Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenten inhämtar grundläggande kunskaper om medicinska aspekter av funktionsnedsättningar för att förstå personliga och sociala följder av dessa samt möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet.

Kursen består av två delkurser:

Under delkursen ges en introduktion till programmet socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet, huvudområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och socialpedagogik. Vidare inrymmer delkursen en medicinsk orientering om de vanligaste fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar som uppkommit genom långvarig sjukdom eller skador som är medfödda eller förvärvade. Innehållet fokuserar på omfattande och varaktiga nedsättningar som innebär att personen är i behov av omsorg/vård, stöd och service från samhället. Medicinska, personliga och sociala konsekvenser för viktiga livsområden som följd av funktionsnedsättning diskuteras och flerfunktionsnedsättningar och samsjuklighet belyses.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. beskriva fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar,

2. beskriva medicinska och sociala följder av funktionsnedsättningar, 3. redogöra för samspelet mellan medicinska och sociala aspekter vid funktionsnedsättning och betydelsen för individen, och

4. beskriva huvudområdets flervetenskapliga karaktär.

För att uppnå lärandemålen för delkursen bedriver studenten enskilda studier och deltar i föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna och seminarierna som rör lärandemål 1-3 är inriktade på de olika typerna av funktionsnedsättning (fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella). Under föreläsningarna för studenten dialog med lärare och forskare inom socialt arbete och handikapp- och rehabiliteringsvetenskap samt företrädare för verksamheter och intresseorganisationer inom funktionshinderområdet om olika typer av funktionsnedsättningar, de medicinska och sociala följderna för individen, samsjuklighet samt flerfunktionsnedsättning. Inför seminarierna kring de olika typerna av funktionsnedsättning förbereder studenten en översiktlig skriftlig sammanställning över diagnos, funktionsnedsättningar, medicinska och sociala konsekvenser samt tar del av livsberättelser och andra beskrivningar i skönlitteratur, filmer eller liknande. På seminariet presenteras och diskuteras de skriftliga sammanställningar i mindre grupper med utgångspunkt i livsberättelserna eller andra beskrivningar. Utifrån dessa diskussioner sker en formativ bedömning av studenternas kunskaper avseende vad som orsakar och karaktäriserar olika typer av funktionsnedsättningar och vilka medicinska och sociala följder funktionsnedsättningen kan få för individen. Vid föreläsningarna som rör lärandemål 4 erbjuds studenten information och kunskap om programutbildningen innehåll och utformning och vidare för de dialog med lärare och forskare kring huvudområdet handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och funktionshinderforskningens flervetenskapliga karaktär. Då deltagande på seminarier bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Vid den avslutande salstentamen sker en bedömning av om studenterna uppnått lärandemål 1-4. Fokus för bedömningen ligger på studentens förmåga att korrekt beskriva olika typer av funktionsnedsättningar, skilja dem åt och föra relevanta och korrekta resonemang avseende samspelet mellan medicinska och sociala konsekvenser av olika funktionsnedsättningar för individen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid. Kriterier för bedömning specificeras i studiehandledningen.

För godkänt på delkurs 1 krävs betyget godkänt på salstentamen, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För väl godkänt på delkurs 1 krävs väl godkänt på salstentamen, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.

I delkursen presenteras och diskuteras möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet vid fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare beskrivs och exemplifieras tvärprofessionella insatser i form av behandling, habilitering och rehabilitering samt stöd och service i vardagslivet för personer med fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. I beskrivningen ges exempel på framtida arbete efter programutbildningen och studenterna diskuterar sitt val av utbildning under momentet kring personlig och professionell utveckling (PPU). Därutöver ingår en introduktion till informationssökning, källkritik och samt akademiskt skrivande under delkursen.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för och diskutera kring hinder och möjligheter för aktivitet och delaktighet för personer med olika typer av funktionsnedsättningar,

2. beskriva professionella aktörers insatser och samverkan i samband med individens behandling, habilitering och rehabilitering,

3. tillämpa grundläggande informationskompetens och källkritik, 4. utarbeta en sammanhållen akademisk text och tillämpa grunderna i akademiskt skrivande, och

5. diskutera egna studieerfarenheter och val av utbildning.

För att uppnå lärandemål 1-4 bedriver studenten enskilda studier, deltar i föreläsningar och workshops. Vidare skriver studenten ett individuellt arbete om aktivitet, delaktighet och professionella insatser vid funktionsnedsättning som presenteras skriftligt och muntligt. Föreläsare är lärare och forskare inom handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och företrädare för verksamheter eller intresseorganisationer inom funktionshinderområdet. Vid föreläsningarna som rör lärandemål 1-2 för studenten dialog med föreläsaren kring tvärprofessionella insatser i form av behandling, habilitering och rehabilitering samt stöd och service i vardagslivet för personer med fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. Vid föreläsningarna som rör lärandemål 4 presenteras grunderna för akademiskt skrivande och studenten deltar aktivt genom att ställa frågor utifrån sitt individuella arbete. För att uppnå lärandemål 4 förbereder sig studenten inför informationssökningen. Vidare deltar studenten i workshop med bibliotekarier om informationssökning och källkritik och söker och studerar litteratur till sina individuella arbeten. Inför handledningen förbereder studenten sig genom att skriva en text och formulera frågor. Inför seminariet förbereder studenten en muntlig presentation av arbetet. För att uppnå lärandemål 5 deltar studenten i reflektionsgrupper för PPU. Vid handledningstillfällena för det individuella arbetet sker en formativ bedömning av studentens kunskaper avseende möjlighet och hinder för aktivitet och delaktighet, professionella insatser vid olika typer av funktionsnedsättningar samt kunskaper om informationssökning, källkritik och akademiskt skrivande. Då deltagande i seminarier, workshops och handledning bedöms vara en förutsättning för att uppnå lärandemålen är dessa läraktiviteter obligatoriska.

