Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper och insikter om språk, språkutveckling och socialisation. Ett annat syfte är att studenterna ska få möta och skapa förståelse för några centrala svenskämnesdidaktiska begrepp och grundläggande teorier om läs- och skrivutveckling i olika åldrar, med fokus på de tidiga skolåren (F-3).

I kursen behandlas svenskämnets traditioner, historia och utveckling. Vidare studeras språk, språkutveckling och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet. I kursen behandlas också olika ämnesuppfattningar och för ämnesområdet centrala ämnesdidaktiska begrepp och olika sätt att se på den tidiga och fortsatta läs- och skrivundervisningen i en kulturellt heterogen skola. Barns- och ungas muntliga och skriftliga textproduktion, såväl analogt som digitalt, i ett första- och andraspråksperspektiv behandlas. I kursen ingår processorienterat skrivande som en del i det egna lärandet.

Kursen handlar även om hur man som pedagog kan skapa en språkutvecklande skolmiljö där lekens, berättandets och skönlitteraturens, samt andra texters språk- och kunskapsutvecklande potential, beaktas för att möta barn med olika förutsättningar och behov. I kursen läses olika texter och i dialog med andra tolkar och diskuterar studenten dessa. Hur olika texter, inklusive digitala och multimodala texter, kan användas, främst i förskoleklass och skola (F-3) diskuteras. Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen ur flera perspektiv – elevers perspektiv, elevperspektiv och undervisningsperspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag, samt att använda processorienterat skrivande och samtal i det egna lärandet.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Gestaltning (Aesthetic form of Expression ) 6 hp

I detta prov bedöms lärandemål 2 och 3.

I en individuell muntlig presentation ska studenten läsa, berätta och gestalta inom ramen för ett mindre seminarium med student- och lärarrespons. Studenten exemplifierar i presentationen hur skönlitteratur och andra digitala och multimodala texter, lek, fantasi, berättande, gestaltande uttrycksformer och samspelet dem emellan kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling. Studenten redogör också för de didaktiska och metodiska val som gjorts utifrån några för kursen relevanta teorier.

Prov 2: Utredande text (Expository Text) 9 hp

I detta prov bedöms lärandemål 1, 4, 5 och 6.

Provet utförs som en skriftlig, utredande text som utgår dels från studentens individuella läsjournaler till kurslitteraturen samt artiklar, dels från dokumenterade fältstudier av svenskundervisning i de tidiga skolåren. Studenten resonerar kring begreppen språk, språkutveckling och modersmålets betydelse för kunskapsutveckling samt om förhållandet mellan språkutveckling, kunskapsutveckling och personlig utveckling ur såväl första- som andraspråksperspektiv. Studenten redogör för, analyserar och problematiserar fältstudiens observationer både ur elevers perspektiv och undervisningsperspektiv samt tillämpar svenskämnesdidaktiska teorier och begrepp, inklusive begreppet digital kompetens. Avslutningsvis redogör studenten för begreppet digital kompetens och reflekterar över vad förändringar i läroplanen kring digital kompetens kan innebära för undervisningen. Texten skrivs inom ramen för ett pararbete.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Broms, Cecilia. (2020). Lyssläsning i relation till läsförståelse-En explorativ studie kring yngre elevers upplevelser av att läsa med öronen med texten framför sig, i jämförelse med att läsa med ögonen. Examensarbete i fördjupningsämnet svenska, Malmö universitet. (tillgänglig via internet). (32 s.)

Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker. (293 s.)

Dahl, Karin (1999). Från färdighetsträning till språkutveckling. I: Thavenius, Jan (red) Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. (s. 35-89) (54 s).

Ehrlin, Anna (red.) (2020). Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik. (Första upplagan). Stockholm: Liber. (158 s.)

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. (tillgänglig via internet) (237 s)

Godhe, Anna-Lena & Sofkova Hashemi, Sylvana (red.) (2019). Digital kompetens för lärare. Malmö: Gleerups. (192 s.)

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola (s. 6-23, 43-59, 61-91, 92-133, 134-155). (tillgänglig via internet)

Knight, Simon & Mercer, Neil. (2015). The role of exploratory talk in classroom search engine tasks. Technology, Pedagogy and Education, 24, 303-319. (16 s.)

Kulturrådet (2020). Barnbokskatalogen. (tillgänglig via internet).

Liberg, Caroline (2003). Flerstämmighet, skolan och samhällsuppdraget. Utbildning och demokrati, 2, 13-29. (16 s.)

Liberg, Caroline (2020). Att vara lärare - den didaktiska reliefen. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) Lärande, skola och bildning, kap 9 (5:e utgåvan). Stockholm: Natur och Kultur. (c:a 20 sidor, i samråd med kursledare)

Liberg, Caroline (2020). Grundläggande färdigheter- att bli medborgare: I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) Lärande, skola och bildning, kap 10 (5:e utgåvan). Stockholm: Natur och Kultur. (c:a 20 sidor, i samråd med kursledare)

Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red.) (2019). Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber. (206 s.)

Lindenbaum, Pija (2016). Pudlar och Pommes. Stockholm: Lilla Piratförlaget. (34 s.)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (152 s)

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund. Studentlitteratur (s. 54-91)

McLaughlin, Maureen. (2012). Reading comprehension: What every teacher needs to know. The Reading Teacher, 65, 432-440. (finns tillgänglig via internet) (8 s.)

Myndigheten för skolutveckling (2003). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (finns tillgänglig via internet) (120 s.)

Nilsson, Jan, Wagner, Ulla & Rydstav, Emma (2008). Vilja och våga: temaarbete i grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur (135 s).

Skantz Åberg, Eva (2018). Children's collaborative technology-mediated storymaking: intructional challenges in early childhood education. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet. (finns tillgänglig via internet). (170 s.)

Skolverket (2014). Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket. (finns tillgänglig via internet) (68 s)

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019). Stockholm: Skolverket. (finns tillgänglig via internet)

Wedin Åsa. (2016). Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet. Stockholm: Skolverket. (finns tillgänglig via internet) (11 s.)

Öberg, Helena & Lidström, Kristina (2015). Din tur, Adrian. Stockholm: Mirando. (64 s.)

Österlund, Maria (2008). Kavat men känslosam: den komplexa bilderboksflickan i Pija Lindenbaums Gittan-trilogi. I: Andersson, M. & Druker, E. (red.), Barnlitteraturanalyser. (Lund: Studentlitteratur, s. 99-103. (4 s.)

I övrigt ingår litteratur om ca 500 sidor som väljs i samråd med kursledaren.

Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur tillkommer.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).