Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin förståelse för betydelsen av hur identitet, klass, etnicitet och genus representeras i texter. Studenten ska därutöver fördjupa sin förmåga att planera och praktiskt tillämpa språkutvecklande undervisning med utgångspunkt i olika slags texter. Dessutom ska studenten utveckla sina kunskaper om hur språk- och kunskapsutveckling kan stödjas.

Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla kännedom och kunskap om läromedels funktion och roll.

Kursens fokuserar språk och språkbruk ur ett brett perspektiv. Etnicitet, genus och klass utgör utgångspunkter för granskning av hur språk behandlas i skolans styrdokument, i läromedel och i olika texter eleven möter. Dessutom behandlas hur innehålls- och språkintegrerat arbete praktiskt kan tillämpas i undervisningen. Studentens erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning bearbetas och fördjupas. Stöttning av elevers språk- och kunskapsutveckling problematiseras.

Läromedels roll, funktion och historia diskuteras. Olika aspekter av läromedel i svenskämnet, t.ex. bildanvändning, digitalisering, genusförståelse, jämställdhet och jämlikhet problematiseras.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller olika arbetsformer som utgörs av lärarledda arbetspass, föreläsningar, laborationer, litteraturseminarier och självstudier.

Prov 1: Muntlig redovisning (Oral Presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig och skriftlig presentation av lektionssekvens samt reflekterande text (Oral and Written Presentation of Sequence of Lessons and Reflective Text), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ammert, Niklas (2011). Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (ca 250 s i samråd med kursledare)

Andersson, Ida & Edinge, Jennie (2020). Digitala läromedel i grundskolan - analys ur ett design- och innehållsperspektiv. Examensarbete, Malmö Universitet. (42 s.)

Graeske, Caroline (2010). Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska. Tidskrift för litteraturvetenskap, 40(3). (10 s)

Hirsh, Åsa (2018). Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande. Stockholm: Skolverket. (15 s.)

Langer, Judith (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos. (243 s.)

Liberg, Caroline (2001). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, Kerstin (red.). Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Halmstad: Sigma Förlag. (20 s.)

Mercer, Neil & Hodgkinson, Steve (red.) (2008). Exploring talk in schools: inspired by the work of Douglas Barnes. London: SAGE. (kap 1,4,8,10) (70 s.)

Schmidt, Catarina (2014). Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter. Doktorsavhandling, Örebro Universitet. (Ca 100 s. i samråd med kursledare)

Skolverket (2021). Att planera, bedöma och ge återkoppling: stöd för undervisning. Stockholm: Skolverket. (66 s)

Yassin Falk, Daroon & Skar, B., Gustaf. Skrivbedömning och respons. I: Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (red.) (2020) Skrivundervisningens grunder. Malmö: Gleerups. (s.75-103)

Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.