Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med tonvikt på hur villkoren för det sociala arbetet kan förstås, förklaras och analyseras från olika teoretiska perspektiv, samt vilken betydelse dessa villkor har för det sociala arbetets organisering utifrån såväl strukturella som individuella perspektiv.

I kursen behandlas och diskuteras det samtida sociala arbetets villkor, både utifrån socialarbetarna och för de människor som är i behov av stöd och hjälp från det sociala arbetet. Fokus ligger på att skapa en analytisk och problematiserande förståelse för det rådande sociala arbetets villkor inom ramen för arbetet med olika grupper och på olika samhällsarenor. Utgångspunkten är en bred definition av socialt arbete som både inkluderar arbetet inom myndigheter och inom frivilligsektorn. Vidare behandlar kursen olika sätt att organisera det sociala arbetet på, vilket diskuteras i relation till det sociala arbetets villkor. Faktorer som klass, etnicitet, kön, ålder och funktionsnedsättning analyseras för att förstå förutsättningar för organisering och effekter av samtida villkor.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. identifiera relationerna mellan globala, nationella och lokala samhällsprocesser när det gäller det sociala arbetets villkor och förutsättningar för att bedriva ett socialt arbete,

2. reflektera över och tillämpa olika teoretiska perspektiv på det sociala arbetets villkor,

3.värdera vilka konsekvenser olika villkor får för utövandet och organiseringen av socialt arbete,

4. analysera maktrelationer, med fokus på faktorer som kön, klass, ålder och etnicitet, och deras betydelse för villkor och organisering,

5. analysera och bedöma olika former av social organisering kritiskt och systematiskt, och

6. argumentera för hur socialarbetare kan använda kunskap som utvecklas genom social organisering i dialog med olika grupper relevant för socialt arbete.

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer, enskilt och i grupp, och innefattar föreläsningar, seminarier, övningsuppgifter samt muntliga och skriftliga redovisningar. Undervisningen av lärandemål 1–4 sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. För uppnående av lärandemål 1–4 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar varefter studenten bearbetar detta på egen hand och i grupp för att under obligatoriska seminarier diskutera individuella skriftliga inlämningsuppgifter på kursinnehållet. För lärandemål 5-6 sker undervisningen i form av föreläsningar, seminarier och arbete med ett enskilt projektarbete. För uppnående av lärandemål 5-6 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar och seminarier varefter studenten skriver och presenterar ett enskilt projektarbete.

Lärandemål 1–4 examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter som presenteras muntligt vid obligatoriska seminarier. Mer specifikt examineras studentens förmåga att identifiera relationerna mellan globala, nationella och lokala samhällsprocesser för det sociala arbetets villkor och förutsättningar att bedriva socialt arbete. Den studerande ska dessutom kunna integrera olika teoretiska perspektiv, samt värdera konsekvenser för utövandet och dess organisering av socialt arbete. Studenten ska kunna analysera maktrelationer med fokus på kön, klass, ålder och etnicitet. Aktivt deltagande krävs i form av analys och reflektion av egna och andras presentationer vid seminarietillfällena.

Lärandemål 5-6 examineras genom ett individuellt projektarbete som presenteras i form av ett paper och en muntlig presentation vid ett seminarium. Bedömning av lärandemål 5-6 sker utifrån studentens förmåga att kritiskt och systematiskt analysera, bedöma och hantera olika former av social organisering, dessutom bedöms i projektarbetet och vid seminariet studentens förmåga att argumentera för hur socialarbetare kan använda kunskaper som utvecklats genom social organisering i dialog med olika grupper relevanta för socialt arbete. Aktivt deltagande krävs vid seminarietillfället i form av diskussion och reflektion av eget och andras projektarbeten.

Vid bedömningen av lärandemål 1-4 samt lärandemål 5-6 läggs vikt vid studentens förmåga att kritiskt och systematisk integrera aktuell forskning, samt analysera relevanta begrepp och teorier. Betygsavgörande är även hur studenten redogör för sina slutsatser med stöd av aktuell forskning.

De individuella uppgifterna vägs samman och är avgörande för det slutliga betyget på kursen. Vid bedömningen läggs generellt vikt vid studentens förmåga till teoretisk förståelse, självständigt tänkande samt förmåga att koppla sina resonemang till relevanta begrepp och teorier. Vid obligatoriska seminarier och redovisningstillfällen ges formativ återkoppling till deltagarna och aktivt deltagande krävs för att bli godkänd på kursen. Bedömningskriterier för examinationen finns i studiehandledningen.

För betyget Godkänd på kursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, obligatoriska seminarier och projektarbete. För betyget Väl Godkänd på kursen krävs bedömningen godkänt på alla inlämningsuppgifter, obligatoriska seminarier samt bedömningen Väl Godkänd på projektarbete.

Eventuell frånvaro i obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator, genom skriftliga inlämningsuppgifter.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Blok W, (2012) Core social work. [electronic resource]: international theory, values and practice. London; Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers (189s).

Cuadra C, (2021) Positioning social work in relation to disasters: A social notion running along a continuum. I Aronsson-Storrier M, Dahlberg R (red.) Defining disasters. Disciplines and Domains. Cheltenham: Edward Elgar Publishing. (20 sidor)

Dahlstedt M, Lalander P, (2018) Ett manifest för socialt arbete. Lund: Studentlitteratur (200s).

Elliot D, (2010) A Social Development model for Infusing Disaster Planning, Management, and Response in the Social Work Curriculum. In: Gillespie och Danso (red.). Disaster Concepts and Issues. A guide for Social Work Education and Practice. Council on Social Work Education. (21s) e-bok

Eriksson E, (2015) Brukarinflytande som fenomen och praktik. Lund Dissertations in Social Work 47. Socialhögskolan Lunds universitet. 280 sidor

Eriksson E, (2019) Den egna erfarenhetens marknad. Om brukarinflytande och kommodifieringen av individers erfarenheter av psykisk ohälsa. Sociologisk Forskning, 56 (2), sid 85–109.

Eydal GB, Ómarsdóttir I L, Hvinden B, Cuadra C B, Rapeli M, Salonen T, (2016) Local Social Services in Nordic countries in Times of Disasters. Report for the Nordic Council of Ministers. Kapitel 2 och 7 ( 39 s.)

Hardwick L, Smith R S, Worsley A, (2016) Innovations in social work research: using methods creatively. London: Jessica Kingsley Publishers (valda delar ca 100s)

Harrysson L, O'Brien M, (Eds.) (2007) Social welfare, Social exclusion, A life course frame. Lund: Värpinge Ord & Text. (200s).

Nordling V, (2017) Destablishing citizenship practices? Social work and undocumented migrants in Sweden. Lund: Lund University (349s)

Rauhut D, (2006/2012) Den besvärliga fattigdomen. Lund: Studentlitteratur (131s)

Sernhede O, Rosales R L, Söderman J, (2019) 'När betongen rätar sin rygg'. Ortenrörelsen och folkbildningens renässans. Göteborg: Daidalos. (262 s).

Sixtensson J, (2018) Härifrån till framtiden: om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv. Malmö : Malmö Universitet. Fakulteten för hälsa och samhälle. (194 s).

Zakour M, (2010) "Vulnerability and Risk Assessment: Building Community Resilience" In: Gillespie och Danso (red.) Disaster Concepts and Issues. A guide for Social Work Education and Practice. Council on Social Work Education.(20 sidor)

Övrig litteratur väljs i samråd med examinator.

Kursansvarig lärare ansvarar för att två kursvärderingar genomförs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva kursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.