Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om socialpolitiska begrepp och teorier om arbete, försörjning och välfärd, av relevans för det sociala arbetet som kunskaps- och praxisområde.

I kursen behandlas socialpolitikens och välfärdsstatens framväxt och moderna utformning, funktionssätt och fördelningsmässiga utfall. Socialpolitiska problem som marginalisering, utanförskap och försörjningssvårigheter diskuteras med utgångspunkt från begreppen kön, etnicitet och klass. Socialpolitikens utveckling och dess relation till den politiska och ekonomiska utvecklingen analyseras med specifik utgångspunkt i arbetsmarknad, försörjning och produktion samt fördelning av social service och socialförsäkringar. Slutligen diskuteras de framtida utmaningar som den svenska socialpolitiken står inför, som globalisering, privatisering, och den tredje sektorns roll med särskild tonvikt lagd på konsekvenserna för det sociala arbetet.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

1. beskriva den svenska socialpolitikens framväxt och dess nuvarande organisation med hjälp av socialvetenskaplig teori relevant för socialt arbete,

2. redogöra för den historiska utvecklingen och de nuvarande förändringarna avseende individers och samhällsgruppers möjlighet till försörjning genom arbetsmarknaden och socialpolitiska försörjningssystem, och

3. beskriva konsekvenserna av de utmaningar som den svenska socialpolitiska modellen står inför i en globaliserad värld.

Samtliga lärandemål genomgås med studentaktiva former som innefattar föreläsningar och gruppdiskussioner. Ett viktigt inslag i kursen är att studenten håller sig á jour med den aktuella debatten i frågor av relevans för kursens innehåll, som underlag för diskussioner på föreläsningarna.

Kursens lärandemål 1, 2 och 3 examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Fokus vid bedömningen av studentens prestationer ligger på förmågan att tillämpa ett samhällsvetenskapligt tillvägagångssätt vid tolkning av samt redogörelser för relevanta socialpolitiska förhållanden och principer. För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på den individuella skriftliga uppgiften. För väl godkänt betyg på delkursen krävs väl godkänt resultat på den individuella skriftliga uppgiften.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen sker enligt de tider som anges i schemat.

Ankarloo, D (2004) Den svenska modellen och globaliseringen. En översikt. I Magnússon, F & Plantin, L (red) Mångfald och förändring i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. s 123-142. 19 s.

Bergmark, Å & Fritzell, J (2007) Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. s 102-109 7 s. (pdf-fil)

Borevi, K (2002) Välfärdsstaten och den mångkulturella utmaningen. Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Uppsala. Kap 1, 40 s.

Cousins, M (2005) ”Gender and the Welfare State”, I: Cousins, Mel. European Welfare States, London: SAGE, s. 58-74. 16 s. (pdf-fil)

Hartman, L (2011) (red.) Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd? Stockholm: SNS utdrag, ca 150 s.

Nygård, M (2013) Socialpolitik i norden: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 295 s.

Sundén, A, Andersen, T M & Roine, J (2014) Hur får vi råd med välfärden?, Konjunkturrådets Rapport 2014, SNS Förlag (finns som pdf-fil). 123 s.

Werner, E & Lundh Nilsson, F (2018) Samhällsekonomi för socionomer. Lund: Gleerups. 200 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer om cirka 100 s.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.