För tillträde till kursen krävs sjuksköterskeexamen omfattande 180 hp, vilket inkluderar ett självständigt arbete om 15 hp. Yrkesverksam som sjuksköterska med svensk legitimation motsvarande ett års tjänstgöring.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om ledarskap, organisationer, förändrings- och kvalitetsutvecklingsarbete för att självständigt kunna leda arbetet i ett interprofessionellt team. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om pedagogik som handledning och undervisning för att kunna leda en hälsofrämjande intervention. Kursen består av två delkurser: Ledarskap i teori och praktik (4,5hp) och Hälsofrämjande intervention för barn och ungdomar (3hp).

Kursen består av 2 delkurser:

Den första delkursen omfattande 4,5 högskolepoäng, behandlar teorier och modeller för ledarskap, organisationer och pedagogik. Dessutom diskuteras förändrings- och kvalitetsutvecklingsarbete som syftar till att stödja specialistsjuksköterskans ledarskap. Slutligen behandlas den mediciniska och vårdvetenskapliga forskningens användbarhet för professionens kunskapsutveckling.

Efter avslutad delkurs 1 ska studenten kunna:

1. kontrastera och kritiskt bearbeta teorier och modeller för ledarskap, organisation och pedagogik,

2. kontrastera och kritiskt bearbeta förändringsarbete och kunskapsimplementering av vikt för specialistsjuksköterskans ledarskap i omvårdnad och det interprofessionella teamarbetet, och

3. sammanfatta och kritisera medicinsk och vårdvetenskaplig forskning av relevans för specialistsjuksköterskans ledarskap och handledning samt forskningens användbarhet för professionens kunskapsutveckling och det kliniska arbetets planering, samordning och utvärdering.

Undervisningen i delkurs 1 bedrivs i form av föreläsningar och en debatt. För att student skall uppnå lärandemål 1–3 arbetar de i grupper med att förbereda och genomföra en debatt som behandlar, för eller emot, ett slumpmässigt utdelat ämne satt i relation till specialistsjuksköterskans ledarskap. Av de schemalagda momenten är debatt obligatorisk.

I delkurs 1 examineras lärandemål 1 - 3 individuellt i form av en öppen debatt. Fokus i examinationens bedömning ligger på studentens förmåga att kritiskt behandla och debattera lärandemålen samt hur väl debatten baseras på tillgänglig hälso-och sjukvårdsforskning och beprövad erfarenhet. Bedömningen lägger även vikt vid struktur och form, framförande och disposition, samt att studenten håller sig inom de angivna ramarna.

I delkurs 2 behandlas hälsofrämjande interventioner för barn och ungdomar med skolan som arena. Den praktiska tillämpningen innefattar hälsofrämjande undervisning för elever i förskola/ skola vid ett tillfälle.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. planera och genomföra hälsofrämjande interventioner för barn och ungdomar, och

2. tillämpa relevant pedagogik för hälsofrämjande undervisning i skolklass.

Undervisningen i delkurs 2 bedrivs i form av egna studier, föreläsningar och kollegial granskning med tillhörande seminarium vilka fokuserar hälsofrämjande interventioner i förskola/ skola. Lärandemål 1 uppnås genom föreläsning om kollegial granskning varefter studenten förbereder en hälsofrämjande föreläsning utifrån valfritt ämne av relevans för en skolklass. Lärandemål 2 uppnås genom parvist agerande som observerad respektive kollegial granskare med tillhörande seminarium där studenten är aktiv och reflekterande.

Lärandemål 1 och 2 examineras i ett individuellt akademiskt paper som behandlas vid ett seminarium. Fokus för bedömning är den individuella studentens förmåga att skriftligen såväl som muntligen analysera och diskutera hälsofrämjande undervisning i en skolklass utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Dessutom bedöms studentens förmåga att konstruktivt och kritiskt kunna diskutera annan students arbete. Tongivande för bedömningen är innehållet men även kvalitet, form och struktur (kritisk akademisk skrivton och referenshantering) bedöms. Av de schemalagda momenten är akademiskt paper och seminarium obligatoriska och utgör underlag för bedömningen.

Detaljerade bedömningskriterier samt hur betyg viktas inför det sammanlagda kursbetyget återfinns i studiehandledning. Eventuell frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kompenseras i samråd med examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas under terminstid. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursen ingående obligatoriska moment samt att övriga kurskrav är uppfyllda (se studiehandledning). För väl godkänt betyg på hel kurs krävs dessutom väl godkänt betyg på examinationsmomentet, akademiskt paper.

Rätt till omtentamen

Student som underkänts i tentamen för viss teoretisk kurs ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.

* markerar litteratur som återkommer i andra kurser inom programmet

* Aveyard H, Sharp P, Wooliams M, (2011) A beginner’s guide to critical thinking and writing. Glasgow; Open University Press.

*Edberg A-K, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlen J, (2013) Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenserna inom sjuksköterskans specialistområde. Lund; Studentlitteratur. *

Grol R, Wensing M, Eccles M, Davis D, (2013) Improving patient care – the implementation of change in health care. 2 ed. Chichester, West Sussex: Wiley Blackwell 374 s. - finns som elektronisk resurs via Malmö högskolas bibliotek

*Polit DF, Beck CT, (2016) Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10 th rev international edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. 814 s.

*Wilkinson JM, (2011) Nursing process and critical thinking. 5th Edition. United States of America; Prentice Hall.

* markerar litteratur som återkommer i andra kurser inom programmet

* Aveyard H, Sharp P, Wooliams M, (2011) A beginner’s guide to critical thinking and writing. Glasgow; Open University Press.

Dahlgren L O, Eriksson E B, Gyllenhammar H, Korkeila M, Sääf-Rothoff A, Wernerson A, Seeberger A, (2006) To be and to have a critical friend in medical teaching. Medical education, 40:72-78.

*Edberg A-K, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlen J, (2013) Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenserna inom sjuksköterskans specialistområde. Lund; Studentlitteratur.

*Grol R, Wensing M, Eccles M, Davis D, (2013) Improving patient care – the implementation of change in health care. 2 ed. Chichester, West Sussex: Wiley Blackwell 374 s. - finns som elektronisk resurs via Malmö högskolas bibliotek

*Polit DF, Beck CT, (2016) Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10 th rev international edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. 814 s.

*Wilkinson JM, (2011) Nursing process and critical thinking. 5th Edition. United States of America; Prentice Hall. Dessutom ingår vetenskapliga studier, rapporter och lagstiftning aktuella för kursen cirka 150 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande samt att resultat av kursvärderingen återkopplas till studenten på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.