Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: RL702C Religion och lärande: Religion, ungdomskultur och medier (genomgången)

Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper om hur ungdomars livsvillkor, identitetskonstruktion och livsvärld formas av religioner och livsåskådningar över tid. Kursens syfte är också att studenten fördjupar sina teoretiska och didaktiska kunskaper kring maktfrågor relaterade till genus, plats och politik.

Kursen behandlar framväxten av olika livsstilar med koppling till värdegrundsfrågor. Kursen innehåller moment där människors meningssökande aktiviteter i tid och rum utforskas. Studenterna utvecklar sina kunskaper inom aktuell religionsvetenskaplig forskning genom att fördjupa sig i tre tematiskt upplagda delar. Dessa tre teman fokuserar religion och genus, religion och plats samt religion och politik. Studenten ska självständigt genomföra litteratursökningar och kritiskt värdera och välja relevant litteratur som grund för att formulera sig kring pågående forskning inom de ämnesområden som kursen behandlar.

Inom kursen ges studenterna möjlighet att bearbeta och fördjupa sina erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och självständigt arbete. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och högskolans lärare.

Studenten skriver tre recensioner av teoretiska artiklar som behandlar de tre teman som ingår i kursen.

Dessa texter presenteras även muntligt och utgör underlag för diskussion i tre olika seminarier (mål 1, 2 och 3).

Studenten författar också ett vetenskapligt paper som behandlar ett valt tema. Detta examineras vid en vetenskaplig konferens där studenten presenterar sitt paper i en särskild session (mål 1, 2, 3 och 4).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Alvstad, Erik (2013). ”The Jew Monster: Religion, satir och judisk identitetsproblematik i en karikatyrteckning av Eli Valley”. I Chaos nr 59 – Religion och Litteratur 2013 1:31-56. Bokförlaget Chaos.

Beyer, Peter (2006). Religions in Global Society. Routledge. (332 s.)

Cannon, Jon (2013). The Secret Language of Sacred Spaces. Decoding Churches, Cathedrals, Temples, Mosques and Other Places of Worship Around the World. London: Duncan Baird Publishers. (225 s.)

Cato, Johan & Otterbeck, Jonas (2014). ”Active Citizenship among Muslims in Sweden. From Minority Politics to Political Candidacy”. Tidskrift for islamforskning, 8, 223-247. Forum for islamforskning. http:islamforskning.dk/files/journal/2014/FIFO-2014-1-tidsskrift.pdf

Franck, Olof (red.) (2007). Genusperspektiv i skolan - om kön, kärlek och makt. Studentlitteratur. (140 s.)

Gustafsson Lundberg, Johanna & Liljefors Persson, Bodil (2006). Religion, politik och globalisering. Föreningen för lärare i religionskunskaps Årsbok. (120 s.)

Hall, Emma & Liljefors Persson, Bodil. (2009). Heliga platser, pilgrimsfärder och andliga resor i vår samtid Föreningen lärare i religionskunskaps Årsbok, Årgång 41. (91 s.)

Karlsson, Ingemar (2004). Tro, terror och tolerans: essäer om religion och politik. Wahlström och Widstrand. (382 s.)

Low, Setha M. & Lawrence-Zuniga, Denise (2003). The Anthropology of space and place. Blackwell Publishing. (100 s.)

Sky, Jeanette (2009). Genus och religion. Natur och kultur. (100 s.)

Williams-Beck, Lorraine A., Bodil Liljefors Persson & Armando Anaya Hernández (2012). ”Back to the Future for Predicting the Past: CuChCaBal – BaTaBil – CuChTeel and may Ritual Political Structures across Archaeological Landscapes, in Ethnohistoric Texts, and through Cosmological Time” In Contributions in New World Archaeology 4: 251–278. Krakow: Jagellonian University.

Woodhead, Linda, Kawanami, Hiroko & Partridge, Christopher (2009). Religions in the Modern world. Traditions and transformations 2nd edition. Routledge. (150 s.)

Tillkommer ytterligare litteratur med avseende på tematisk fördjupning med relevans för kursen och som väljs i samråd, med examinator. ( ca 500 s.)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).