Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetodik med särskild tonvikt på ett analytiskt och problematiserande förhållningssätt.

I kursen diskuteras samhällsvetenskapliga metoder och begrepp. En genomgång görs av forskningsprocessens olika delar, såsom problemformulering, syfte och frågeställningar, metod och urval, samt olika metoder för datainsamling och analys. Forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig forskning diskuteras.

Efter avslutad delkurs skall studenten kunna

1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet,

2. beskriva centrala delar i forskningsprocessen

3. identifiera relationer mellan problemformulering, frågeställning och val av metodologiskt angreppssätt

4. redogöra för centrala kvalitativa och kvantitativa metoder samt dess tillämpning

5. söka, analysera, och kritiskt värdera olika typer av källor, och

6. redogöra för gällande etiska riktlinjer i forskningsprocessen.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar samt praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål presenteras först kursinnehållet vid föreläsningar för att bidra med en överblick av varje specifikt moment i kursen. I direkt anslutning till respektive föreläsning ges ett antal arbetsseminarier där studenten genomför praktiska övningar såväl individuellt som i grupp. Lärandemålen behandlas därefter i seminarieform då studenten individuellt har förberett ett paper som presenteras och diskuteras gruppvis. Studenten ansvarar för att skriftligt material finns tillgängligt via kursens hemsida inför seminarium.

Lärandemålen examineras genom individuella skriftliga paper, vilka utgör underlag för bedömningen. Fokus i bedömningen ligger på studentens förmåga att, med utgångspunkt i ett givet problem, presentera två metodologiska forskningsdesigner, en kvalitativt orienterad och en kvantitativt orienterad. I examinationsuppgiften bedöms även studentens vetenskapliga skrivande. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel.

Aspers P, (2007, 2011) Etnografiska metoder. Malmö: Liber. ca 250 s.

Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. ca 500 s.

Gudmundsson P, (2012) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle. 16 s.

Thurén T, (2013) Källkritik. Malmö: Liber. ca 200 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 100 s.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.