För tillträde till kursen krävs 90 hp varav kurserna SF142B och SF143B ska vara godkända.

Syftet med kursen är att studenten introduceras i vetenskapsteori och utvecklar fördjupade kunskaper i forskningsetik samt kvalitativa och kvantitativa metoder för vetenskaplig kunskapsproduktion inom kunskapsområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap.

I kursen diskuteras samhällsvetenskapliga metoder och begrepp. En vidareutveckling görs av problemformulering, syfte och frågeställningar samt metod och urval i en kvalitativ respektive en kvantitativ forskningsprocess. Forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig forskning diskuteras. Av stor betydelse inom kursen är den praktiska tillämpningen av olika datainsamlings- och analysmetoder. Kursen innehåller även färdigställande av en projektplan för examensarbetet.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet,

2. analysera insamlad kvalitativ empiri,

3. tolka studier med kvantitativ analys, och

4. motivera och tillämpa etiska begrepp och principer i forskningsprocessen, och 5. utarbeta en plan för examensarbetet.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. För att uppnå lärandemål 1 och 3 sker arbete med instuderingsfrågor till vetenskapliga artiklar som seminariebehandlas. Lärandemål 1 uppnås också genom att studenten besvarar flervalsfrågor vars resultat utgör underlag för fokus i seminarierna. Lärandemål 2 uppnås genom att studenten förbereder och genomför en intervju som därefter transkriberas och analyseras. Lärandemål 2 uppnås också genom att studenten läser och analyserar en genomförd och dokumenterad deltagande observation. Forskningsetikansökningar bearbetas och diskuteras i seminarieform för att uppnå lärandemål 4. Forskningsetiken behandlas också i den handledning av planerna för examensarbetet som utarbetas för att uppnå lärandemål 5. Momentet med flervalsfrågor och samtliga seminarier är obligatoriska.

Kursen examineras individuellt genom fyra obligatoriska seminarier, avseende lärandemål 1-3 och 5, samt även genom individuella skriftliga uppgifter, en inlämningsuppgift för lärandemål 2 och en plan för lärandemål 5 . Fokus i bedömningen för lärandemål 1 är studentens förmåga att identifiera och särskilja olika vetenskapsteoretiska begrepp och riktningar. För lärandemål 2 är förmågan att samla in och tematisera empiri (intervju) samt att skilja på beskrivning av data och analys (observation) i fokus. Fokus i bedömningen för lärandemål 3 är studentens förmåga att beskriva hur kvantitativ metod använts i en studie. Lärandemål 4 och 5 examineras individuellt i den plan för examensarbetet, som bedöms muntligt och skriftligt vid ett seminarium. Fokus i lärandemål 5 är förmågan att planera för ett genomförbart projekt med vetenskapsteoretiska, forskningsetiska och metodologiska utgångspunkter. Samtliga seminarieuppgifter, den individuella skriftliga uppgiften för lärandemål 2 utgör, tillsammans med den individuella planen för examensarbetet, underlag för bedömningen.

För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften och planen, momentet med flervalsfrågor, samt aktivt deltagande i obligatoriska moment. För att erhålla betyget väl godkänd på hela kursen krävs betyget väl godkänd på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften och på momentet med flervalsfrågor, samt godkänt på planen och aktivt deltagande i obligatoriska moment.

Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarier kan erbjudas under terminstid.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Allwood C M, Erikson M G (2017) Grundläggande vetenskapsteori – för psykologi och andra beteendevetenskaper. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 217 s.

Antelius E, (2009) Whose body is it anyway? Verbalization, embodiment, and the creation of narratives. Health, 13, 361-379. 19 s.

Barmark M, Djurfeldt G, (2015) Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 104 s.

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. 3.,[rev.] uppl. Malmö: Liber. 265 s. Forsman B, (1997) Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015) Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur. 174 s.

Svedmark E, (2012) Att skydda individen från skada. En forskningsetisk balansakt. I: Kalman H, Lövgren V (Red) Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups. 12 s.

Thomas C, (2004) How is disability understood? An examination of Sociological Approaches. Disability & Society, 19, 569-583. 15 s.

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. 68 s.

En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.