Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag vidareutvecklar sina kunskaper i ämnena historia och religionsvetenskap. Dessutom syftar kursen till att studenten ska fördjupa sin förståelse av bedömning och dess funktion att stödja språk- och kunskapsutveckling.

Inom ämnena historia och religionsvetenskap behandlar kursen människors levnadsvillkor och kulturmöten samt livsfrågor och identitet, gestaltade i föreställningar och berättelser. Vidare behandlar kursen analys och värdering av läromedel. Kursen behandlar också bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av presentationer, gruppövningar, responsarbete, studiebesök, seminarier och utvecklas i samverkan mellan studerande och lärare med utgångspunkt från kursens syfte och mål. Kursen bygger på ett aktivt deltagande av samtliga studenter i ett gemensamt kunskapsbyggande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till seminarier kring frågor inom ramen för kursens innehåll och mål.

Prov 1:

Muntlig presentation (Oral Presentation) (2 hp). I detta prov examineras lärandemål 3.

Prov 2:

Skriftlig examination (Written Examination) (3 hp). I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.

Prov 3:

Skriftlig examination (Written Examination) (4 hp). I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Brunnström, Pål & Nilsson Mohammadi, Robert (2021). ”Problematic Yet Needed: Shifting Problematisations of Migrant Reception in Malmo¨, Sweden 1945–1970”. Journal of Migration History 7, no. 3. (29 s.)

Byström, Mikael & Frohnert, Pär (2017). Invandringens historia – från ”folkhemmet” till dagens Sverige. Stockholm: Delmi. (109 s.) Tillgänglig på Internet.

Daniel, Shannon M. & Eley, Caitlin (2017). “Improving Cohesion in Our Writing: Findings From and Identity Text Workshop with Resettled Refugee Teens”. Journal of Adolescent & Adult Literacy 61, no. 4. (10 s.)

Ericsson, Martin (2016). Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige. Stockholm: Forum för levande historia. (Kapitel 3, 4, 5, och 10) (161 s.) Tillgänglig på Internet.

Grettve, Anna; Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur. (Kapitel 2, 3, 5, 8 och 9). (90 s)

Gustafsson, Jan-Eric & Erickson, Gudrun (2018). “Nationella prov i Sverige: Tradition, utmaning, förändring”. Acta Didactica Norge 12:4. (20 s.) Tillgänglig på internet.

Hirsh, Åsa (2018). Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande. Stockholm: Skolverket (15 s)

Hirsh, Åsa (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter. Stockholm: Skolverket (13 s)

Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2017). Utvärdering och bedömning i skolan – för vem och varför? Stockholm: Natur & Kultur (Kapitel 3, 6, 8, 10 och 11). (80 s)

Klapp, Alli (2018). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Stockholm: Skolverket (13 s)

Krulatz, Anna; Steen-Olsen, Tove & Torgersen, Eivind (2018). ”Towards critical cultual and linguistic awareness in language classrooms in Norway: Fostering respect for diversity through identity texts”. Language Teaching Research 22, no. 5: 552–569.

Löfstedt, Malin (red.) (2011): Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 3, 4, 6, 7, 8, 10, 13) (100 s.)

Shepard, Lorrie A. (2000) “The Role of Assessment in a Learning Culture.” Educational Researcher 29:7. (s. 4–14) (10 s.)

Stier, Jonas (2019). Identitet: Ett socialpsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur (184 s.)

Wibeck, Sören (2004). Religionernas historia: Om tro, hänförelse och konflikter. Lund: Historiska media (s 7-274, 281-289, 298-374, 422-431)

Vallberg Roth, Ann-Christine (2014). ”Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: Fenomen, begrepp och reglering.” Pedagogisk forskning i Sverige 19:4–5 (s. 403–437) (34 s.)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenten. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.