Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper om psykologiska, socialpsykologiska och etiska perspektiv inom funktionshinderområdet.

Kursen består av två delkurser:

Delkursen inleds med orientering om psykologiska och socialpsykologiska begrepp och perspektiv som har betydelse för förståelsen av mellanmänskliga möten vilka involverar personer med funktionsnedsättningar. Särskild vikt läggs vid kunskaper om grupprocesser.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande psykologiska, gruppsykologiska och socialpsykologiska begrepp och perspektiv,

2. använda grundläggande psykologiska, gruppsykologiska och socialpsykologiska begrepp och perspektiv i analysen av mellanmänskliga möten vilka involverar personer med funktionsnedsättningar, och

3. reflektera över gruppsykologiska processers betydelse i studiesituationen.

För att uppnå lärandemål 1-3 för delkursen deltar studenten i undervisning i form av föreläsningar, enskilda studier, diskussioner och övningar vid obligatoriska seminarier, samt en avslutande enskild skriftlig uppgift. Vid föreläsningarna inhämtar studenten kunskap om psykologiska och socialpsykologiska teorier samt teorier om gruppsykologiska processer. Studenten behandlar även de psykologiska och socialpsykologiska teorierna vid två obligatoriska seminarier. Under dessa seminarier sker en formativ bedömning av studenternas kunskaper avseende psykologiska, gruppsykologiska och socialpsykologiska begrepp och perspektiv. För att uppnå lärandemål 1 och 3 genomför dessutom studenten en gruppuppgift och skriver en grupprapport rörande grupprocessers betydelse, vilka blir underlag för ett tredje obligatoriskt seminarium. Då deltagande i grupparbetet och seminarierna bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Vid den avslutande enskilda skriftliga uppgiften sker en individuell bedömning av om studenten uppnått lärandemål 1-2. Fokus för bedömningen ligger på att kunna redogöra för grundläggande psykologiska, gruppsykologiska och socialpsykologiska begrepp och perspektiv, samt kunna använda dessa för att analysera mellanmänskliga möten vilka involverar personer med funktionsnedsättningar. Det sker en summativ bedömning av lärandemål 3 vid det tredje obligatoriska seminariet, där fokus för bedömningen är den enskilda studentens förståelse för gruppsykologiska processers betydelse i studiesituationen och hur detta kan beskrivas med stöd av gruppsykologiska begrepp. De tre seminarierna och den enskilda skriftliga uppgiften utgör sammantaget underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

För att bli godkänd på delkurs 1 krävs betyget godkänt på det enskilda skriftliga uppgiften, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på det skriftliga individuella arbetet, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.

Grundläggande etiska teorier, frågeställningar och dilemman inom vård och omsorg diskuteras utifrån både brukar- och personalperspektiv. Yrkesrollens utmaningar belyses i förhållande till brukarmedverkan och anhörigstöd. Kunskaper om betydelsen av etnicitet ges särskilt utrymme. Tonvikt läggs på studentens utvecklande av ett självreflekterande och empatiskt förhållningssätt genom att de reflekterar över sin egen lärandeprocess.

Efter genomgången delkurs skall studenten kunna

1. redogöra för grundläggande etiska teorier och frågeställningar,

2. kritiskt granska egna och andras attityder och förhållningssätt till funktionsnedsättningar,

3. diskutera betydelsen av etnicitet i arbetet med personer med funktionsnedsättningar,

4. reflektera över betydelsen av makt och etik i mötet med brukare och anhöriga, samt vad detta betyder för förhållningssätt och bemötande, och

5. reflektera över och tillämpa olika metoder för att arbeta med attityder, värderingar och etiska frågeställningar.

