Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig kunskaper om de sociala utmaningar under livsförloppet som personer med grava funktionsnedsättningar kan möta.

Centralt i kursen är hur en funktionsnedsättning påverkar en persons livsvillkor genom livsförloppets olika perioder från barndom till ålderdom. Studenten fördjupar sig i hur vanliga sociala problem kan uppstå som följd av eller försvåras av en funktionsnedsättning. Exempel som tas upp på risker under livsförloppet är utanförskap, missbruk, sexuellt utnyttjande; arbetslivsproblematik, föräldraskap och försörjning. Aspekter som rör skillnader mellan pojkar/flickor och män/kvinnor belyses utifrån ett livsförloppsperspektiv. Studenten får ta del av livsberättelser nedtecknade eller berättade av personer med erfarenhet av att leva med funktionshinder för att på så sätt få en helhetsbild av den upplevda situationen. Ett övergripande perspektiv är att belysa hinder och möjligheter för att leva ett gott liv med en funktionsnedsättning i det moderna samhället.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva särskilda uppväxtvillkor för barn med funktionsnedsättning och familjens situation,

2. exemplifiera särskilda svårigheter och risker för sociala problem under ungdomstiden för personer med en funktionsnedsättning,

3. reflektera över olika attityder och uppfattningar om sexualitet och familjebildning för unga med funktionsnedsättning.

4. beskriva centrala faktorer med betydelse för individens möjlighet till meningsfull sysselsättning och försörjning,

5. reflektera över på vilket sätt samhället uppmärksammar hur det är att åldras med funktionshinder och vilket stöd som då behövs,

6. exemplifiera hur omgivningsfaktorer kan hindra eller underlätta för att skapa jämlika levnadsvillkor för personer med funktionshinder,

7. reflektera kring några särskilt avgörande frågor i olika livsperioder med betydelse för god livskvalitet när man lever med en funktionsnedsättning, och

8. reflektera över studieteknik samt kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna studieerfarenheter.

Arbetsformerna utgår från både Campusförlagda föreläsningar och nätbaserade föreläsningar med därtill kopplade obligatoriska seminarier eller work-shops. Arbetsformerna bygger på studentaktivt lärande enskilt och i grupp. Inbjudna gästföreläsare deltar i seminarier med studenterna. Lärandemål 8 stöds genom reflektionsuppgifter och aktiv deltagande (obligatoriskt) vid reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU) där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner.

Lärandemål 1 till 6 examineras genom enskilda skriftliga examinationsuppgifter. Lärandemål 7 examineras genom en gruppuppgift med en enskild skriftlig del. Studenterna väljer i samråd med kursansvarig sitt ämne med anknytning till detta lärandemål som de fördjupar sig i under kursens gång. I examinationen av gruppuppgiften ingår att studenterna presenterar denna muntligen och skriftligen vid ett obligatoriskt seminarium inför klassen. Lärandemål 8 examineras genom aktivt deltagande vid reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU).

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphör eller genomgår större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Barnes C, Mercer G, (2000) Granskning av den sociala handikappmodellen. I: Tideman M (Red.) Handikapp: synsätt, principer, perspektiv. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur. 25 s.

Björck-Åkesson E, Granlund M, (2004) Delaktighet – ett centralt begrepp i WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I: Gustavsson A, (Red.), Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur. 20 s.

Blomgren F, Wanker M (2010) Annorlunda syskon: [syskon med funktionshinder]. Västerås: Ica. 104 s.

Fors S, (2010) Blood on the tracks: life-course perspectives on health inequalities in later life. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2010. 67 s.

Furenhed R, (2011) Livet och frågorna. I: Söderman L, Antonson S, (Red.) Nya Omsorgsboken. 5., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 8 s.

Fäldth F, Krantz O, (2014) Åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar: en litteraturöversikt. Malmö: Stadskontoret, Malmö stad. 113 s.

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2007. 25 s.

Gustavsson Holmström M, (2002) Föräldrar med funktionshinder: om barn, föräldraskap och familjeliv. Stockholm: Carlsson. 280 s.

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning (2012) Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 20 s.

Jeppsson-Grassman E, (Red.) (2008) Att åldras med funktionshinder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Löfgren-Mårtenson L, (2010) ”Får jag lov?” [Elektronisk resurs]: om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur: 233 s.

Möller A, Nyman E, (2003) Barn, familj och funktionshinder: utveckling och habilitering. 1. uppl., Stockholm: Liber. 17 s.

Nohrstedt L, (2011) Vägen blir till medan vi går – att få och leva med barn med funktionsnedsättning. I: Söderman L, Antonson S, (Red.) Nya Omsorgsboken. 5., [helt omarb., nya] uppl. Malmö: Liber. 16 s.

Olsson MB, Hwang CP, (2008) Socioeconomic and psychological variables as risk and protective factors for parental well-being in families of children with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 52(12), 1102-1113.

Olsson MB, Hwang CP, (2006) Well-being, involvement in paid work and division of child-care in parents of children with intellectual disabilities in Sweden. Journal of Intellectual Disability Research, 50(12), 963-969.

Shier H, (2001) Pathways to participation: Openings, opportunities and obligations. A new model for enhancing children’s participation in decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the rights of the child. Children & Society, 15, 107-117.

Sverige. FunkA-utredningen (2012) Sänkta trösklar – högt i tak: arbete, utveckling, trygghet: betänkande. Stockholm: Offentliga Förlaget. 90 s.

Tøssebro J, Kittelsaa A, (Red.) (2004) Exploring the living conditions of disabled people. Lund: Studentlitteratur. 25 s.

Tillkommer självbiografiska berättelser samt referenslitteratur.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. Sammanställningen presenteras på kursens hemsida och återkoppling sker under lektionstid. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.