Bedömningen av om studenten uppnått lärandemål 1-4 sker i form av ett skriftligt individuellt arbete som redovisas i tvärgrupper. Fokus för bedömningen är att författa en sammanhållen akademisk text där studenten för ett resonemang och gör relevanta och korrekta beskrivningar av hinder och möjligheter för aktivitet och delaktighet samt professionella insatser vid funktionsnedsättning med utgångspunkt i tillförlitlig litteratur. Bedömning av lärandemål 5 sker genom att studenten deltar aktivt i reflektionsgrupper för PPU. Fokus för bedömningen är studentens aktivitet i samtal om tidigare studieerfarenheter samt bakgrunden till val av utbildning. Det individuella arbetet och redovisning och diskussion under seminarier och aktivt deltagande vid reflektionsgrupper för PPU utgör sammantaget underlag för bedömningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

För att bli godkänd på delkurs 2 krävs betyget godkänt på det skriftliga individuella arbetet, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För betyget väl godkänt krävs väl godkänt på det skriftliga individuella arbetet, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment.

För att blir godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på båda delkurserna. För att erhålla betyget väl godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på delkurs 2 och väl godkänt på delkurs 1.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma delkurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

Brunt D, Hansson L, (Red.) (2014) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. 2., [rev.] uppl. Lund, Studentlitteratur.20 sidor.

Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet: en bok om hörselskada och kommunikation. Örebro, Läromedia. 60 sidor.

Dag M, (2004) Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden: om barriärer, sociala relationer och livsvillkor. Licentiatavhandling Örebro Univ. 100 sidor

Folkhälsomyndigheten, (2015) En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011- 2016. Delrapportering av regeringsuppdrag; Dnr 599/2014. 58 sidor

Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Diss. Göteborg, Göteborgs universitet. 75 sidor

Hejlskov Elvén B, (2009) Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. 1. uppl. Lund, Studentlitteratur. 84 sidor.

Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund, Studentlitteratur. 100 sidor.

Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund, Studentlitteratur. 147 sidor.

Möller A, Nyman E, (2003) Barn, familj och funktionshinder: utveckling och habilitering. 1. uppl. Stockholm: Liber. 90 sidor.

Svensson Höstfält S, Söderman L, (2012) Ohälsa hos personer med utvecklingsstörning. Stockholm, Gothia Förlag AB. 142 sidor.

Söder M, (red) (2005) Forskning om funktionshinder problem, utmaningar, möjligheter. Lund, Studentlitteratur. 35 sidor.

Söder M, (2013) “Swedish social disability research: a short version of a long story" Scandinavian Journal of Disability Research. 15, 18 sidor.

Söderman L, Antonson S, (Red.) (2011) Nya omsorgsboken. 5., [helt omarb., nya] uppl. Malmö, Liber. 85 sidor.

Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med skönlitteratur och filmer.

Brunt D, Hansson L, (Red.) (2014) Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. 2., [rev.] uppl. Lund, Studentlitteratur. 150 sidor.

Dammert R, (2013) Funktionshinder - vad är det? Om olika skador, sjukdomar och funktionsnedsättningar som till följd av brister i samhället leder till funktionshinder. 11., [rev.] uppl. Stockholm, Norstedts juridik. 20 sidor.

Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund, Studentlitteratur. 100 sidor.

Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 60 sidor.

Levi R, & Hultling C, (2011). Spinalishandboken: ny kraft för skadad ryggmärg. 1. uppl. Stockholm, Gothia. 20 sidor.

Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund, Studentlitteratur. 88 sidor.

Möller A, Nyman E, (2003) Barn, familj och funktionshinder: utveckling och habilitering. 1. uppl. Stockholm, Liber. 38 sidor.

Möller K, (2005) ICF - om hälsa, miljö och funktionshinder. Finspång, Mo gård. Hela boken 80 sidor.

Socialstyrelsen (2012) Rehabilitering för vuxna med syn eller hörselnedsättning. Landstingets habiliterings- och rehabiliteringsinsatser 100 sidor.

Söderman L, Antonson S, (Red.) (2011) Nya omsorgsboken. 5., [helt omarb., nya] uppl. Malmö, Liber 72 sidor.

Tillkommer litteratur till individuellt arbete.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva kursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna under början av nästkommande kurs. Minnesanteckningar från återkopplingen görs tillgängliga för kursens studenter samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.