För att uppnå lärandemål 1-4 bedrivs undervisning i form av föreläsningar, enskilda studier, gruppuppgifter, diskussioner och övningar vid obligatoriska seminarier samt avslutande enskild skriftlig uppgift . Vid föreläsningarna inhämtar studenten kunskap om etiska teorier och frågeställningar, betydelsen av etnicitet i arbetet med personer med funktionsnedsättningar, samt betydelsen av makt, etik och attityder i mötet med brukare och anhöriga. Lärandemål 1-4 uppnås genom aktivt deltagande vid de obligatoriska seminarierna där studenten behandlar de frågeställningar som tagits upp vid föreläsningarna, samt vad dessa betyder för egna och andras attityder, förhållningssätt och bemötande. Under seminarierna sker en formativ bedömning av studentens kunskaper avseende betydelsen av etnicitet, makt och etik i arbetet med personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga, samt betydelsen av egna och andras attityder, förhållningssätt och bemötande. Då deltagande i seminarierna bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska. Lärandemål 5 stöds genom föreläsningar och aktiv medverkan i PPU-grupp (obligatoriskt) där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner.

Vid den avslutande enskilda skriftliga uppgiften sker en individuell bedömning av om studenten uppnått lärandemål 1-4. Fokus för bedömningen ligger på att kunna redogöra för grundläggande etiska teorier och frågeställningar, kritiskt granska andras och egna attityder, och förhållningssätt till funktionsnedsättningar, diskutera betydelsen av etnicitet i arbetet med personer med funktionsnedsättningar, och reflektera över betydelsen av makt och etik i mötet med brukare och anhöriga, samt vad detta betyder för förhållningssätt och bemötande. Lärandemål 5 examineras individuellt genom att studenten deltar aktivt i reflektionsgrupper för Personlig och Professionell Utveckling (PPU). Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna reflektera över kognitiva och emotionella komponenter i lärandeprocesser och koppla dessa till egna arbets- och studieerfarenheter.

Seminarierna, den enskildaskriftligauppgiften, samt aktivt deltagande vid moment kopplade till PPU, utgör sammantaget underlag för bedömningen. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget godkänt på den enskilda skriftliga uppgiften, samt aktivt deltagande vid kursens samtliga obligatoriska moment. För att bli väl godkänd på delkursen krävs betyget väl godkänt på den enskilda skriftliga uppgiften, samt aktivt deltagande vid kursens samtliga obligatoriska moment.

För att erhålla betyget godkänt på hela kursen krävs minst godkänt på båda delkurserna. För att erhålla betyget väl godkänd på hela kursen krävs väl godkänt på båda delkurserna.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Cahill Spencer E, & Eggleston R, (1994) “Managing Emotions in Public: The Case of Wheelchair Users”. Social Psychology Quarterly, 57(4), 300 –312. 13 s.

Douglas M, (1997) Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu. Nora: Nya Doxa. 240 s.

Egard H, (2011) Personlig assistans i praktiken. Beredskap, initiativ och vänskaplighet. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet, 67- 82, 177-188. 27 s.

Goffman E, (1991) Asylums: essays on the social situation of mental patients and other inmates. Harmondsworth: Penguin, s. 336.

Granström K, (2006) Dynamik i arbetsgrupper om grupprocesser i arbetslivet Lund Studentlitteratur. 7-133. 125 s.

Havnesköld L, Risholm Mothander P, (2009) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber. ca 100 s.

Johansson T, Lalander P, (2013) Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber.180 s.

Ryan S, & Räisänen U, (2008). “It’s like you are just a spectator in this thing” Experiencing social life the ‘aspie’ way. Emotion, Space and Society, 1(2) 135-143.

Bie K, (2009) Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups. 96 s.

Henriksen J-O, Vetlesen A J, (2013) Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur. 250 s.

Kamali M, (2002) Kulturkompetens i socialt arbete: om socialarbetarens och klientens kulturella bakgrund. Stockholm: Carlsson. 168 s.

Lewin B, (2011) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. Lund: Studentlitteratur. 136 s.

Rachels J, Rachels S, (2010) Rätt och fel: introduktion till moralfilosofi. Lund: Studentlitteratur. 231 s.

Skau G M, (2007) Mellan makt och hjälp: om det flertydliga förhållandet mellan klient och hjälpare. Stockholm: Liber. 146 s.

Socialstyrelsen, Lex Sarah. www.socialstyrelsen.se/lexsarah

Socialstyrelsen, Etik i socialtjänsten. www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjansten.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.