Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig en funktionell referensram av kunskaper i de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap för att kunna skapa kreativa och goda lärandemiljöer som dels synliggör ämnena, dels visar samspelet mellan dem.

Kursens huvudtema är att studera de samhällsorienterande ämnena ämnesspecifikt utifrån det övergripande temat ”Att leva i närområdet”. I kursen anläggs genomgående samhälls-, rums-, tids- och existentiella perspektiv, där användandet av såväl bild som text möjliggör för de yngre barnen att förstå komplexa sammanhang. Inom kursens ram introduceras studenten i att läsa, tolka och värdera vetenskapliga texter. Olika textgenrer studeras och diskuteras med utgångspunkt i kursens litteratur.

I kursen fokuseras studiet av kulturmöten i vid bemärkelse och utifrån dessa arbetar studenterna med temat "Abrahams barn" som tar sin utgångspunkt i centrala religionshistoriska texter. Vidare möter studenterna människors tro och livsåskådningar och tolkar och analyserar dem utifrån existentiella frågor och teoretiska begrepp.

Samhällsstrukturer, styrelseskick och olika aktörers perspektiv på aktuella samhällsfrågor studeras. Vidare behandlas betydelsen av såväl kultur- som naturgeografiska förutsättningar för mänsklig verksamhet. Identifikation och analys av rumsliga samband sker med hjälp av kartor och geografiska modeller.

Tyngdpunkten läggs på centrala utvecklingslinjer, som kulturmötens betydelser och hur människors levnadsvillkor förändras i svensk och nordisk historia. I kursen ingår också hur historisk kunskap skapas och ordnas genom tolkning av kvarlevor och minnen.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktiskt kreativt arbete, självstudier, arkiv- och studiebesök samt fältarbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

Skriftlig tentamen (6 hp)

Written examination (6 credits)

I detta prov examineras lärandemålen 4,5,6

Provet består av två Individuella skriftliga tentamina. Dels en hemtentamen där studenten presenterar och reflekterar över centrala frågor och teoretiska begrepp inom världsreligionerna, dels en salstentamen som visar på studentens förmåga att med stöd i arkeologiska och historiska framställningar redogöra för utvecklingslinjer och människors förändrade levnadsvillkor under olika perioder med fokus på svensk och nordisk kontext. I detta sammanhang ska studenten visa förståelse för hur historisk kunskap skapas och ordnas utifrån tolkning av minnen och kvarlevor.

I dessa båda examineras studentens förmåga att visa hur goda lärandesituationer kan skapas utifrån gällande styrdokument. Som en del av den didaktiska examinationen i religionskunskap ingår ett gestaltande moment.

Muntlig tentamen (9 hp)

Oral examination (9 credits)

I detta prov examineras lärandemålen 1,2,3,6,7

Provet består av ett seminarium där studenten identifierar och resonerar kring intressekonflikter som kan uppstå i samhällsundervisningen . I en andra del gestaltar och förklarar studenten, i grupp, med hjälp av geografiska begrepp, bilder och modeller, endogena och exogena processer samt tydliggör samband mellan människa, natur och samhälle. Studenten visar och förklarar i ett avslutande fältarbete olika exempel på samband i ett SO-perspektiv samt redogör för textgenrer som redovisningen bygger på. I dessa delar examineras även studentens förmåga att visa hur goda lärandesituationer kan skapas utifrån gällande styrdokument.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget VG på hel kurs krävs betyget VG på båda kursdelarna.

Andersson, Daniel, Sander Åke (2009). Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring. Lund: Studentlitteratur AB. (ca 260s.)

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur (327s.)

Björk, Lena (2003). Vibrerande urtid. En upptäcktsresa genom Skånes årmiljoner. Malmö: Corona (101s.)

Båth, Sten, Sanderoth, Ingrid, & Werner, Margit (2009). Plats - identitet - lärande: närområdesstudier i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (256s.)

Franck, Olof (red.) (2013). Samhällsämnenas didaktik: F-åk 3. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (139s.)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur AB. (168s.)

Lindström, Dag (2004). Forntid i Sverige - en introduktion. Stockholm: Natur och kultur (125s.)

Ljunggren Carsten ,Uhemar Öst Ingrid &Englund Tomas (red) Kontroversiella frågor – om kunskap och politik i samhällsundervisningen. Malmö: Gleerups Utbildning (204s)

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: Mångfald, livsfrågor och etik I skolan. Lund: Studentlitteratur (50s.)

Rosenblad, Dorothea & Rosenblad, Fanny (2013). Samma rötter. Abrahams barn i tre religioner. Uppsala: Fondi förlag (50s.)

Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer. Lund: Studentlitteratur (50s.)

Språkrådet (2017). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber (finns som e-bok)

Stephansson, Ove (1987). Jord, berg, luft, vatten: elementa. 1. uppl. Stockholm: Utbildningsradion (UR) (127s.)

Icke tryckta källor, Internet: www.skolverket.se

I övrigt ingår litteratur om ca 200 sidor som väljs i samråd med handledaren

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).