Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig en funktionell referensram av kunskaper i de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap för att kunna skapa kreativa och goda lärandemiljöer som dels synliggör ämnena, dels visar samspelet mellan dem.

Kursens huvudtema är att studera de samhällsorienterande ämnena dels ämnesspecifikt men också utifrån ett tematiskt synsätt. I kursen anläggs genomgående samhälls-, rums-, tids- och existentiella perspektiv.

I kursen fokuseras studiet av kulturmöten i vid bemärkelse och utifrån dessa arbetar studenterna med temat "Abrahams barn" som tar sin utgångspunkt i centrala religionshistoriska texter. Vidare möter studenterna människors tro och livsåskådningar och tolkar och analyserar dem utifrån existentiella frågor och teoretiska begrepp.

Ämnesteori med betoning på begreppen demokrati, politik och makt studeras. Vidare behandlas frågor kring både individens och samhällets intresse av att ha ett fungerande rättsväsende och påföljdssystem med förebyggande verksamhet. Härvid fästs särskild uppmärksamhet på barn och ungas situation.

Vidare behandlas betydelsen av såväl kultur- som naturgeografiska förutsättningar för mänsklig verksamhet. Identifikation och analys av komplexa rumsliga samband sker med hjälp av kartor och geografiska modeller.

Tyngdpunkten läggs på centrala utvecklingslinjer, som kulturmötens betydelser och hur människors levnadsvillkor förändras i svensk och nordisk historia. I kursen ingår också hur historisk kunskap skapas och ordnas genom tolkning av kvarlevor och minnen.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktiskt kreativt arbete, självstudier, arkiv- och studiebesök samt fältarbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbeten och arbetsmöten av olika slag.

Studenten examineras enligt följande:

Gruppredovisning: Utifrån vald livsåskådning presenterar och reflekterar studenten i samarbete med övriga gruppmedlemmar över livsfrågor samt synliggör och analyserar existentiella frågor och teoretiska begrepp. Såväl gruppens som individens prestationer bedöms.

Rollspel: Från givet dilemma ska studenterna i grupp klargöra en vald samhällsaktörs intresse. Varje grupp redovisar konsekvensen av lösningsförslag utifrån aktörens perspektiv på lång och på kort sikt. Såväl gruppens som individens prestationer bedöms.

Gruppredovisning: Med hjälp av geografiska begrepp och modeller gestaltar och förklarar studenten i samarbete med övriga gruppmedlemmar endogena och exogena processer som tydliggör sambanden mellan mänsklig verksamhet och naturförutsättningarna. Såväl gruppens som individens prestationer bedöms.

Tentamen: Individuell tentamen som visar på förmågan att utifrån kvarlevor redogöra för utvecklingslinjer och levnadsvillkor i ett historiskt perspektiv (Lärandemål 5).

Fältarbete: Ur ett rums- och tidsperspektiv förklarar studenten samspelet mellan människa, natur, samhälle, normer och värderingar. Redovisning sker gruppvis i fält. Individuellt gör studenten en skriftlig planering av ett utifrån fältarbetet valt område som exempel på ämnesöverskridande tematik.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Hela kursen

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. 2., [bearb.] uppl. Lund: Studentlitteratur (327 s.)

Björk, Lena (2003). Vibrerande urtid. En upptäcktsresa genom Skånes årmiljoner. Malmö: Corona (101 s.)

Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet. Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur (126 s.)

Karlsson, Lars-Olof, Åkerblom, Lars & Barnes, Cecilia (red.) (2004). Gleerups stora skolatlas. Malmö: Gleerup

Stephansson, Ove & Beckman, Mona (1988). Jord, berg, luft, vatten: elementa. 1. uppl. Stockholm: Utbildningsradion (UR) (127s.)

Lieberg, Mats, de Laval, Suzanne & Åkerblom, Petter (red.) (2010). Den lärande staden 1.uppl. Umeå: Borea kap 9 (16s.)

Lindström, Dag (2004). Forntid i Sverige - en introduktion. Stockholm: Natur och kultur

(125s.)

Magnusson Turner, Lena & Andersson, Eva (2008). Den delade staden. 2., bearb. uppl. Umeå: Boréa (ca 150s.)

Petersson, Olof (2009). Vår demokrati. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag (ca 200s.)

Rosenblad, Dorothea & Rosenblad, Fanny (2004). Samma rötter. Abrahams barn i tre religioner. Uppsala: Fondi förlag (176s.)

Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer. Lund: Studentlitteratur (192s.)

Sanderoth, Ingrid, Werner, Margit & Båth, Sten (2009). Plats - identitet - lärande: närområdesstudier i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (256s.)

Svanberg, Ingvar & Westerlund, David (red.) (2008). Religion i Sverige. 1. uppl. Stockholm: Dialogos (ca 100s.)

Icke tryckta källor, Internet

Barnkonventionen http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-i-olika-versioner

Regeringen: http://www.regeringen.se/

Riksdagen: http://www.riksdagen.se/

Brottsförebyggande rådet: http://www.bra.se/

Statistiska centralbyrån: http://www.scb.se/ och kommuners statistiksidor

Skolverket: http://www.skolverket.se/2.3689 Skolverket, statistik och analys Aktuella styrdokument

Torstendahl,Rolf ”Källkritik, metod och vetenskap”, Historisk tidskrift 2005 (125:2); http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-2/pdf/HT_2005-2_209-217_torstendahl.pdf

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.