Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SB221B Samhällsorientering och lärande: Människans levnadsvillkor i tid och rum (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna undervisa i samhällsorienterande ämnen i ett F-3 – perspektiv. Kursen syftar även till att studenterna ska utveckla förmåga att reflektera kring hur sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan påverka undervisningen. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina kunskaper om bedömning samt hur bedömning kan användas för och av varje elevs lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska fördjupa sina ämnesteoretiska kunskaper inom geografi och samhällskunskap med fokus på människors levnadsvillkor i ett vidare perspektiv.

Kursens huvudtema är människans levnadsvillkor tolkat i ett globalt perspektiv. Kursens delmoment utgörs av ämnena samhällskunskap och geografi.

Intressekonflikter kring hållbar utveckling inom och mellan länder och grupper samt konsekvenser för befolkningen behandlas. Stor vikt läggs vid orsakssammanhang samt konsekvenser av gjorda val, både på individnivå och global nivå. Vidare studeras demokratiska processer kopplade till mänskliga rättigheter utifrån ett globalt perspektiv.

Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola, inkl. sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar kunskap om bedömning samt kunskapssynen i skolans styrdokument. Kursen behandlar vidare planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av presentationer, gruppövningar, responsarbete, studiebesök, seminarier och utvecklas i samverkan mellan studerande och lärare med utgångspunkt från kursens syfte och mål. Kursen bygger på ett aktivt deltagande av samtliga studenteri ett gemensamt kunskapsbyggande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till seminarier kring ex. aktuella frågor inom ramen för kursens innehåll och mål.

Studenten examineras enligt följande:

PBL; Studenterna skall i grupp genomföra ett PBL-arbete utifrån kursens centrala tema, hållbar utveckling. Tydlig koppling till använd litteratur krävs. PBL-arbetet redovisas muntligt i grupp.

Planering; Individuellt skriver studenten en planering i vilken kursens tema omvandlas från styrdokument till en konkret lärsituation där hänsyn tas till olika elevers intressen. I planeringen ingår information om hur studenten bedömer elevernas prestationer formativt.

Litteraturseminarium där Vincent Dahlbäcks bok diskuteras och analyseras utifrån frågeställningar som studenten före seminariet dokumenterat på IL. Frågeställningarna har sin utgångspunkt i kursens mål.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur och övriga läromedel

*Gemensam litteratur i samtliga fördjupningskurser

Aggestam, Karin (2004). (O)rättfärdiga krig. Lund: Studentlitteratur. (212 s)

Dahlbäck, Vincent (2010). Känslor gräver inga gravar. Förlag: Carlsson. (222 s)

Education for change. En handledning för undervisning och lärande för hållbar utveckling.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.balticuniv.uu.se%2Findex.php%2Fcomponent%2Fdocman%2Fdoc_download%2F209-education-for-change-handbook-swedish&ei=XC-EVJugHYieywOK0oDoDg&usg=AFQjCNG7F9o5AC0QjVfZ6w1Jae9GIeCjew&bvm=bv.80642063,d.bGQ (tillgänglig 2015-12-01)

Fountain, Susan (2007). Att undervisa för utveckling. Lund: Studentlitteratur. (150 s)

Gleerups stora skolatlas (3:e uppl. 2012). Malmö: Gleerups

* Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? : [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2666

* Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo (66 s)

* Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

Marks, Robert B (2004). Den moderna världens ursprung. Lund: Arkiv. (206 s)

Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2:a uppl. 2013). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur. (155 s.)

*Skolverket (2014) Förskoleklassen: uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3329

*Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659

*Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. (73 s)

*Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket

www.skolverket.se Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Sund, Per & Sund, Louise (2017). Hållbar utveckling – en ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Stockholm: Liber. (246 s)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).