Godkända kurser omfattande minst 30 hp från år 1.

Kursen syftar till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningssätt i verksamheter inom funktionshinderområdet, bland annat genom att aktivt leda grupper. Särskild vikt läggs vid egen professionsutveckling och bemötande av brukaren.

Kursen består av två delkurser:

I delkursen diskuteras professionens ansvar gällande lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt. Lex Sarah och Lex Maria ges ett särskilt utrymme. Det salutogena synsättet lyfts fram som möjlighet för att skapa förståelse och sammanhang. Kontinuerligt diskuteras betydelsen av ålder, kön, klass och etnicitet. I kursen tydliggörs vikten av mål, metoder och utvärdering av effekter i ett delaktighetsperspektiv, dvs. evidensbaserad praktik. Relationen mellan forskning och praxis tydliggörs. Verksamheter belyses som lärande organisationer där mångfald, pedagogiska och sociala perspektiv lyfts fram.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. tillämpa lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt i relation till professionens ansvar,

2. redogöra för innebörden av och förutsättningarna för en evidensbaseradpraktik,

3. diskutera betydelsen av ålder, kön, klass och etnicitet i det professionella socialpedagogiska arbetet, och

4. redogöra för och tillämpa teoretiska perspektiv på lärande i organisationer.

För att uppnå lärandemålen 1-4 bedriver studenterna enskilda studier och deltar i seminarier samt vid föreläsningar. För lärandemål 1 erbjuds studenterna juridikföreläsningar om professionens ansvar gällande lagar och styrdokument. I anslutning till föreläsningarna genomför studenten juridiska tillämpningsövningar på kursens lärplattform. Lärandemål 2 inleds med självstudier utifrån ett interaktivt studiematerial om evidensbaserad praktik, samt exempel på olika metoder och tillvägagångssätt för uppföljning, utvärdering och individuellt utformat stöd. Vid ett seminarium diskuteras studiematerialet utifrån frågeställningar gällande brukarmedverkan och kunskapsbildning i verksamheter inom funktionshinderområdet. Under föreläsningarna som rör lärandemål 3 tar studenten del av teoretiska perspektiv på frågor rörande ålder, kön, klass och etnicitet, och det socialpedagogiska arbetet inom olika verksamheter problematiseras med fokus på betydelsen av ålder, kön, klass och etnicitet. Studenterna förbereder sig enskilt inför ett seminarium då det ovanstående diskuteras i mindre grupper. För att uppnå lärandemål 4 deltar studenten i föreläsning om grundläggande teoretiska perspektiv på organisationer och lärandet inom organisationer. Studenten genomför individuella fältstudier inom sin mentorsverksamhet. Studenterna förbereder sig inför och bearbetar fältstudierna genom att delta i grupphandledning med undervisande lärare. Enskilda studier och fältstudier diskuteras och bearbetas i mindre grupper och varje grupp sammanställer en skriftlig utvecklingsplan. Deltagande i seminarier, grupparbete och handledning är obligatoriska moment i delkursen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid

Lärandemål 1 bedöms genom en individuell salstentamen. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att göra korrekta beskrivningar av professionellas ansvar och tillämpa lagar och styrdokument på ett korrekt sätt utifrån ett etiskt förhållningssätt. Lärandemål 2 bedöms genom en individuell skriftlig uppgift där fokus för bedömningen är studentens förmåga att utifrån ett individuellt fall göra korrekta och relevanta beskrivningar av kunskapens, utvärderingens, dokumentationens och organisationens roll för den evidensbaserade praktiken. Lärandemål 3 bedöms genom individuell skriftlig uppgift där fokus för bedömningen är studentens förmåga att föra korrekta och relevanta resonemang om socialpedagogiskt arbete utifrån ålder, kön, klass och etnicitet. Lärandemålen 4 bedöms genom ett skriftligt arbete där fokus är på studenternas förmåga att individuellt ge korrekta och relevanta beskrivningar av förutsättningarna för lärande i organisationer och gemensamt tillämpa dessa kunskaper genom att beskriva hur en lärandemiljö kan utvecklas. Den gemensamma delen bedöms individuellt genom att studenterna redogör för hur gruppens arbetsprocess sett ut. Salstentamen, skriftliga uppgifter och den individuella delen av gruppuppgiften utgör underlag för bedömning. Kriterier för bedömning specifieras i studiehandledningen.

