Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2.

Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag utvecklar funktionella ämneskunskaper i de samhällsorienterande ämnena geografi, samhällskunskap, religion och historia. Dessutom syftar kursen till att studenten ska utveckla sin didaktiska och metodiska förmåga i förhållande till undervisning i aktuell åldersgrupp.

Kursens huvudtema är att studera de samhällsorienterande ämnena utifrån aktuella styrdokument. Inom kursens ram ska studenten utveckla förmågan att göra relevanta och välgrundade didaktiska och metodiska val utifrån kursplaner och till dem hörande stödmaterial.

I religion behandlas de abrahamitiska religionerna och fornnordisk religion, deras myter och riter. Vidare behandlas livsfrågor, etik och värdegrundsfrågor.

I samhällskunskap behandlas demokrati i ett globalt, nationellt och lokalt perspektiv behandlas, liksom den svenska välfärdsstatens framväxt och dess olika funktioner. Detta belyses sociologiska, mediala, rättsliga, ekonomiska och statsvetenskapliga perspektiv.

I geografi behandlas betydelsen av såväl kultur- som naturgeografiska förutsättningar för mänsklig verksamhet. Identifikation och analys av rumsliga samband sker med hjälp av kartor och fältstudier.

I historia behandlas centrala utvecklingslinjer, som kulturmötens betydelse och hur människors levnadsvillkor förändrats i nordisk och svensk historia. Vidare ingår hur historisk kunskap skapas och ordnas genom tolkning av källor, kvarlevor och berättelser.

I akademiska former får studenten tala individuellt och i grupp kring det disciplinära innehållet; genom detta introduceras studenten att använda ett vetenskapligt ämnesspecifikt språk.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktiskt kreativt arbete, självstudier, arkiv- och studiebesök, fältarbete samt arbete med olika digitala verktyg. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftligt prov (Written Examination), 5 hp.

Lärandemål 1 och 2 examineras.

Lärandemål 3 och 4 examineras.

Prov 3: Muntlig presentation med skriftlig reflektion (Oral Presentation and Written Reflection), 5 hp.

Lärandemål 5 och 6 examineras.

Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2 av kursens 3 prov.

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (200 s.)

Blank, Sara m.fl. (2019). SO för lärare 1-3. Malmö: Gleerups (152s.)

Bogren, Jörgen, Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran (2008). Klimat och väder. Lund: Studentlitteratur (150s.)

Båth, Sten, Sanderoth, Ingrid & Werner, Margit (2009). Plats - identitet - lärande: närområdesstudier i skolan. Lund: Studentlitteratur (256s.)

Cele, Sofia. (2008). ”Från sinne till symbol. Om barns förhållande till kartan.” [Elektronisk resurs] Geografiska Notiser. (3, 123–131)

Franck, Olof (red.) (2013). Samhällsämnenas didaktik: F-åk 3. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (139s.)

Hedin, Christer. (2011). Abrahams barn: Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Stockholm: Dialogos Förlag (275s.)

Lindström, Dag (2004). Forntid i Sverige - en introduktion. Stockholm: Natur och kultur (125s.)

Lundqvist, Jan. (2006). Geologi. Processer, utveckling, tillämpning. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4–9. Malmö: Gleerups (294 s.)

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. [Elektronisk resurs]

I övrigt tillkommer diverse artiklar samt litteratur om ca 400 sidor som väljs i samråd med lärare.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).