För tillträde till kursen krävs sjuksköterskeexamen omfattande 180 hp, vilket inkluderar ett självständigt arbete om 15hp. Yrkesverksam som sjuksköterska med svensk legitimation motsvarande ett års tjänstgöring.

Syftet med kursen är att den studerande skall tillägna sig kunskaper om vanligen förekommande forskningsdesign inom paradigmen konstruktivism och postpositivism samt deras filosofiska och vetenskapsteoretiska utgångspunkter med särskilt fokus mot hälso- och sjukvårdsforskning utifrån perspektiven medicinsk vetenskap och pediatrisk omvårdnad. Kursen syftar även till att studenten fördjupar kunskap och förmåga i akademiskt skrivande, förmåga att formulera problemställningar av betydelse för hälso- och sjukvårdsforskning samt tillämpning av ett kritiskt analytiskt förhållningssätt.

Kursen behandlar två skilda forskningsparadigm: konstruktivism samt postpositivism. Dessa diskuteras i relation till tillämpning, styrkor och svagheter med särskilt fokus på framställandet av kunskap utifrån perspektiven medicinsk vetenskap och pediatrisk omvårdnad. Respektive paradigms grundläggande vetenskapsteoretiska och filosofiska begrepp behandlas även. Inom ramen för forskningsprocessen ska studenten konstruera problemställningar av relevans för hälso- och sjukvårdsforskning och pediatrisk vård- och omvårdnad. Slutligen behandlas akademiskt skrivande med särskilt fokus på tes-antites-syntes.

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

1. diskutera och sammanfatta de filosofiska och vetenskapsteoretiska grunderna inom paradigmen konstruktivism och postpositivism,

2. diskutera och värdera vetenskapsparadigmens betydelse för val av design och metod för forskningen inom en hälso- och sjukvårdskontext med särskilt fokus på pediatrisk vård- och omvårdnad,

3. förstå och kunna diskutera grunderna i de vanligaste forskningsdesignerna inom det konstruktivistiska och postpositivistiska vetenskapsparadigmen inklusive litteraturstudiedesign,

4. tillämpa ett akademiskt skrivande som innefattar begreppen tes-antites-syntes och som kännetecknas av ett kritiskt förhållningssätt, och

5. tillämpa forskningsprocessen genom att självständigt formulera problemställning av relevans för medicinsk vetenskap och pediatrisk omvårdnad genom att presentera en skiss för hur problemställningen kan besvaras inom förutbestämd tidsram.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier, seminarier samt en debatt. För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 1, 2 och 3 arbetar de i grupper med att förbereda och genomföra en debatt som behandlar, för eller emot, en slumpmässigt utdelad tes satt i relation till det konstruktivistiska eller postpositivistiska vetenskapsparadigmet. Relationen till lärandemål 4 och 5 sker dels genom att studenten skriftligt skissar på en eller flera problemställningar av relevans för pediatrisk vård och omvårdnad samt på lämplig forskningsdesign för problemställningen. Skissen presenteras vid ett seminarium där opponent- och respondentskap ingår. Av de schemalagda momenten är debatt och seminarier obligatoriska.

Kursens lärandemål 1, 2 samt 3 examineras i form av en öppen debatt. Fokus i examinationens bedömning ligger på den individuella studentens förmåga att kritiskt behandla och debattera lärandemålen samt hur väl debatten baseras på tillgänglig forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningen lägger även vikt vid struktur och form, framförande och disposition, samt att studenten håller sig inom de angivna ramarna. Lärandemål 4 och 5 examineras individuellt både skriftligt samt muntligt vid ett seminarium där bedömning för lärandemålets uppfyllande baseras på hur välunderbyggd skissen är metodologiskt och problemställningens relevans för pediatrisk vård och omvårdnad. Detaljerade bedömningskriterier samt hur betyg viktas inför det sammanlagda kursbetyget återfinns i studiehandledning. Eventuell frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kompenseras i samråd med examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas under terminstid. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursen ingående obligatoriska moment samt att övriga kurskrav är uppfyllda (se studiehandledning). För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på examinationsmoment skiss enligt specifikation i studiehandledningen.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schema.

* markerar litteratur som återkommer i andra kurser inom programmet

*Aveyard H, Sharp P, Wooliams M, (2015) A beginner’s guide to critical thinking and writing. Open University Press. 192s.

*Beauchamp T L, Childress JF, (2012) Principles of Biomedical Ethics. Oxford University Press 480s.

*Edberg A-K, Ehrenberg A, Friberg F., Wallin L, Wij, H, Öhlen J, (2013) Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenserna inom sjuksköterskans specialistområde. Lund; Studentlitteratur.264.s

*Polit, D F, Beck C T, (2016) Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9th rev international edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. 768s.

Dessutom ingår vetenskapliga studier, rapporter och lagstiftning aktuella för kursen cirka 150 sidor.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande samt att resultat av kursvärderingen återkopplas till studenten på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.