Fo¨r att bli godka¨nd pa° delkurs 1 kra¨vs betyget godka¨nt på salstentamen, det skriftliga individuella arbetet, den individuella delen av gruppuppgiften, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på salstentamen, det skriftliga individuella arbetet, den individuella delen av gruppuppgiften, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.

Ledning av grupper och grupprocesser t ex personalhandledning, brukargrupper och anhöriggrupper tränas. Särskild vikt läggs vid den egna professionsutvecklingen och förståelsen av värderingars påverkan på yrkesrollen och i bemötandet av brukaren. Genomgående i delkursen diskuteras etiska aspekter.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. diskutera värdegrunden för olika verksamheter, bemötande och attityder i det socialpedagogiska arbetet,

2. redogöra för hur samarbetet mellan personalen, brukaren och dennes anhöriga kan stärkas,

3. redogöra för och analysera grupprocessers betydelse i det professionella yrkesutövandet, samt aktivt deltaga i och leda grupper, och

4. reflektera över betydelsen av egna attityder och etiskt förhållningssätt i mötet med människor med funktionshinder.

För att uppnå lärandemålen för delkursen bedriver studenterna enskilda studier, deltar i seminarier samt vid föreläsningar. Under föreläsningarna som rör lärandemål 1 problematiseras arbetet med värdegrund för olika verksamheter, bemötande och attityder i det socialpedagogiska arbetet. Vid uppföljande seminarium diskuteras det ovanstående i mindre grupper och därefter skriver studenterna individuella arbeten. För lärandemål 2 bedrivs enskilda studier inför seminarier om frågor rörande delaktighet, samarbete och bemötande med gästföreläsare, brukare och yrkesverksamma och studenterna skriver vidare individuella arbeten. Ledning av grupper och grupprocesser enligt lärandemål 3 tränas genom att studenterna parvis genomför en praktisk övning inom en mentorsverksamhet. Genomförandet av och erfarenheterna från den praktiska övningen redovisas sedan muntligt under ett seminarium och studenten skriver en individuell uppgift om grupprocessens betydelse. Under kursens PPU-moment, lärandemål 4, läggs särskild vikt vid reflektion kring den egna professionsutvecklingen och förståelsen av värderingars påverkan på yrkesrollen och i bemötandet av brukaren. I kursens alla moment lyfts etiska aspekter kring det professionella arbetet inom funktionshinderområdet. Deltagande i seminarier samt praktisk övning är obligatoriska moment i delkursen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

Lärandemålen 1 och 2 bedöms genom individuella skriftliga uppgifter. Fokus för bedömning av lärandemål 1 är studentens förmåga att diskutera teoretiska värdegrundsperspektiv på olika metoder, bemötande och attityder i mötet med människor med funktionsnedsättning. Fokus för bedömning av lärandemål 2 är studentens teoretiska förståelse för hur professionella kan bidra till att stärka samarbetet mellan brukare, personal och anhöriga. Lärandemål 3 examineras via en muntlig redovisning, samt via en individuell skriftlig sammanställning. Fokus för bedömningen av den muntliga redovisningen är studentens praktiska insats. Bedömningen av det individuella arbetet fokuserar på studentens förmåga att med utgångspunkt i kurslitteraturen föra relevanta resonemang gällande grupprocessens betydelse för professionellt arbete. Lärandemål 4 examineras muntligt genom studentens aktiva deltagande i PPU-grupp där fokus för bedömningen i kursen är att studenten, med egna ord, visar på en förståelse för olika teoretiska perspektiv på professionellt förhållningssätt i verksamheter inom funktionshinderområdet. Skriftliga uppgifter, muntlig framställning utgör underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

Fo¨r att bli godka¨nd pa° delkurs 2 kra¨vs minst godka¨nt pa° de individuella skriftliga arbetena, den muntliga redovisningen, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på det de individuella skriftliga arbetena, godkänt på den muntliga redovisningen, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.

