Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SL628B Svenska och lärande: Undervisning och texter i och utanför skolan (genomgången)

Kursen handlar om utvärderingar, utvecklingsarbete och frågor som rör kvalitet, skola och lärares arbete, med särskild inriktning mot svenskämnet. Utvärderingar och kvalitetsarbete behandlas i relation till ämnes- och skolutveckling samt i relation till lärares och elevers villkor. Vidare tränar studenten sin förmåga att reflektera över vad som kan försvåra den första läs- och skrivutvecklingen samt planera för åtgärder.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, seminarier, föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt bidrar med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

I kursen ingår fyra obligatoriska föreläsningar alternativt seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift som ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Skriftlig hemtentamen (Written Take Home Exam), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2.

Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Arnesson, Daniel. (2016). PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar. Umeå: Umeå universitet. (kap 1-3, 5, 8-10) (104 s.) (tillgänglig via internet)

Biesta, Gert J.J. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. (132 s.)

Bornemark, Jonna. (2020). Horisonten finns alltid kvar. Om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante. (207 s.)

Bunar, Nihad. (2016). Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa – likvärdighet och kvalitet genom stödjande skolkultur och stödbaserad inkludering. Socialmedicinsk tidskrift. 93(5), 564-573. (10 s.)

García, Ofelia, & Kleifgen, Jo Anne. (2020). Translanguaging and literacies. Reading Research Quarterly, 55(4), 553-571. (20 s.)

Hult, Agneta & Olofsson, Anders (Red.). (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? (2:a utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. (introduktionskapitel samt kap. 1, 2, 4, 5, 9) (81 s.)

Landahl, Joakim & Lundahl, Christian. (Red.). (2017). Bortom PISA. Internationell och jämförande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. (kap. 2-5) (85 s.)

Livingston, Kay & McCall, Jim. (2005). Evaluation: judgmental or developmental? European Journal of Teacher Education, 28(2), 165-178 (13 s.)

Nordh, Andreas & Westman, Maria. Läsa på skärm och på papper – olika sidor av samma mynt? En jämförelse av provstruktur samt uppgifter och svar på två texter i PIRLS och ePIRLS. Stockholm: Skolverket. (98 s.) (tillgänglig via internet)

Salameh, Eva-Karin, Nettelbladt, Ulrika & Andersson, Ketty. (2018). Flerspråkig utveckling. I Eva-Kristina Salameh & Ulrika. Nettelbladt (red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 3. Lund: Studentlitteratur AB. (37 s.)

Skolforskningsinstitutet. (2022). Lärares professionella utveckling och lärande i kollegiala samarbeten. Solna: Skolforskningsinstitutet. (22 s.) (tillgänglig via internet)

Svensson, Gudrun, Svensson, Jenny, Strazer, Boglárka & Wedin, Åsa. (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. (162 s.) (tillgänglig via internet)

von Börtzell-Szuch, Diana, & Vuorenpää, Sari. (2022). Läs-och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov. Malmö: Gleerups Utbildning. (ca 200 s. i samråd med kursledare)

Vetenskapliga artiklar, nationella och internationella utvärderingar, kortare bokutdrag och nätresurser kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.