För tillträde till kursen krävs 90 hp varav kurserna SF142B och SF143B ska vara godkända.

Syftet med kursen är att studenten introduceras i vetenskapsteori och utvecklar fördjupade kunskaper i forskningsetik samt kvalitativa och kvantitativa metoder för vetenskaplig kunskapsproduktion inom kunskapsområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap.

I kursen diskuteras samhällsvetenskapliga metoder och begrepp. En vidareutveckling görs av problemformulering, syfte och frågeställningar samt metod och urval i en kvalitativ respektive en kvantitativ forskningsprocess. Forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig forskning diskuteras. Av stor betydelse inom kursen är tillämpningen av olika analysmetoder. Kursen innehåller även färdigställande av en uppsatsplan för examensarbetet.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet,

2. analysera kvalitativ empiri,

3. tolka studier med kvantitativ analys, och

4. motivera och tillämpa etiska begrepp och principer i forskningsprocessen, och

5. utarbeta en plan för examensarbetet.

.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. För att uppnå lärandemål 1 och 3 sker arbete med instuderingsfrågor till vetenskapliga artiklar som seminariebehandlas. Lärandemål 2 uppnås genom att studenten analyserar texter utifrån några av de former av analys som behandlats på kursen. Forskningsetik tas upp på en föreläsning samt på ett seminarium då ansökningar bearbetas och diskuteras för att uppnå lärandemål 4. Lärandemål 5 uppnås genom att idéplanen behandlas på ett seminarium där formativ feed-back ges av lärare och medstudenter. Samtliga seminarier är obligatoriska.

Kursen examineras individuellt genom fem obligatoriska seminarier, avseende lärandemål 1-5, samt även genom skriftliga uppgifter, en individuell inlämningsuppgift för lärandemål 1, en individuell inlämningsuppgift för lärandemål 2 och en individuellt alternativt i par skriven uppsatsplan för lärandemål 5. Lärandemål 1, vetenskapsteorimomentet, utgörs av ett seminarium med obligatorisk närvaro följt av en skriftlig individuell inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen för lärandemål 1 är studentens förmåga att identifiera och särskilja olika vetenskapsteoretiska begrepp och riktningar. För lärandemål 2 skriver studenten en individuell skriftlig uppgift om kvalitativ analys där förmågan att analysera empiri står i fokus. För lärandemål 2 genomförs även ett individuellt examinerande seminarium där fokus i bedömningen är att studenten ska kunna identifiera skillnaden på beskrivning av data och analys (observation). För lärandemål 3 genomförs ett seminarium där studenten ska presentera en kvantitativ studie inom huvudområdet Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. Fokus i bedömningen för lärandemål 3 är studentens förmåga att beskriva hur kvantitativ metod använts i en studie. Individuell examination av lärandemål 4 sker muntligt vid ett seminarium. Fokus i bedömningen är studentens förmåga till självständiga resonemang med relevanta etiska begrepp. Lärandemål 5 examineras individuellt vid ett seminarium där formativ feed-back ges av lärare och medstudenter. De studenter som planerar att skriva uppsatsen tillsammans författar även uppsatsplanen i par. För att försäkra en individuell bedömning ska i dessa fall ett processdokument skickas med. Fokus i lärandemål 5 är förmågan att planera för ett genomförbart projekt med vetenskapsteoretiska, forskningsetiska och metodologiska utgångspunkter. Samtliga seminarieuppgifter, den individuella skriftliga uppgiften om kvalitativ analys för lärandemål 2 och den individuella skriftliga uppgiften om vetenskapsteorin, lärandemål 1, utgör underlag för bedömningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarier kan erbjudas under terminstid.

För betyget Godkänt på hela kursen krävs Godkänt på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften om kvalitativ analys och den individuella skriftliga inlämningsuppgiften om vetenskapsteorin, samt aktivt deltagande i obligatoriska moment. För att erhålla betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd både på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften om kvalitativ analys och på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften om vetenskapsteorin, samt Godkänt på uppsatsplanen och aktivt deltagande i obligatoriska moment. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen

Allwood C M, Erikson M G, (2017) Grundläggande vetenskapsteori – för psykologi och andra beteendevetenskaper. 2:a [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 217 s.

Antelius E, (2009) Whose body is it anyway? Verbalization, embodiment, and the creation of narratives. Health, 13, 361-379. 19 s.

Barmark M, Djurfeldt G, (2020) Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. 104 s.

Braun V, Clarke V, (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. 26 s.

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e[rev.] uppl. Malmö: Liber. 265 s.

Forsman B, (1997) Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Rennstam J, Wästerfors D, (2015) Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur. 174 s.

Svedmark E, (2012) Att skydda individen från skada. En forskningsetisk balansakt. I: Kalman H, Lövgren V (Red) Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups. 12 s.

Thomas C, (2004) How is disability understood? An examination of Sociological Approaches. Disability & Society, 19, 569-583. 15 s.

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. 68 s.

En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.