För att blir godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på båda delkurserna. Fo¨r att erha°lla betyget va¨l godka¨nd pa° hela kursen kra¨vs väl godkänt på båda delkurserna.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat

Deltagarna skall efter avslutad kurs kunna

1. diskutera professionens ansvar avseende gällande lagar och styrdokument utifrån ett etiskt förhållningssätt,

2. redogöra för aktuell forskning kring evidensbaserad praktik,

3. diskutera värdegrunden för olika metoder, bemötande och attityder i det socialpedagogiska arbetet,

4. redogöra för hur samarbetet mellan personalen, brukaren och dennes anhöriga kan stärkas,

5. diskutera betydelsen av ålder, genus och etnicitet i det professionella socialpedagogiska arbetet,

6. beskriva hur en verksamhets lärandemiljö kan utvecklas,

7. aktivt deltaga i och leda grupper, och

8. reflektera över betydelsen av egna attityder och etiskt förhållningssätt i mötet med människor med funktionshinder.

Det pedagogiska arbetet bygger huvudsakligen på studentaktiva arbetsformer. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, enskilda arbeten, grupparbeten, metodövningar och rollspel. Studenten utför vissa uppgifter i samråd med studentens mentor och undervisande lärare.

Lärandemål 1 och 8 examineras genom aktivt deltagande i workshops. Lärandemålen 2, 3, 4 och 5 bedöms genom enskild skriftlig uppgift. Lärandemålen 6 bedöms genom en skriftlig utvecklingsplan som genomförs gruppvis. Lärandemål 7 examineras via gruppuppgift och ett rollspel.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Barron K, (2004) ”Vem är jag? Utvecklingsstörda kvinnor (re) konstruerar sin identitet”. I Barron K. (red) Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur s. 121-151.

Barron K, (2002) ”Who am I? Women with learning difficulties (re)constructing their self-identity”, Scandinavian Journal of Disability Research, 4 (1), 58-79. 12 s.

Ellström P-E, Hultman G, (2004) (Red.) Lärande och förändring i organisationer: om pedagogik i arbetslivet. Lund, Studentlitteratur. 332 s.

Gunnarsson E, & Szebehely M, (senaste upplagan) (Red) Genus i omsorgens vardag. Stockholm, Gothia. 160 s.

Larsson M, Larsson G L, (senaste upplagan) LSS – 201X. Helsingborg, Komlitt AB. 100 s.

Mattsson T, (2015) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö, Gleerups. 23 s.

Staaf A, Andersson L, (senaste upplagan) Socialtjänstlagen – 201X. Helsingborg, Komlitt. AB. 200 s.

Svanevie K, (2013) Socialt arbete som evidensbaserad praktik. Lund, Studentlitteratur 191 s.

Svensson K., Johnsson E, Laanemets L, (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete, Stockholm, Natur & Kultur 255 s.

SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling. 4s.

SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om Lex Sarah. 5 s.

Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial.

Gjems L, (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund, Studentlitteratur. 152 s.

Granér, R. & Granér, S. (2016). Personalgruppens psykologi. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

van Hooren R H, Widdershoven G A, van der Bruggen H, van den Borne H W, Curfs, L M, (2005) ”Values in the care for young persons with Prader-Willi syndrome: creating a meaningful life together”, Child: Care, Health and Development, 31 (3), 309-319. 11 s.

Larsson S, & Nohrstedt L, (2012) Samverkan – anhöriga och personal i LSS-verksamhet. Helsingborg, Komlitt. 86s.

Svensson K, Johnsson E,Laanemets L, (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete, Stockholm, Natur & kultur. 255 s

Szücs S, Andersson Bäck M, (2015) ”Ledarskap inom människobehandlande organisationer” I: Johansson S, Dellgran P, Höjer S, (Red) Människobehandlande organisationer. Stockholm, Natur & Kultur. 19s

Thorsén H, (senaste upplagan) Människosyn och etik. Stockholm, Remus förlag. 165 s.

Tillkommer vetenskapliga rapporter, artiklar och annat utbildningsmaterial.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Återkopplingen görs skriftligt på kursens hemsida eller muntligt under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgänglig på kursens hemsida. Kursvärderingarna är obligatoriska.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska

studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.