera svenskans förhållande till de övriga nordiska språken
- identifiera, kritiskt granska och ta ställning till principer som ligger till grund för litterär kanonbildning och språknormering
- kritiskt granska och värdera läromedel samt med stöd av receptionsteori kunna föra ett utvecklat resonemang om problem som rör användningen av äldre texter i undervisningen och olika möjligheter att lösa dessa problem på individ- och gruppnivå
- analysera och reflektera över nätbaserade diskussioners möjligheter och begränsningar för lärande samt analysera och diskutera innebörden av en flerstämmig lärandemiljö utifrån reception i dialog med kurskamrater
- reflektera över olika synsätt på skönlitteraturens potential för lärande samt självständigt kunna utveckla former för bedömning av läsning av skönlitteratur med utgångspunkt i styrdokument och teoretiska perspektiv
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, pararbete, nätbaserade seminarier, responsarbete och handledning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.
Bedömningsformer
Examinationen består av tre delar. Den första delen är en individuell skriftlig tentamen i vilken studenten redogör för och analyserar texter mot bakgrund av deras litteratur- och språkhistoriska kontext (mål 1, 2 och 3).
Den andra delen av examinationen, utgörs av ett muntligt seminarium i mindre grupp. Här granskar studenten kritiskt och tar ställning till principer som ligger till grund för litterär kanonbildning och språknormering samt analyserar receptionen, texttolkningen och flerstämmigheten i den diskussion som förts i kursens seminarieserie (mål 4).
Den tredje delen är en pedagogiskt riktad skriftlig analys av texter som hålls samman av ett tema. I denna text granskar och värderar studenten, i samarbete med en studiekamrat, också läromedel och resonerar med hjälp av receptionsteori om problem som kan uppstå i användningen av äldre texter i undervisningen och olika möjligheter att lösa dessa problem. I textanalysen reflekterar studenten dessutom över olika synsätt på skönlitteraturens potential för lärande och utvecklar former för bedömning av läsning av skönlitteratur. Textanalysen presenteras och diskuteras på ett seminarium (mål 5, 6 och 7).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Aitchison, Jean (2013). Language Change: Progress or Decay? Cambridge University Press (305 s.)
Beach, Richard m fl (2006). Teaching Literature to Adolescents. Lawrence Erlbaum Associates (s 122-195) (73 s.)
Broady, Donald (1994). Enligt konstens alla regler. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 (14 s.)
Gagnesjö, Maria (2015). "Om hundra år är det din svenska som är gammaldags". En läromedelsstudie om hur svenskläroböcker 1966–2014 skriver om språkhistoria, läroböckers språkhistoriska kanon samt hur man kan identifiera språkhistoriemedvetande. Examensarbete, Malmö högskola. Malmö: Malmö högskola (68 s.)
Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos (190 s.)
McGuillory, John (1995). Canon. I: Lentriccia, F. & McLaughlin, T. (red.). Critical Terms for Literary Study. University of Chicago Press. (s 233-244) (11 s.)
Nordisk kvinnolitteraturhistoria I, I Guds namn (1993). Bra böcker AB. (s. 391-439) (48 s.)
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2009, femte upplagan). Litteraturens historia i Sverige. Norstedts (640 s.)
Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990). Litteraturens historia i världen. Norstedts (630 s.)
Pettersson, Gertrud (1996 el. senare). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Studentlitteratur (kap. 1-6 och 9) (182 s.)
Petersson, M. (red.) (2011). Världens litteraturer: en gränsöverskridande historia. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (371 s.)
Richter, David H (red.) (2000). Falling into Theory. Conflicting Views on Reading Literature, Second Edition. Bedford/St. Martin´s (414 s.)
Teleman, Ulf (2003). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Serie Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Norstedts (280 s.)
Thavenius, Jan (1999). Gymnasiets litterära kanon. I: Thavenius, Jan (red.). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (s 119-135) (16 s)
Bandle, Oskar, Braunmüller, Kurt, Elmevik, Lennart & Widmark, Gun (red.) (2002). The Nordic languages: an international handbook of the history of the North Germanic languages. Vol. 1. Berlin: de Gruyter (1057 s.)
Williams, Anna (1997). Att skapa litteraturhistoria. I: Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Gidlunds (s 36-48) (12 s)
Ett urval artiklar ur Språk i Norden/Sprog i Norden (ca 200 s.)
Ytterligare litteratur och vetenskapliga artiklar om bedömning, litteraturreception och läromedelsanalys som självständigt söks och väljs av studenterna
Skönlitteratur (samtliga titlar ingår)
(Samtliga utländska dikter i Litteraturens klassiker (LK). Svenska dikter i gängse antologier som Svensk dikt, Svensk lyrik, Levande svensk poesi)
Andersen, Hans Christian. ”Den lilla sjöjungfrun”, ”Kejsarens nya kläder”, ”Näktergalen”. Läses på originalspråket
Bellman, Carl Michael. Fredmans epistlar nr 3, 9, 23, 82, Fredmans sånger nr 21, 31, 64. (SvLitt 2)
Bibeln, Första Mosebok 1-4, 6-9, 11-35, 37-48; Jobs bok 1-7, 37-48; Höga Visan; Lukasevangeliet 1-2, 10, 15; Johannesevangeliet 1; Första Korintierbrevet 13.
Brontë, Emily (1847). Svindlande höjder
Cervantes, Miguel de (1605-1615). ur Don Quijote Dante, ur Divina Commedia
Defoe, Daniel. (1719) Robinson Crusoë
"Ebbe Skammelsson" . (SvLitt 1)
Flaubert, Gustave (1857). Madame Bovary
Fröding, Gustaf, “Den gamla goda tiden”, “En morgondröm”
Goethe, Johann Wolfgang von (1774). Den unge Werthers lidanden
Gunnlaug Ormstungas saga
Homeros, ur Iliaden och Odysséen. (LK 1)
Lagerlöf, Selma (1899). En herrgårdssägen
Lenngren, Anna Maria.“Dröm”, “Ålderdomströsten”
Nordenflycht, Hedvig Charlotta. Ur ”Fruntimrets försvar emot J.J. Rousseau”, Ur ”Fruntimmers plikt att uppöva deras vett”
Molière, Jean Baptiste Poquelin. Tartuffe
Sapfo, (dikter). (LK 1)
Shakespeare, William. En midsommarnattsdröm, Hamlet.
Sofokles, Kung Oidipus. (LK 1 el. annan utgåva)
Stiernhielm, Georg (1658). ur Hercules . (SvLitt 1/PP)
Swift, ur Gullivers resor (1726). Ett anspråkslöst förslag (1729); nätversion
http:web.comhem.se/humanistgruppen/Klassiker/ansraksloest_swift.htm
Tristan och Isolde (J. Bédiers version).
Vergilius, ur Æneiden, sång 4 och 6. (exv LK 3)
Film
Burton, Tim. Alice in Wonderland (2012)
Ett urval av svenska språkhistoriska texter
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).