Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper inom de samhällsorienterande ämnena samt utveckla en förmåga att organisera ämnesövergripande kunskapsområden utifrån ett internationellt perspektiv. Deltagarna ska tillägna sig kunskaper om hur händelser i olika delar av världen speglas i en nationell kontext. Kurserna syftar också till att utveckla och konkretisera bedömningspraktik.

I kursen behandlas händelser i det internationella samhället utifrån centrala begrepp som postkolonialism, internationell politik, migration, tros- och livsåskådning. Frågorna belyses ur såväl historiskt perspektiv som nutidsperspektiv. Frågor som rör etnicitet och kulturell identitet behandlas i ett internationellt såväl som nationellt perspektiv. Begreppet kulturmöten problematiseras och sambandet mellan integrationspolitik och dess praktiska konsekvenser studeras. Vidare behandlas formativ och summativ bedömning inom ramen för en pedagogisk planering.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktiskt kreativt arbete, självstudier samt fältarbete. Kursens genomförande förutsätter ett gemensamt kunskapsbyggande genom att deltagarna aktivt bidrar med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Deltagarna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och digitala arbetsmöten.

Deltagaren examineras enligt följande:

Delprov 1. Muntligt, i grupp, presenterar deltagaren ett ämnesövergripande arbete. Detta prov svarar mot de två första kursmålen.

Delprov 2. Utifrån kursens innehåll formulerar deltagaren individuellt och skriftligt en pedagogisk planering med stöd i Lgr11 och där särskild vikt läggs på bedömningsfrågor. Detta prov svarar mot det tredje kursmålet.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Aggestam, Karin. (2004). (O)rättfärdiga krig. Lund: Studentlitteratur. (kap. 5-8, 85 s.)

Frank, Olof (red.) (2013). Samhällsämnenas didaktik. F-åk 3. Lund: Studentlitteratur. (139 s.)

Frank, Olof (red.). (2013). Samhällsämnenas didaktik. Årskurs 4-6. Lund: Studentlitteratur. (147 s.)

Laid, Bouakaz. (2012). Att behålla mitt och lära mig något nytt. Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. http://www.malmo.se/download/18.1558e15e13973eeaa0e800011507/Att+beh%C3%A5lla+mitt+och+l%C3%A4ra+mig+n%C3%A5got+nytt_Laid+Bouakaz.pdf. (32 s.)

Lundahl, Christian. (2010). Bedömning för lärande.Norstedts förlag (208 s.)

Marks, Robert B. (2004). Den moderna världens ursprung. Arkiv förlag/A-Z förlag. (206 s.)

Svanberg, Ingvar. (2005). Tusen år av invandring: En svensk kulturhistoria. Dialogos Förlag. (466 s.)

Tillkommer valbar litteratur, ca 800 sidor, och film.

Valbar litteratur

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (206 s.)

www.skolverket.se

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.